Teen •

Transvestit små filmer

2020-11-06T09:27:04
Add Comment
små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

kvinnor stora naturliga bröst
små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

små filmer transvestit

Könsidentitet  är det kön man känner sig som. Helt enkelt det kön man känner att man har. Det behöver inte överensstämma med hur ens kropp ser ut. Alla människor har själva rätt att bestämma vilken könsidentitet de har. Könsuttryck  är hur man uttrycker sig i fråga om kön. Det gör man till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, om och hur man sminkar sig, och röst. Könsuttryck är en del av socialt kön, som även omfattar exempelvis fritidsintressen, vilken roll man tar i grupper och olika förväntningar utifrån kön.

Kropp  handlar om inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer, alltså utifrån om man har äggstockar, testiklar, snippa, snopp, högst nivåer av östrogen eller testosteron, XX- eller XY- kromosomer. Det handlar även om skäggväxt och annan kroppsbehåring samt hur ens bröstkorg ser ut. Rent kroppsligt finns det inte bara två kön, utan en mängd variationer. Juridiskt  kön är det kön som står registrerat i folkbokföringen.

Det står i passet och ibland på ens legitimation. Ens juridiska kön framgår också av personnumrets näst sista siffra. I Sverige finns det två juridiska kön: kvinna och man.

Det finns andra länder som har fler juridiska kön, till exempel Tyskland, Australien och Sydafrika. I Sverige tilldelas juridiskt kön vid födseln genom att vårdpersonal bedömer könstillhörighet utifrån yttre könsorgan. Socialstyrelsen definierar könsdysfori som ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen som orsakas av att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön som tilldelades juridiskt vid födseln.

Könsdysfori kan vara kroppslig t. Den som upplever könsdysfori kan få  könsbekräftande   behandling. Att det är möjligt att diagnostisera innebär inte att könsdysfori är en sjukdom, utan diagnosen beskriver ett behov av kontakt med hälso- och sjukvården och av viss medicinsk hjälp. Här kan du läsa mer om   könsdysfori som diagnos. Många transpersoner har könsdysfori. Det finns också många transpersoner som inte har det. Könsdysfori är inte ett krav för att vara trans, utan är ett tillstånd som ofta samvarierar med en könsidentitet som inte stämmer överens med det kön man tilldelades när man föddes.

Könsidentiteten formas ofta mycket tidigt. Redan vid några års ålder kan många barn avgöra att de har, eller inte har, det kön som omgivningen förväntar sig. En hel del personer inser att man är trans i samband med puberteten, då pubertetsförändringar och starkare könsnormer kan göra att det blir mer uppenbart att det tilldelade könet inte stämmer. En del inser det i ung vuxen ålder, en del i vuxen ålder, en del sent i livet. För en del personer kommer insikten om att man är transperson i mötet med andra transpersoner: man får plötsligt ord på något man redan känner men saknat möjlighet att förklara för sig själv och för andra.

För den stora majoriteten människor är könsidentitet fast förankrat i personen när en person väl har hittat rätt. För en liten del transpersoner är könsidentiteten föränderlig, exempelvis kan en identifiera sig som gender fluid, och alltså ha en föränderlig eller flytande könsidentitet.

Möjligheten till könsbekräftande vård ser mycket olika ut i olika länder. I Sverige är könsutredning och könsbekräftande behandling en del av den statligt finansierade vården. För att säkerställa att personer får rätt vård gör man noggranna utredningar, särskilt för den som är under 18 år.

Det är viktigt att förstå att vården ser annorlunda ut i exempelvis USA och att det därför inte går att applicera kritik eller forskning från USA rakt av på Sverige. I Sverige görs så kallade könsutredningar av särskilda team inom specialistpsykiatrin vid flera universitetssjukhus runt om i Sverige.

Köerna till utredningsteamen är ofta fleråriga, särskilt för personer under 18 år. Utredningen för personer under 18 år tar flera år att göra, för vuxna är utredningen ofta kortare. Utredningen syftar till att undersöka om en person upplever könsdysfori och om könsbekräftande vård är rätt åtgärd för personen ifråga.

