Pornostar •

Graeat djup hals svarta

2020-09-26T20:27:07
Add Comment
djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

kvinnor stora naturliga bröst
djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

djup svarta graeat hals

Skäggdopping Podiceps cristatus är en vattenlevande fågel som tillhör familjen doppingar. Arten häckar över stora delar av Europa och Centralasien. Den häckar även lokalt i utspridda kolonier i Afrika , samt i Australien och på Nya Zeeland. Merparten är flyttfåglar , men de flesta är kortflyttande. Den häckar ofta i kolonier, i stora vassrika sjöar och vegetationsrika havsvikar i bräckt vatten. Den övervintrar utmed kusten, i isfria större sjöar, dammar och floder.

Namnet har skäggdoppingen fått på grund av det svarta och rödbruna fjäderkrås den adulta fågeln har på huvudet i sommardräkt. Den är en av de större arterna bland doppingarna. I övrigt är den långhalsad och slank med lång smal näbb. Som alla doppingar är skäggdoppingen en god simmare, en snabb dykare och reagerar på fara genom att dyka, snarare än att flyga sin väg.

Fötterna är placerade långt bak på kroppen, nära stjärten, vilket gör den klumpig på land. Den lever främst av småfisk som den fångar genom att dyka. Den sväljer även egna fjädrar, förmodligen för att skydda matsmältningssystemet. I början av häckningssäsongen genomför paret ett iögonfallande spel. Boet är oftast en flytande plattform av vass och andra vattenväxter. Den lägger i genomsnitt ägg som båda föräldrarna ruvar och den lägger ofta två kullar per häckningssäsong.

Skäggdoppingen kategoriseras av IUCN som livskraftig. Skäggdoppingen är slank och har en lång kropp med lång hals som den antingen håller rakt upp eller lutar bakåt så att den bildar en svag S-kurva. Ibland sänker den huvudet än längre bak och vilar det på mitten av ryggen.

Skäggdoppingen är den största doppingen i sitt utbredningsområde. Den är 46—51 centimeter lång [ 2 ] , har ett vingspann på 59—73 centimeter [ 2 ] och väger — gram, vanligtvis runt gram [ 3 ].

I flykten ser fågeln slank och ranglig ut. Den flyger med snabba, svirrande vingslag och dess stora, mörka fötter sticker ut baktill. På sommaren är den adulta skäggdoppingen omisskännlig med sina svarta tofsar som sticker upp på huvudet och med en brunröd, svartkantad halskrage, som omsluter övre delen av halsen.

Dessa huvudplymer gör att skäggdoppingen ser ut att ha ett mycket större huvud än vad den faktiskt har. När fågeln blir oroad, fäller den in plymerna. Kinden är vit, den har ett svart tygelstreck och mellan den svarta pannan och näbbroten är den ljust gul. Framsidan på halsen, bröstet, magen och undergumpen är vit. Nacken, baksidan av halsen, ryggen och övergumpen är mörkt svartbruna. Kroppssidorna är ljust gråbeigea.

På vintern ter den sig ljusare än på sommaren trots att den enda skillnaden i fjäderdräkt är att den saknar sina huvudplymer och att näbben är ljusare. En simmande skäggdopping har om vintern en mycket spetsig, toppig huvudprofil. I flykten skiljer man den från exempelvis gråhakedopping genom att den är ljusare, har vitt över ögat, svart tygelstreck och har ett vitt längsgående band på vingens övre sida närmast kroppen.

Skäggdoppingen har, precis som andra doppingar mycket tät fjäderdräkt, speciellt på buken. Skäggdoppingen har 20  fjädrar i förhållande till örnar som har runt 7  Adult tillsammans med juvenil.

Skäggdoppingen har en mängd olika djupa, hesa, gutturala och raspiga läten, där flera för tanken till kråkfåglar. Skäggdoppingen beskrevs av Carl von Linné i tionde upplagan av Systema naturae som Colymbus cristatus. Doppingarna är en distinkt grupp med små till medelstora vattenlevande fåglar, som skiljer sig anatomiskt ifrån alla andra grupper med fåglar, bland annat då de har flikar mellan tårna istället för simhud.

Länge trodde man att de var besläktade med lommarna men visade ornitologen Max Stolpe att dessa båda gruppers likheter beror på konvergent evolution. Molekylära, morfologiska och ekologiska studier har visat att doppingarnas närmsta idag levande släktingar utgörs av flamingorna [ 10 ] [ 11 ] och vidare duvor , flyghöns och mesiter. Doppingarna delas upp i ett flertal släkten , där det geografiskt mest spridda är skäggdoppingens släkte Podiceps med sina nio arter, varav en nyligen utdöd.

