Teen

Utlösa tumme-diabetes

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

kvinnor stora naturliga bröst
tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

tumme-diabetes utlösa

Diabeteshanden       Tendovaginitis stenosans, "triggerfinger"       Dupuytrens kontraktur       Limited joint mobility "Stiff hand syndrom"       Nervkompressioner       Mononeuropati Perifer polyneuropati Smärtande stela axlar Smärtande stela höfter. Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad av metabol kontroll.

Orsaken till smärtan och stelheten tros vara nedsatt mikrocirkulation, stel bindväv och ökad bindvävsmängd. Besvären drabbar därför senor, muskulatur, ledband och ledkapslar. Händerna kan också drabbas av andra problem som nervkompressioner och klassiska diabeteskomplikationer som perifer neuropati, och störningar i blodcirkulationen och ökad risk för djupa infektioner. Både typ 1 och typ 2-diabetiker drabbas. Handens strukturer innefattar ett stort antal nerver, kärl, senor, muskulatur, ben och leder.

Anatomin är "trång". De olika vävnaderna rör sig mot varandra när handen arbetar och dess leder rör sig och kräver intakta glidytor mellan anatomiska strukturer. Svullnad, ökad bindvävsmängd och stelhet i handens vävnader kan allvarligt försämra handfunktionen och ge upphov till smärtor. Benämns ibland också flexortenosynovit eller triggerfinger. Det beror på en förtjockning av böjsenan och samtidigt en förträngning i senskidan där senan skall glida.

Fingret tenderar att låsa sig i ett böjt läge och en smärta lokalt distalt i handflatan vid det drabbade fingret. Vanligast är tumme, långfinger och ringfinger men kan drabba alla fingrar. Det är vanligare hos kvinnor. Vid lindriga besvär kan man pröva en kortisoninjektion och rörelseträning men om detta inte hjälper eller om fingret tenderar att fastna i böjt läge bör patienten remitteras till ortoped eller handkirurg för bedömning.

Man klyver då senskidan så att senan åter kan löpa fritt. Postoperativt finns stor risk för svullnad och kontrakturer varför patienten måste få ett bra träningsprogram, gärna med hjälp av arbetsterapeut. Dupuytrens kontraktur är en sjukdom som engagerar handens palmaraponeuros och leder till en sträckdefekt i fingrarna — vanligen ring- och långfinger. Vanligast hos män i årsåldern.

Ofta behövs ingen specifik behandling men om sjukdomen påverkar handfunktionen och fingrarnas PIP-led bör remiss skrivas till ortoped eller handkirurg för bedömning och eventuell kirurgisk åtgärd i form av partiell fascieoctemi. På samma sätt som i axlar och höfter kan fingrarnas leder drabbas av minskad rörlighet. Ofta förekommer samtidigt en vaxartad hud på handens dorsalsida.

Ibland pratar man "stiff hand syndrome" som en specialvariant med kraftigt förtjockad hud och smärtsam rörlighet som kan leda till kraftigt nedsatt handfunktion. Detta innebär en inklämning av medianusnerven i den sk karpaltunneln i handledshöjd. Klassiska symtom är intermittenta nattliga stickningar och känselnedsättningar i medianusnervens utbredningsområde tumme, pek- lång- och halva ringfingret.

Dessa kan framkallas vid maximal flexion i handleden under ½-1 minut Phaléns test varvid karpaltunneln under flexorretinaklet ytterligare komprimeras. Ibland kan en atrofi av tenarmuskeln förekomma sent i förloppet. Redan vid intermittenta symtom bör patienten bedömas av en arbetsterapeut för bedömning och eventuell utprovning av en handskena nattetid och ergonomisk rådgivning. Beror inklämningen på en allmän svullnad i handen t ex efter immobilisering eller skada är rörelse-träning i högläge första åtgärd.

Nervkompression kan även förekomma vid andra lokaler än handleden. Vanligast är inklämning av n ulnaris i armbågsnivå. En mononeuropati involverar som namnet anger att endast en nervgren drabbas av en i normalfallet övergående inflammation och funktionsnedsättning. Vanligast är att n ulnaris, n medianus och ibland n radialis. Typiska symtom är relativt akut uppträdande smärtor, muskelsvaghet, parestesier och nedsatt sensibilitet i den drabbade nervens utbredningsområde.

En mononeuropati är oftast självbegränsande och ju yngre man är när man drabbas ju större är chansen att man skall återfå full funktion i nerven. En perifer polyneuropati uppträder oftast smygande och börjar symmetriskt och perifert.

Vanligtvis drabbas fötterna först och neuropatin breder långsamt ut sig proximalt för att senare uppträda i händerna. Oftast upplever man till en början en perifer känselnedsättning eller "ändrat känselupplevelse" i tårna som sedan sprider sig uppåt i foten. Ibland kan den vara smärtsam med nattlig brännande eller stickande smärta. En svår sensorisk neuropati kan leda till sämre koordination och balanssvårigheter.

Läs mer i kapitel 30 Nervsystemet och kapitel 32 Fötter - sår. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. Dupuytrens kontraktur. Limited joint mobility "stiff hand syndrome". Karpaltunnelsyndrom n medianus Detta innebär en inklämning av medianusnerven i den sk karpaltunneln i handledshöjd. Vid stora besvär är det möjligt att operera genom en klyvning av flexorretinaklet. Ulnariskompression n ulnaris Nervkompression kan även förekomma vid andra lokaler än handleden. Övriga nervkompressioner inom övre extremiteten är betydligt mera ovanliga och är inte vanligare vid diabetes än andra.