Precis som vid andra utredningar tittar teamen på om det finns psykisk ohälsa eller andra hälsobekymmer som kan innebära att annan behandling behövs istället eller först. Teamen som gör denna typ av utredning består av personer som, förutom sin yrkeskunskap, har spetskompetens kring könsdysfori.

Utredningsteam består vanligen av psykiatriker läkare specialiserad inom psykiatri , psykolog och kurator socionom. Teamen har också andra specialister knutna till sig, som endokrinolog hormonläkare , kirurg och logoped röst- och kommunikationsspecialist. Könsutredning baseras liksom andra utredningar inom psykiatrin på samtal och standardiserade tester vanligen i form av formulär som vårdtagaren besvarar.

En viktig del är den psykosociala utredningen, där vårdtagaren och kuratorn kartlägger vårdtagarens sociala nätverk och vilka viktiga personer hen har omkring sig.

Särskilt i könsutredningar av barn vill man i möjligaste mån involvera barnets närmaste i vården. Alla som får diagnosen könsdysfori vill inte ha könsbekräftande behandling, men många behöver viss typ av könsbekräftande behandling för att lindra könsdysforin.

Här kan du läsa om hur en könsutredning går till mer i detalj. Vården som ges till vuxna och unga med könsdysfori följer nationella och internationella rekommendationer.

Socialstyrelsen har utfärdat kunskapsstöd kring hur utredning och behandling vid   könsdysfori hos barn ska gå till. Förutom detta finns protokoll även från världsorganisationen för professionella inom könsbekräftande vård WPATH som anger hur vården ska bedrivas, dessa kallas  Standards of Care.

Vård som ges inom svensk sjukvård ska utföras enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen. Före puberteten Om barnet inte kommit i puberteten avvaktar man med utredning och medicinsk behandling. Föräldrar och barn kan få enstaka samtal och information om vilken vård som kan erbjudas längre fram, om det blir aktuellt. Den huvudsakliga insatsen består i stöd och hjälp för föräldrar att kunna stötta sitt barn att utvecklas åt ett håll som är rätt för barnet.

För många barn blir medicinsk behandling aldrig aktuell, då barnet senare visar sig identifiera sig med det kön som tilldelades vid födseln. Under puberteten För barn och unga krävs en flerårig utredning hos ett specialiserat team inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Om ungdomen uttrycker könsdysfori då ett visst stadium i puberteten har uppnåtts kan läkare ställa en preliminär könsdysforidiagnos. Då kan ungdomen få stopphormoner hormonblockerare som tillfälligt bromsar puberteten, under utredningens gång. De stopphormoner som används är samma som ges till barn som kommer i puberteten tidigt och där man vill skjuta upp den några år.

Stopphormonerna ges för att mildra könsdysfori men kan också användas som ett diagnostiskt verktyg för att undersöka hur personens hälsa utvecklas i och med insättningen av dem. Effekten av stopphormoner är reversibel och den kroppsegna puberteten sätter igång igen om medicineringen avslutas.

Läkemedlen bedöms vara säkra att använda men kan som all annan medicin ha biverkningar. Stopphormoner ges under en begränsad tid. Teamen arbetar enligt evidensbaserade internationella och nationella rekommendationer. Om en person har andra diagnoser tar utredningen hänsyn till det.

Om könsdysfori fastställs kan läkare senare sätta in så kallat könskonträr hormonbehandling med androgenhämmare, testosteron eller östrogen. Behandling med permanenta effekter, som könskonträr hormonbehandling eller mastektomi, erbjuds som regel inte innan en observationstid på minst ett år och tidigast vid 16 års ålder. Särskilt bland transkillar är det många som avstår underlivskirurgi, bland annat för att metoderna för att skapa en penis inte ger de resultat som man önskar.

