Teen

Brottning dominerar sättet

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

kvinnor stora naturliga bröst
dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

dominerar sättet brottning

Johan Eurén kommer med ett nyvunnet VM-brons och en medalj av samma valör från OS färskt i minnet. Vi träffar Sveriges största brottningsnamn för att diskutera OS-förhoppningar, hårda träningsmiljöer och de starka banden utövarna emellan.

Men det blir också en delvis mörk inblick i brottningens baksida — där livet som proffs är allt annat än en vardag kantad av lyx. Det finns två olika sidor av det mynt som heter kilo. En sida är den där vikten oftast byggts upp av lite för mycket snabbmat och ett överdrivet intag av socker och kolhydrater, i kombination med en stillasittande livsstil. Men så finns det de där som väger närmare kilo, vars kroppshydda domineras av smidig muskulatur och en enorm råstyrka.

När man träffar supertungsviktsbrottaren Johan Eurén blir man snabbt varse om vilken kategori han tillhör. Det är alldeles för lätt att döma ut de lite större brottarna som orörliga och tunga, men har man sett Johan på brottningsmattan blir man övertygad om motsatsen. Johan är på alla sätt ett föredöme för yngre brottare, både på och vid sidan av mattan.

Men det finns en baksida till de där magiska ögonblicken då man står där som medaljör på ett OS eller ett VM. Livet som proffsbrottare är nämligen allt annat än en dans på rosor, och kännetecknas av massor av träning, ett liv på resande fot och en förmåga att verkligen lyckas greppa de få chanserna som så småningom kan komma att utgöra ögonblicken som definierar en karriär.

Häng med på en berg- och dalbana till resa, där vi på allvar studerar hur vardagen ser ut för en av världens främsta brottare — och får en djupare förståelse för varför en människa väljer bort nästan alla former av trygghet för en chans att en gång få uppleva känslan av att stå längst upp på prispallen i ett stort mästerskap.

Jag tänkte att han måste dö så småningom, han måste dra på sig lite syra. Men det kom aldrig. Han hade ett fruktansvärt tryck i kroppen. Jag får nästan sikta in mig på att bara hänga med. Matchen han beskriver utspelade sig mot iraniern Amir Aliakbari, som i december till slut diskvalificerades för doping och medaljskörden omfördelades. Johans femteplats förvandlades till en bronspeng.

Johan Eurén befinner sig på den träningscamp, Playitas, som Sveriges Olympiska Kommitté tillsammans med researrangören Apollo upprättat på Fuerteventura. Så här en dryg månad efter det att beskedet nått Johan och det är ett faktum att han kan lägga ytterligare en medalj till samlingen, har han lite svårt att samla intrycken från händelsen.

Någonstans började det ringa lite varningsklockor redan då. Antingen har jag gått ner mig och misslyckats fullständigt med min formtoppning, eller är det något som inte stämmer. Det är väldigt skönt att man får lite upprättelse så här i efterhand — det var inte som det skulle.

På så sätt är det lite tråkigt att få bronset så här i efterhand. Men man får ändå glädja sig åt att fuskarna åker dit. I skuggan av stjärnorna Framgångshistorien börjar förstås på en annan plats, vid en helt annan tidpunkt. Men man behöver inte vara detektiv för att spåra varifrån viljan att vinna kommer från.

Trots att de sedvanliga bollsporterna testades ville samme bror testa på boxning, något som mamma och pappa Eurén inte gillade. Istället blev det brottning i Örgryte IS.

Fortfarande var det de halvallvarliga slagsmålen och möjligheten att slå saker på varandra som lockade mest. Men efterhand fick man en umgängeskrets i lokalen: vi var många jämngamla som sprang runt, gjorde kullerbyttor och halvbråkade lite sådär. Det är ju helt vadderade utrymmen i en brottningslokal! Det var nog mest det sociala runt omkring som lockade. Det blev liksom en del av mitt liv och man upptäckte mycket tillsammans under de där resorna runt om i landet. Johan menar att han aldrig var ett särskilt stort löfte som ung.

Samtidigt hade utövarna i klubben det ganska väl ställt. Örgryte var vid den här tiden landets främsta samlingsplats för eliten, med namn som Mikael Ljungberg, Kornbakk-bröderna och Eddy Bengtsson. Fram till följde sedan ett par junior-EM och —VM, och debut i seniorsammanhang i världsmästerskapen med en niondeplats Under den här perioden handlade en stor del av göteborgarens tävlande om att kampas med Jalmar Sjöberg, som ständigt tycktes ligga steget före.

Han greppade den och vann en bronsmedalj. Plötsligt hade han väldigt få övermän i svensk brottning. Men efter det att jag tagit medaljen så fick jag hoppa in på det här topp- och talangprogrammet.

Även om det kan verka turligt att Johan fick sitt rejäla genombrott i samband med Jalmars skada så var det ingen ocean mellan dem båda kvalitetsmässigt.

Egentligen var det rätt intetsägande matcher mellan oss. Även om jag faktiskt slog honom, tror jag det var, så skulle jag förmodligen inte slagit killarna han vann över — jag var steget bakom. Men han skadade sig, och det är lite där jag får en chans. Och den tar jag.

