Pornostar

Aldrig vintern djupt feminin

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

kvinnor stora naturliga bröst
vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

vintern djupt feminin aldrig

Jag känner djup glädje över att Jonas Gardells berättelse om hur aids kom till Sverige kommer i så många versioner, skriver Therese Eriksson. En bra berättelse tål att berättas flera gånger. Och jag kan bara känna djup och uppriktig glädje över att Jonas Gardells berättelse om hur aids kom till Sverige kommer i så många versioner; romantrilogi, tv-serie som kanske också blir långfilm, och så pjäsen Ömheten som sätts upp i vinter, och där huvudpersonerna Benjamin och Rasmus åter får liv i ny form.

Hur många varianter på samma tema orkar vi se? Hur många som helst, tror jag. När jag ser första avsnittet av Gardells och regissören Simon Kaijsers tv-version av Torka aldrig tårar utan handskar , ligger det förstås nära till hands att jämföra med boken, att bryta det som gestaltas i rutan mot de bilder jag själv skapat i läsningen.

Att Paul Simon J Berger talar med en mansröst så djup att jag bara hör Mikael Persbrandt irriterar mig först; varför är han inte fjolligare, blondare, lite mer utpräglat feminin? Sådär är det alltid när en litterär upplevelse transformeras till en visuell, man får leva med att saker inte blir exakt som man själv föreställt sig dem. Men, så går det sakta upp för mig, att detta inte bara rör den vanliga frågan om att acceptera att en konstform aldrig är identisk med en annan, utan också om något mycket viktigare.

Genom att göra flera olika versioner av samma berättelse förmedlar Jonas Gardell, kanske helt oavsiktligt - vad vet jag - en större allmängiltighet. Rasmus Adam Pålsson och Benjamin Adam Lundgren , Paul och alla de andra bögarna som levde i Stockholm under en tid då katastrofen härjade och ödelade liv som redan levdes i det fördolda, blir inte till enskilda, avskilda, öden som man kan avfärda som unika. De tar ständigt ny form, för läsaren, för tv-tittaren, för den som sedan går och ser pjäsen.

De blir inte de enstaka, fiktiva figurerna Rasmus och Benjamin, de blir vilka bögar som helst under denna tid. De blir alla bögar. När man lägger nyans till nyans, version till version, av samma berättelse vidgas den. För den som läser och tittar blir det omöjligt att avfärda denna del av svensk samtidshistoria som något marginellt, och jag kan knappast föreställa mig hur något skulle kunna vara viktigare än den uteblivna möjligheten. Kvaliteten på tv-serien då?

Och dessutom: alla de som envisas med att de inte läser böcker, står nu utan skäl att inte ta del av denna brutalt sorgliga, såriga, vittnesskildring från en epok i vår närhistoria som man inte vill tänka på har ägt rum. Men, man måste. Man måste faktiskt det. Så jobbar vi med nyheter.

5 Comment

  • Jag är så glad över över min lilla fölunge :. Nightingales Fortunate Son. Nä, Ninette har inte fölat ; Fotot på startsidan är taget idag för tre år sedan och så här skrev jag i "På djupet" den dagen:. Det sparar en himla massa jobb vilket märktes när den plötsligt slutade fungera. Hos människor har forskare sett en millimeterstor grop bak i näshålan som liknar ett enkelt vomero-nasalt organ.
  • Vad kan vara doften av en orientalisk skönhet? Och vad med parfym? Gösta med sina magnifika horn. Men Marie lät sig inte hejdas. Som tur var fanns det en räddare i nöden vid namn Fredrika som så bussigt ställde upp och fotograferade så jag tror att åtminstone championatsvinnarna kom med på bild. I söndags jobbade jag vid två dop och det ena var milt sagt en annorlunda upplevelse.
  • När Marie var tre år gammal föddes lillebror Charles. Träningen med Frida går framåt. Däremot gjorde vi dåliga uppställningar, ibland blir det så fast det fungerar bra hemma. Annandag påsk skall jag och Naomi på utställning i Långasjö. Nöjaktigt korrekt. Lagom till utställningshelgen på Grevagården alltså. Jag frågade på Granngården om det finns flera sorter av detta märke men fick svaret att det är tillverkaren som ändrat till mer grovmalet.
  • Förra året var planen att betäcka Hedda men då allt var så osäkert med torkan avstod jag. Så jobbar vi med nyheter. Även om du föredrar färsk, lätt lukt de passar på sommaren, men helt olämpliga för vintern , kan du försöka uppskatta de tyngre, träiga, mossiga, kryddig parfymer. När det gäller tryck och mönster på kläder är det bättre att ge upp romantik i form av små blommor. Annan träning som görs i vardagen är förstås att vara uppbunden på stallgången samt att kunna känna på dem överallt. Hoppas deltagarna på SSS höstmöte får en konstruktiv diskussion där alla ser till helheten och inte till hur just man själv lättast skall kunna vinna så många championat som möjligt. Jag tänker att det är bra för stona att redan i ung ålder vara vana vid att man känner på juvren.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google