Teen

Asiatiska amerikanska invandrare

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

kvinnor stora naturliga bröst
amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

amerikanska invandrare asiatiska

Urfolken i Nordamerika trängdes gradvis undan av européerna från talet. USA utropades och den nya nationen blev definitivt fri från Storbritannien några år senare under ledning av George Washington.

Han var en av upphovsmännen bakom författningen och blev landets första president. USA:s betydelse som framväxande stormakt illustrerades av ingripandet i första världskriget som bidrog till de allierades seger.

De amerikanska kontinenternas urinvånare tros ha invandrat från Asien via Berings sund. Fasta belägg finns för att människan funnits i Amerika i över 15  år, men tidpunkten för den första invandringen kan ligga långt tidigare.

Runt 3  år före vår tideräkning odlades squash i de sydvästra delarna av dagens USA. När den europeiska koloniseringen inleddes på talet fanns det troligen en befolkning på flera miljoner människor utspridda över den nordamerikanska kontinenten, där olika kulturer etablerats på skilda håll.

De första européer som kom till Amerika var vikingar som på talet landade på olika platser utefter Atlantkusten där kortvariga bosättningar upprättades.

Columbus som var på jakt efter en ny sjöväg till Indien trodde att han nått sitt mål. Därmed fick urbefolkningen på de ställen han landsteg benämningen indianer. Columbus kom dock aldrig till vad som idag är USA utan seglade omkring i den karibiska övärlden samt gjorde strandhugg på den mellanamerikanska kusten. Hans lyckosamma överfart inspirerade dock andra.

Framför allt engelsmän och holländare upprättade kolonier och fransmän och spanjorer kom till de södra delarna av dagens USA. Det fanns också en kortlivad svensk koloni, New Sweden, intill Delawarefloden — Det första försöket att grunda en brittisk koloni gjordes när adelsmannen Walter Raleigh kom till ön Roanoke utanför North Carolina.

När den övergavs dröjde det till innan den första varaktiga kolonin upprättades, i Jamestown i Virginia. De så kallade pilgrimerna stod bakom nästa brittiska koloni i Plymouth Den följdes av de strikt religiösa puritanernas bosättning i Massachusetts Bay, en större koloni som senare inkorporerade Plymouth. Två år senare startades en framgångsrik koloni på ön Manhattan.

Den döptes till New Amsterdam, ett namn som ändrades till New York när den 40 år senare togs över av britterna. År beräknas det, vid sidan av ursprungsbefolkningen, ha funnits 4  invånare i de dåvarande kolonierna. När självständigheten utropades bestod USA av 13 kolonier som tillsammans hade runt 2,5 miljoner invånare. Kraven på självständighet från Storbritannien började resas efter att Frankrike hade förlorat det sjuåriga kriget i Europa Frankrike gav då upp Kanada och andra kolonier, och även drömmen om att bygga ett franskt imperium i Nordamerika.

Därmed var de engelska kolonierna inte längre lika beroende av militärt beskydd från moderlandet. Samtidigt uppstod svåra spänningar mellan kolonierna och London. Storbritannien försökte lösa ekonomiska problem genom att öka pålagorna för koloniernas invånare som protesterade mot att de beskattades utan att ha någon politisk representation i hemlandet. Frihetskampen tog fart på allvar efter "tebjudningen i Boston" Boston Tea Party då några upproriska kolonister, förklädda till indianer, vräkte telasten på tre engelska fartyg överbord i Bostons hamn.

När regeringen i London svarade med repressalier bildade kolonierna en gemensam armé under ledning av plantageägaren George Washington från Virginia.

Samtidigt organiserade de om sina förvaltningssystem och utsåg egna regeringar. Den 4 juli fastställdes en gemensam självständighetsförklaring i Philadelphia och Amerikas förenta stater United States of America, USA utropades. Efter det befrielsekrig som följde tvingades engelsmännen att erkänna USA:s självständighet.

Ett fredsavtal slöts i Paris Författningen trädde i kraft och gäller ännu, även om den försetts med ett antal tillägg se Politiskt system. Redan före självständighetsförklaringen hade koloniseringen väster om Appalacherna inletts och nya stater som Ohio, Kentucky och Tennessee togs snabbt upp i unionen. På uppmaning av Thomas Jefferson, USA:s tredje president — , gav sig upptäckare iväg västerut mot nya territorier.

