Teen •

Höga samhällets nakenbilder

2020-07-31T08:30:16
Add Comment
nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

kvinnor stora naturliga bröst
nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

nakenbilder höga samhällets

Kan du föreställa dig en nära persons ansikte? En underskön aftonrodnad? Det är nämligen inte alla som kan återskapa känslor, bilder eller ljud bara genom att tänka på dem. Afantasi är ett tillstånd som innebär att man nästan inte alls kan återskapa bilder eller fantisera.

Förvirring och misstro, det var Teppo Mattssons första reaktioner på vetenskapsnyheten år Mattson är själv fysiker. Nyheten avslöjade att en del människor inte kan se inre bilder, inte fantisera alls. De har inga bildminnen och de kan inte frammana fantasier i sitt sinne. Några brittiska forskare hade av en slump råkat på en grupp människor som berättade att de var så att säga mentalt blinda.

Den här egenskap saknade ett namn. Man härledde småningom ett namn från grekiskan: afantasi. Mattsson var inte förvånad över vilka resultat den brittiska forskargruppen funnit utan slutsatsen de kommit fram till.

Afantasin var en beskrivning av honom själv och han insåg att de allra flesta människor till skillnad från honom, kan fantisera. Se visuella tankar som kan sakna direkt verklighetsförankring.

Det var som om jag hade fått höra om ett nytt sinne som jag själv aldrig hade upplevt. I sin blogg i tidskriften Tiede skrev Mattsson nyligen: " En människa föreställer sig lätt att alla andra är som man själv är. Jag levde själv med den här missuppfattningen.

En person som kan fantisera kan å sin sida vara förvånad över hur någon kan ha undgått det faktum att vi kan skapa bilder i huvudet. Vi gör det när vi pratar, i våra berättelser, i olika fantasiövningar, i studietekniker Också Mattsson har använt sig av fraser som "för mitt inre öga". Men han trodde att det bara var symboliskt uttryckt. Den enorma överraskningen över att andra människor faktiskt kan fantisera och se fantasier är vanligt förekommande bland personer med afantasi.

Många blir medvetna om sitt tillstånd först efter att ha läst om det. Blake Ross, en av Firefox grundare, har skrivit en scifi-berättelse om sitt eget uppvaknande. Men hur är det att tänka utan bilder? För de som ser dem känns det som en oskiljaktig del av medvetandet. Mattsson har som fysiker bra redskap för det. Som hjälp kan vissa motoriska knep fungera: exempelvis gestaltar sig formen på en fisk när han tänker på att rita en.

Fingertopparna följer med i rörelsen. Några nya upptäckter i avsaknaden av fantasi har sedan den senaste forskningen inte gjorts. Francis Galton, känd som Charles Darwins släkting, skrev faktiskt om det här tillståndet redan år Han hade blivit bekant med fenomenet i samband med att han undersökte medvetna föreställningar. Den senaste forskningen startade år när neurologen Adam Zeman fick ta emot ett märkligt fall: en årig man som hade förlorat sin fantasiförmåga i samband med en hjärtoperation.

Sannolikt hade han fått en lindrig cirkulationsstörning i hjärnan under operationen. När man för mannen visade bilder på kända personer så aktiverades samma områden i hjärnan som när man vanligen ser på ansikten. Perceptionen hos honom fungerade alltså. Sedan bad man honom föreställa sig de här ansiktena. I en normal hjärna aktiverar fantasin samma delområden i hjärnan som ett faktiskt möte. Men i den här mannens hjärna saknades de här reaktionerna helt och hållet. Hans hjärna klarade alltså inte av att medvetet repetera en dylik neurologisk funktion.

Det här är en typisk egenskap hos afantasin. Informationen finns men av den bildas inga visuella helheter — inte ens beträffande utseendet hos egna familjemedlemmar. Hon har runda kinder som är fina att smeka. Jag kommer ihåg den här informationen och det väcker en varm känsla hos mig att tänka på henne men jag ser inte hennes ansikte framför mig, berättar Teppo Mattsson.

Efter att forskningen blev offentlig började neurolog Zeman få meddelanden av människor som berättade att de var likadana som mannen i fallstudien med det enda undantaget att de aldrig hade kunnat föreställa sig bilder. Ett tiotal av de som tagit kontakt med Zeman deltog i följande forskning. Många av deltagarna klarade av uppgifter som man skulle tänka sig att kräver visuellt tänkande.

De flesta av dem kunde exempelvis räkna fönstren i sitt hem utan att se huset. Om den två procent som Zeman presenterar låter som mycket så vinner hjärnforskaren Joel Pearson från det australiensiska universitetet i New South Wales med sitt påstående att det verkliga antalet kan ligga på procent av befolkningen. I ett av Pearson ledda universitetslaboratorium kom man på att som måttstock använda sig av binokulär tävling alltså en tävling mellan ögonen. När man visar en bild för det enda ögat och en annan åt det andra kan hjärnan inte bilda sig en helhetsbild av synintrycken.