Vanligaste mononeuropatierna är: Peroneus-pares: som ger upphov till sk "droppfot". Abducens-pares: oförmåga att abducera det drabbade ögat dubbelseende. Occulomotorius-pares: ptos hängande ögonlock och oförmåga att adducera det drabbade ögat dubbelseende Perifer facialispares: Hängande mungipa, oförmåga att stänga ögat och rynka pannan. Perifer polyneuropati. Om neuropatin också drabbar motoriska nerver kan muskelatrofier uppträda.

Smärtande stela axlar. Långvarigt förlopp. Molande nattlig värk. Huggsmärtor vid rörelse, ofta i ytterläge. Tendiniter inflammationer i senor Inskränkt rörlighet. Ej kapsulärt mönster. Svårt att lägga handen på ryggen. Status Testa aktiv rörlighet, notera eventuell sidoskillnad!

Hand mot tak Hand i nacke Hand mot motsatt axel' Hand i rygg. Smärtande stela höfter. Förekomst Inga studier publicerade Symtom Smärta i ljumsken. Gångsvårigheter och hälta. Minskad rörlighet i följande ordning: inåtrotation, extension, abduktion.

Status Titta efter hälta vid gång Testa aktiv rörlighet i stående, notera ev sidoskillnad Knä mot mage flexion Benet ut åt sidan abduktion Vrid knäna ihop - isär inåt- utåt-rotation Ben bakåt, överkroppen stilla extension. Klassifikation bilaga: Subgruppering 2. Diabetesscreening 4. Debutsymtom 5. Omhändertagande nyupptäckt bilaga Kostråd Nyupptäckt Diabetes 6.

Farmakologisk behandling vid debut bilaga: Tre saker man måste kunna innan man börjar med insulin 7. Kost och alkohol bilaga: Kolhydratlistan bilaga: Kost vid gastropares bilaga: Shoppingguide 9. Motion och Fysisk träning bilaga: Träning, insulin och kolhydrater Tabletter och andra farmaka vid typ 2 Insulinerna Utbytbara insuliner i slutenvård Alingsås lasarett Hjälpmedel Injektionsteknik, förvaring av insulin Blodsockermätning, när var hur Vad göra på en diabeteskontroll bilaga: Checklista återbesök Rökning och snus bilaga: Patientinfo Rökning Andra farmaka som påverkar blodsockret bilaga: Diabetesbehandling vid kortisonbehandling i högdos bilaga: patientinformation Kortisonbehandling i högdos Ramadan och fasta bilaga: Ramadan patientråd Utlandsresa bilaga: Intyg Resa Sprutor bilaga: Intyg Resa Pump bilaga: Information till mina resekamrater bilaga: Information for my travel companions Hudreaktioner och allergi insulin Akut hypoglykemi lågt blodsocker bilaga: Insulincoma i hemmet bilaga: Info till arbetskamraterna bilaga: PM Insulinintox Akut hyperglykemi högt blodsocker bilaga: Ketoacidos och HHS bilaga: Insulin vb inneliggande patient bilaga: Högt blodsocker vid annan akut sjukdom bilaga: Insulin vid TPN bilaga: Insulinpump som krånglar Magsjuka Narkos och kirurgi bilaga: PM Diabetes och anestesi narkosläkare bilaga: Preoperativa åtgärder avdelningen bilaga: Patientinfo polikliniska operationer Blodfetter kolesterol bilaga: Blodfetter och mat bilaga: Livsstilsråd som påverkar blodfetterna bilaga: PM Farmakologisk behandling av hyperlipidemi bilaga: PM Lipidbehandling typ 1 Ögon retinopati Njuren nefropati Nervsystemet neuropati Hjärta Kärl Rörelseapparaten bilaga: Smärtande stel axel bilaga: Stela höfter bilaga: Axlar och höfter sjukgymnastik Tänder Mun Graviditet bilaga: Graviditetsdiabetes uppföljning

7 Comment

  • Vid undersökning av tumbasinstabilitet genomförs dorsoradiell translation av basen till metakarpale 1 gentemot os trapezium, och notera rörligheten i translation jämfört med den andra tummen. Sjukdomen övergår från attacker till mer kroniska besvär. Det gäller bland annat dig som är äldre, gravid eller har vissa sjukdomar. Finkelsteins test vid diagnostisering av morbus de Querva Det gör att det blir lättare att ha en bra kontroll över blodsockervärdet. Olika former av diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som alla ger för mycket socker i blodet hos den som fått sjukdomen.
  • Annars kan det hända att det inte går att få tillbaka normal funktion i nerven. Undersökningsmoment vid misstänkt karpaltunnel­syndrom Lancet Neurol. Det brukar vara ganska lätt för en läkare att ställa diagnosen gikt genom att undersöka till exempel stortåns grundled. SBU-rapport nr Resultatet beror till stor del på hur du sköter din diabetes. Så det är bra att försöka undvika hudskador också på händerna, säger Tuula Salmi.
  • Vid typ 1-diabetes bildar kroppen oftast antikroppar mot cellerna i bukspottkörteln som bildar insulin. Packa inte insulinet i bagage som du checkar in om du ska flyga. Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal och rekommenderas alkoholuppehåll under minst fyra veckor före operation och en tid efter. Kontroll av blod och ledvätska Du får lämna ett blodprov, så kallat urat, för att kontrollera halten av urinsyra i blodet. Fotboll lindrar religiösa spänningar i krigsdrabbad stad. Generell artrosbehandling består av en behandlingstrappa, som inkluderar artrosskola, handrehabilitering med samtidig ortos, ergonomisk rådgivning, läkemedel och slutligen eventuell operativ behandling. När och var ska jag söka vård?

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google