Det bidrog till att landgränsen så småningom flyttades ända fram till Stilla havet och till att stora delar av ursprungsbefolkningen utrotades i de krig som följde när landet togs över av vita nybyggare. Den nya nationens utrikespolitiska tyngd manifesterades första gången då president James Monroe i ett budskap till kongressen slog fast att USA inte tänkte tolerera att de europeiska länderna gick till angrepp i den västra hemisfären eller upprättade nya kolonier där.

Den så kallade Monroedoktrinen kom att få stor utrikespolitisk betydelse och inte minst motivera USA:s inflytande i Latinamerika. Efter självständigheten präglades USA annars av motsättningar mellan federalister anhängare av en stark centralmakt och förespråkare för långtgående självbestämmanderätt för delstaterna.

Kampen mellan federalister och antifederalister utgjorde grunden för framväxten av politiska partier under slutet av talet och första halvan av talet. I mitten av talet hade de två partier som än idag dominerar amerikansk politik tagit form: Demokratiska partiet och Republikanska partiet. Motsättningarna förstärktes av att delstaterna i norr genomgick en industrialisering och växte sig allt starkare ekonomiskt, samtidigt som delstaterna i södern fortfarande dominerades av bomullsodling och andra jordbruksnäringar.

I norr krävde näringslivet skyddstullar för att skydda hemmaindustrin från konkurrens från utländska varor. Sydstaterna, däremot, ville ha frihandel för att kunna sälja sina råvaror och köpa färdiga industrivaror så billigt som möjligt. Slitningarna mellan norr och söder gällde också slavfrågan. Slavar hade med tvång förts från Afrika från talets början, främst för att arbeta på de stora plantagerna. Importen av slavar hade förbjudits , och slaveriet var då redan avskaffat i samtliga nordstater.

M en sydstaterna motsatte sig krav på att  slavhållning skulle förbjudas i hela federationen. I sydstaterna fanns vid mitten av talet fyra miljoner svarta slavar som utgjorde en tredjedel av befolkningen. När republikanen och slaverimotståndaren Abraham Lincoln valdes till president blev konfrontationen total.

Elva sydstater bröt sig loss och bildade en egen konfederation. Det blev startskottet till ett förödande inbördeskrig. När det tog slut efter fyra år hade minst   liv krävts — betydligt fler än i något annat krig USA varit inblandat i sedan dess enligt nya uppskattningar kan det ha rört sig om ännu fler.

Mitt under kriget förkunnade Lincoln att slaveriet var avskaffat, vilket skrevs in i författningen efter sydstaternas kapitulation Lincoln mördades kort därefter av en sydstatsanhängare. Året därpå fick de svarta rösträtt. Under de närmaste årtiondena efter kriget sjönk sydstaterna ned i ekonomisk stagnation och rasismen levde kvar med hjälp av lagstiftning som upprätthöll rasåtskillnaden så kallade Jim Crow-lagar. S varta förföljdes också av den vita rasistiska organisationen Ku Klux Klan.

I nordstaterna förstärktes däremot den ekonomiska uppgången, inte minst beroende på att järnvägsnätet byggdes ut och kommunikationerna allmänt förbättrades. Under andra halvan av talet upplevde USA en stor invandringsvåg. Från till mer än fyrfaldigades befolkningen från 25 miljoner till  miljoner invånare. Därefter mattades invandringen av. Efter ett uppror på Kuba, som då hörde till det spanska väldet, förklarade USA krig mot Spanien. Efter en kort tids stridigheter erkände Spanien Kubas självständighet.

När första världskriget bröt ut deklarerade president Woodrow Wilson att USA skulle hålla sig neutralt. Den inhemska opinionen svängde dock under krigets gång och förklarade USA Tyskland krig. Det bidrog till att de allierade fick övertaget på västfronten, vilket hade en avgörande betydelse för deras seger. Organisationen fick dock aldrig den betydelse som avsetts, då isolationistiska stämningar i USA fick kongressen att sätta sig emot ett amerikanskt medlemskap.

Panik uppstod på New York-börsen i oktober då aktiekurserna rasade. Många företag gick omkull och arbetslösheten sköt i höjden.

I presidentvalet slogs den sittande presidenten, republikanen Herbert Hoover, ut av demokraten Franklin D Roosevelt som med sitt ekonomiska stimulansprogram New Deal  den nya given lade grunden för den moderna välfärdsstaten.