För könsbekräftande underlivskirurgi och kirurgi som leder till varaktig sterilitet gäller enligt dagens lagstiftning ett absolut årskrav. I dagsläget kan personer under 18 år inte genomgå ingrepp i könsorganen för att minska könsdysfori. Dessutom krävs särskilda skäl om personen är under 23 år. För att få genomgå underlivskirurgi måste ytterligare ett antal krav vara uppfyllda och kirurgin beviljas via ansökan till Socialstyrelsens Rättsliga råd.

I ett förslag till ny lag om könsbekräftande underlivskirurgi föreslogs att personer som fyllt 15 men inte 18 år i enstaka, mycket sällsynta, fall skulle kunna få sådan kirurgi. Det rör sig om fall där könsdysforin är livshotande och skulle, enligt förslaget, godkännas av Socialstyrelsens rättsliga råd.

Läs mer   vad RFSL tycker om lagförslaget här. En senare rapport från Socialstyrelsen år som togs fram på uppdrag av regeringen rekommenderade att behålla årsgränsen. Det exakta antalet remisser som kommer in till varje könsutredningsteam är svårt att överblicka, då varje enhet för statistik var för sig. Antalet remisser avspeglar heller inte nödvändigtvis antalet personer som får könsbekräftande vård, då alla som har en remiss i slutändan kanske inte behöver vård eller ens dyker upp vid första besöket.

Det som däremot finns är statistik över inkomna ärenden hos Socialstyrelsens Rättsliga Råd och statistik över antalet fastställda diagnoser.

Sedan några år tillbaka är det möjligt att skriva sin egen remiss till vissa av utredningsteamen och fler professioner än tidigare har möjlighet att skriva remiss. Tidigare har det varit mycket svårt att få remiss till könstutredningsteam, så en förenklad procedur kan delvis förklara det ökande antalet remisser till teamen. Antalet ärenden hos Socialstyrelsens Rättsliga Råd har ökat de senaste 15 åren.

Av dessa fick 11 personer avslag på sin ansökan om nytt juridiskt kön. Detta innebär att 0,55 personer per 10 vuxna invånare1 ansökte om att ändra sitt juridiska kön Bild 1. Antal inkomna ärenden hos Socialstyrelsens Rättsliga Råd per år. Källa: Rättsliga Rådet. Könsuppdelningen mellan de som söker är relativt jämn.

Sverige har fortfarande en lagstiftning som kräver att du ska utredas, få diagnos och genomgå behandling för att kunna ansöka om nytt juridiskt kön. RFSL vill att det ska vara en separat process, där du själv bestämmer vilket juridiskt kön du har och ändrar det hos Skatteverket. Bild 2. Antal inkomna ärenden, uppdelat på kön, hos Socialstyrelsens Rättsliga Råd över tid. Män avser personer som ansöker om nytt juridiskt kön som man.

Kvinnor avser personer som ansöker om nytt juridiskt kön som kvinna. Fastställda diagnoser om könsdysfori Antalet diagnoser om könsdysfori, både bland vuxna och personer under 18 år har ökat de senaste åren. År fick personer över 18 år diagnosen och personer under 18 år. Det innebär att 1,25 personer under 18 år per 10 barn fick diagnosen och att 1,20 vuxna per 10 vuxna invånare fick diagnosen Bild 4.

You may also like

7 Comment

  • De två transkvinnorna ordnade en traktor trailer till hem åt kring tjugo transpersoner, eller transvestiter som de då kallades. Att vara transvestit är en strategi för mig att undkomma vår binära kultur. Det som alltså en gång var Lasses Perssons största hemlighet är nu en person med stor scennärvaro och stark utstrålning, som tar plats och representerar filmskapandet, och som därmed även för en transaktivistisk kamp. För att kunna få könsbekräftande behandling var man tvungen att leva upp till en viss bild av vad det innebar att vara transperson, och man förväntades vilja ha alla typer av behandling som erbjöds. Johnson och Rivera bodde i små hotellrum och försökte hitta en säker och gratis plats för andra, vad de kallade, street queens där de skulle kunna äta och sova. Det är väldigt ovanligt att personer som genomgått könsbekräftande behandling ångrar sig, i betydelsen att önska ändra tillbaka juridiskt kön eller återställa effekter av kirurgi eller hormoner.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save