Den enes död, den andres levebröd. Johan Eurén sitter framför mig och ler lite snett. Han gör helt rätt i att inte skämmas över att få chansen, utan greppar den i stället med full kraft. Nästan lite osvenskt. Men Johan är inte riktigt som alla andra — något som blir särskilt aktuellt när man studerar hans teknik på brottningsmattan. Men Johan har fördelen att han rör på sig hela tiden — valsar runt motståndarna, lurar dem.

Johan går in och brottar ut dem. Man märker att många som kommer från mindre klubbar kör mycket styrketräning, och blir ganska fyrkantiga. Man blir väldigt bra på det sättet.

Det är min största styrka. För den vikten jag har legat på de senaste åren, kilo, har jag ganska bra flås. Jag orkar nog mer än de flesta. Sen är jag inte den starkaste, men det får man kompensera med annat. Spelet bakom kulisserna Den svenska OS-publiken kunde den 6 augusti lyfta armarna till skyarna och fira att vi precis fått en OS-medalj i den internationellt sett breda sporten brottning.

Johan Eurén besegrade vitryssen Joseb Tjugosvilj och sprang runt inne i arenan med svenska flaggan över sig. Ett stort ögonblick, förstås, men det låg väldigt mycket bakom dessa glädjescener — och medan det inte gick att ta miste om lyckan i göteborgarens ansikte är kanske lättnad ett ord som beskriver situationen bättre. Framgången har nämligen ett pris, och i en brottares fall så handlar det bokstavligen om blod, svett och tårar.

Det är svårt att ta sig igenom kvalen i OS-brottning, och dessa låg med en veckas mellanrum: först i Bulgarien, sen i Kina och sist i Finland. Efter diskussioner med förbundskaptenerna bestämde vi oss för att satsa allt krut på Kina och skippa Bulgarien. Det strategiska valet visade sig fälla avgörandet. Förberedelserna visade sig vara a och o redan i första matchen, där den grek han mötte var helt förstörd.

Laget hade anlänt dagen innan med en bantning på ett dygn. Även om Johan fick stryk mot en vitryss så hade han en chans att ta sig till OS genom att besegra sin ryske motståndare. Med bara ungefär tre sekunder kvar avgjordes matchen och biljetten säkrades. Det var nog det häftigaste ögonblicket — större än själva OS.

Även här verkade de svenska strategerna ha prickat rätt. Man hade planerat ett så kort stopp som möjligt i London och förlagt träningslägret i Skåne, och därmed undvek man det värsta kaoset. Vi åkte rätt in och rätt ut, bara för att tävla. Såhär i efterhand kan jag tycka att hade varit rätt kul att se avslutningen och kanske mer av byn, men det var nog jäkligt bra med facit i hand.

Men samtidigt; ett helt år hade vi laddat för den här jävla tävlingen — eller egentligen under fyra. Man har haft snaran runt halsen. Det var roligt, visst, men också djävulskt jobbigt. Det kan ha varit en av de hemskaste dagarna jag upplevt, dagen jag vann bronset. Efteråt var det nästan som ett bakrus. Jag sov inte på hela natten. Det är precis som om man varit på en Magaluf-resa och supit i sju dagar i streck. Allting bara släppte. Framgångens pris Och det är här någonstans historien tar sin vändning och Johan Eurén halkar in på den sidan av brottningen vi inte får se under ett OS.

Jag hade en vision om att det skulle gå att livnära sig på brottningen, kanske i Tyskland. Men någonstans under vägen så vaknar man upp — det är bara en fantasi. För att få ekonomin att gå ihop och få någon form av socialt umgänge vid sidan om brottningen arbetar Johan som rörmokare.

Arbetsgivaren ställer upp och låter mig jobba när det passar. Dessutom betalade de min rörläggarutbildning, och hjälpte mig med allt. Bättre arbetsgivare får man leta efter. Annars lever man i den här brottningsbubblan. Proffslivet, om man får kalla det så. Snylta på morsan och farsan, typ — det är de två största sponsorerna. Även hans kollega Robert Rosengren är inne på samma linje. Man måste räkna med att om man går in och tar ett jobb, då kommer brottningen fallera. Man måste balansera. Man satsar procent på brottningen för att till exempel ta medalj i OS.

Johan jobbar knappt inget nu.

4 Comment

  • Ett stort ögonblick, förstås, men det låg väldigt mycket bakom dessa glädjescener — och medan det inte gick att ta miste om lyckan i göteborgarens ansikte är kanske lättnad ett ord som beskriver situationen bättre. Det finns många stilar inom brottning. Allt tack vare en banbrytande bildsensor. Publicerat den 17 juni, Uppdaterat den 17 juni, Fallskärmsjägare skulle skickas med understöd av pansarvagnar och marktrupper som skulle ha kommit in över de jämtländska fjällen. Magazine Decathlon.
  • I tre olika kolonner skulle de sedan närma sig Stockholm. Då är det utövarnas val att börja knäsittandes eller inte. Allt det där roliga som man då fick uppleva som gjorde gympan så skoj är liksom paketerat i en bra brottningsträning. Posta till Avbryt. Det handlar om tre till fem procent årligen, i bland sju, säger han. Så här en dryg månad efter det att beskedet nått Johan och det är ett faktum att han kan lägga ytterligare en medalj till samlingen, har han lite svårt att samla intrycken från händelsen. Read previous post: Veckans övning: Lutande axelpress med hantlar.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google