Roosevelts program resulterade i ett ekonomiskt uppsving som förstärktes av den militära upprustning som drogs igång i samband med att andra världskriget bröt ut I början av kriget förhöll sig USA neutralt, men efter ett japanskt bombangrepp mot den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii i december gick landet in i kriget på de allierades sida.

Amerikanernas insats var även denna gång avgörande för krigsutgången. USA, som undslapp materiell förödelse, var vid krigsslutet världens starkaste ekonomi. Samtidigt hade över   amerikaner fått sätta livet till under kriget. Redaktör: Ylva Lindahl. Äldre historia Urfolken i Nordamerika trängdes gradvis undan av européerna från talet.

Brittiska kolonier Det första försöket att grunda en brittisk koloni gjordes när adelsmannen Walter Raleigh kom till ön Roanoke utanför North Carolina. Amerikanska revolutionen Frihetskampen tog fart på allvar efter "tebjudningen i Boston" Boston Tea Party då några upproriska kolonister, förklädda till indianer, vräkte telasten på tre engelska fartyg överbord i Bostons hamn.

Västra USA koloniseras Redan före självständighetsförklaringen hade koloniseringen väster om Appalacherna inletts och nya stater som Ohio, Kentucky och Tennessee togs snabbt upp i unionen. Amerikanska inbördeskriget Motsättningarna förstärktes av att delstaterna i norr genomgick en industrialisering och växte sig allt starkare ekonomiskt, samtidigt som delstaterna i södern fortfarande dominerades av bomullsodling och andra jordbruksnäringar. Segregation och invandring Under de närmaste årtiondena efter kriget sjönk sydstaterna ned i ekonomisk stagnation och rasismen levde kvar med hjälp av lagstiftning som upprätthöll rasåtskillnaden så kallade Jim Crow-lagar.

Om våra källor. Välj kapitel här. Geografi och befolkning Geografi och klimat Befolkning och språk Religion Samhälle Utbildning Kultur Arbetsmarknad Sociala förhållanden Seder och bruk Historia och politik Äldre historia Modern historia Politiskt system Demokrati och rättigheter Aktuell politik Utrikespolitik och försvar Kalendarium Ekonomi Ekonomisk översikt Naturtillgångar, energi och miljö Jordbruk och fiske Industri Skriv ut alla kapitel.

Seder och bruk Modern historia Till toppen. Varukorg Varukorgen är tom Totalt 0. Töm Till Kassan. Email Facebook LinkedIn Twitter.

7 Comment

  • Gå tillbaka Byt lösenord. Nästan alla länder har ambassader i Washington, D. Brittiska kolonier Det första försöket att grunda en brittisk koloni gjordes när adelsmannen Walter Raleigh kom till ön Roanoke utanför North Carolina. Vad är en stereotyp bild? Kategorin hispanics benämns däremot som en "etnicitet", vid sidan av den övriga indelningen.
  • USA:s totala militära utgifter under , mer än miljarder dollar, var över 41 procent av de globala militära utgifterna och större än de närmaste fjorton största nationella sammanlagda militära utgifterna. Båda stödde diktaturer och bedrev ställföreträdande krig. Reportrar utan gränser. USA:s betydelse som framväxande stormakt illustrerades av ingripandet i första världskriget som bidrog till de allierades seger. Ladda ner artikel som PDF Skriv ut.
  • Engelska är de facto det nationella språket. Under det amerikanska inbördeskriget bröt West Virginia sig bort från Virginia. Film, 3 min. Fram till talet kom det stora flertalet invandrare fortfarande från Europa. Kriget och dess upplösning ledde till en betydande ökning av den federala makten. Engelska talas av de flesta i USA.
  • De flesta som kommer är centralamerikaner — från El Salvador, Guatemala och Honduras — som flyr undan våld och fattigdom. Det är en konstitutionell republik och representativ demokrati "där majoritetsstyre mildras av minoriteters rättigheter skyddade enligt lag. År talade miljoner eller 80 procent av befolkningen i åldern fem år och äldre bara engelska hemma. Därefter mattades invandringen av. Den amerikanska välfärdsstaten är en av de minst omfattande i den industrialiserade världen, vilket minskar både relativ fattigdom och absolut fattigdom betydligt mindre än medelvärdet för rika nationer. Invandringen är huvudskälet till att USA:s befolkning ökar stadigt, med runt 2,5 miljoner invånare om året. Kultur 15 oktober,

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google