Då väljs endast den ena bilden till medvetandet. I det här experimentet handlade det om en grön eller en röd bild. Forskarna strävade efter att påverka resultatet genom att be testpersonerna att på förhand tänka på färgen röd. När det sedan för ögonen visades två olika bilder beskrev de som kunde förställa sig, fantisera oftast att de sett rött.

För de "bildblinda" fördelades det jämt mellan rött och grönt. Deras hjärnor hade inte skapat en förhandsbild som påverkade resultatet. Vid Universitetet i Westminster har man utrett hur en fantasiblind person klarar av en uppgift som kräver visualisering. I den här forskningen deltog också en finländsk forskare, Juha Silvanto, som arbetar vid universitetet som professor i kognitiv neurologi. Forskningen visade att hjärnan kan kompensera för bristen på fantasi. Den har alternativa sätt att behandla visuell information.

Att kunna fantisera eller se för sin inre syn stöder ändå ett exakt arbetsminne alltså situationer där man behöver komma ihåg detaljer av ett föremål eller en plats man sett. Trots att personer med afantasi inte kan föreställa sig bilder eller ljud kan de paradoxalt nog ändå drömma.

Zemans grupp av testpersoner har under årens lopp vuxit till att omfatta flera tusen. För de flesta är tillståndet medfött men några av dem har förlorat sin förmåga att fantisera i samband med någon skada på hjärnan eller på grund av psykologiska omständigheter. De medverkande består av en brokig grupp och bland dem finns också bildkonstnärer och författare. Zeman betonar att det att förmågan att fantisera och att se för sin inre syn fattas, inte behöver betyda att man saknar förmåga till kreativt tänkande.

Det tar tid att genomgående analysera forskningsresultat men ur mängden sticker några centrala teman fram. Att ha nedsatt eller helt sakna förmåga att se inre bilder verkar höra ihop med ansiktsblindhet. Vilket innebär att en person ofta har svårt att känna igen människor de borde känna igen och också lätt tar miste på person. En mindre grupp av testpersonerna berättar att de endast har svaga minnen av exempelvis en semesterresor - eller en familjefestlighet.

Därför tar de ofta mycket fotografier. Bland de tillfrågade återfinns en liten grupp som fått en diagnos som hör under autismspektrumstörningarna. Det är också intressant att många med afantasi, också Teppo Mattsson, berättar att han ser drömmar. Det verkar vara så att när medvetenhetsgraden sjunker händer någonting i hjärnan som gör det möjligt för bilder att träda fram. Mattsson erkänner att han inte kan vara hundra procent säker på saken. Men när han vaknar känns det lite på samma sätt som när han har tittat på tv.

Det mest centrala i Zemans undersökning visar ändå på att det finns många olika former av afantasi. En exakt beskrivning av tillståndet gäller inte för alla. Den här egenskapen innefattar inte bara att inte se inre bilder. Jag behöver verklig stimulans av mina sinnen för att uppleva dem. Sinnesbaserade upplevelser som doften av kaffe, myggornas surr eller hur det känns att sila varm sand mellan fingrarna — de sparas nog i hjärnan men de går inte att återskapa i medvetandet på samma sätt.

Att fullständigt återkalla någonting i minnet lyckas inte alltid heller för genomsnittsmänniskan. Det märker man på de totalt olika ögonvittnesskildringar som människor avger efter brott eller olyckor. Mål för eventuella framtida forskningar kan vara hur afantasi påverkar inlärningen.

Vi vet att visualisering stöder inlärningen så bristen på sådan kan visa sig som inlärningssvårigheter. Om antagandet visar sig vara korrekt kunde man för de här personerna söka andra inlärningsvägar. Påverkar afantasi empatiförmågan? Förmåga att leva sig in i en annan persons situation. Att uppleva och förstå andra kännande individers känslor.

Också där är fantasiförmågan av central betydelse. Simo Vanni, docent i neurofysiologi vid HUS och vid Helsingfors universitet, talar om normala skillnader mellan olika individer som har att göra med våra iakttagelser. Man förstår nödvändigtvis inte att alla inte upplever saker på samma sätt som man själv gör. Det kan till exempel handla om hur någon ser en klänning som guld någon annan ser den som blå.

Här kan du själv testa! Bilden är ett exempel på hur människor kan uppfatta färger olika. Det här medför begränsningar, konstaterar Simo Vanni. Till det outforskade hör bland annat var det brister i informationsgången mellan syniakttagelse och inre bild hos personer med afantasi. Man letar efter ledtrådar bland annat med hjälp av magnetundersökningar.

You may also like

3 Comment

  • Men på sistone har solen varit lite "trött", och solfläckscykel 25 som nyss har vaknat till liv, kan bli sällsynt anemisk. Här kommer vår tvådelade undervisningsvideo som kan användas i klassen, eller i distansundervisning. Mänskligheten har en gedigen erfarenhet av att uthärda och överleva pandemier. Förmåga att leva sig in i en annan persons situation. Det skulle efter år bli tvärtom för den yngre generationen.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save