Skäggdoppingens närmsta släkting är gråhakedoppingen som förekommer i den tempererade regionen på norra halvklotet. Skäggdoppingen har en vidsträckt utbredning och den återfinns över stora delar av Europa och Centralasien , så långt österut som till nordöstra Kina och närliggande områden i Ryssland, och mycket lokalt på norra Honshu.

Merparten av världspopulationen är flyttfåglar , men de flesta är kortflyttande. Bland annat övervintrar den i södra Asien, så långt söderut som Indien , [ 1 ] Japan , Korea och östra Kina.

Skäggdoppingen brukar delas in i tre underarter: [ 14 ]. Skäggdoppingen är Sveriges vanligaste dopping [ 5 ] och häckar idag ganska allmänt i sjöar från norra Uppland och söderut. Den häckar också i vikar längs med hela Östersjökusten , ända upp till Bottenviken , vilket är skäggdoppingens absolut nordligaste häckningsområde i hela världen.

Det har diskuterats huruvida den nyzeeländska och den australiska populationen av skäggdopping skulle utgöra två underarter på grund av en viss storleksskillnad och subtila skillnader i fjäderdräkt. Genom fossila fynd av skäggdopping i Taupodistriktet har man konstaterat att arten i varje fall funnits på öarna sedan holocen. Skäggdoppingen har precis som gråhakedoppingen en relativt liten vingyta och kan därför inte lyfta direkt från land utan behöver en ganska lång springtur över vattenytan, för att få upp hastigheten innan den kan ta till vingar.

För att styra under vattnet vrider den på fötterna. Skäggdoppingen häckar i större vassrika, tämligen djupa sjöar med en öppen vattenyta på minst två hektar. Vintertid förekommer de utmed kusten, på stora isfria sjöar, dammar och stora floder. På våren anländer paren till häckningsplatsen tillsammans.

Ibland reser de kropparna upp ur vattnet och står, eller närmast "dansar", bröst mot bröst. Vid kusten förekommer det ibland bon av tång som placeras i strandkanten. Detta gör den tills den är för stor. Föräldrarna tar hand om ungarna i dagar tills de är flygga. Skäggdoppingen dyker efter föda och är ofta under vatten i 15—20 sekunder.

Orsaken till detta fenomen är omdiskuterat men man tror att fjädrarna underlättar matsmältningen. Precis som hos exempelvis ugglor bildar fjädrarna klumpar tillsammans med fiskben och skalrester, som är osmältbara och som fågeln sedan spyr upp.

Fjädrarna kan också hindra vassa fiskben från att tränga ned och skada tarmen. Skäggdoppingen har ett mycket stort utbredningsområde och en mycket stor global population. Under de senaste hundra åren har den tidigare vanliga arten på Nya Zeeland minskat kraftigt och från att ha funnits i många sjöar, på både Nord - och Sydön , återfinns den numera bara i ett mindre antal alpina och subalpina sjöar på den senare.

I början av talet uppskattades det bara finnas cirka individer kvar. Skäggdoppingens utbredning i Sverige har fluktuerat. Beståndet anses vara livskraftigt och arten är därför inte upptagen på Artportalens rödlista över hotade arter. Skäggdoppingen har tidigare även kallats "stordopping" [ 25 ] och vitstrupig dopping [ 26 ]. Den har även haft flera dialektala namn som "silkesand" i Skåne och Småland , "doppnäbb", "ålkråka" vilket den delar med storskarven , "kusk" och "muga" i Sörmland , "döpare" i Närke , "lomand" i Värmland och "fiskand" i Östergötland.

Fågelns vetenskapliga artnamn Podiceps cristatus betyder ungefär "den tofsprydda med långt bak placerade fötter". Doppingars täta fjäderdräkt, speciellt de mjuka, silverglänsande bukfjädrarna var länge eftertraktat på exklusiva klädesplagg, åtminstone sedan medeltiden. De användes även till muffar. Det dialektala namnet "silkesand" i Skåne och Småland är en direkt koppling till detta bruk. Doppingarna jagades sällan som föda utan nästan enbart för "doppingpälsen".

Dock påverkade inte jakten artens populationstrend i större utsträckning förrän på talet då fjäderprydnader av alla sorter blev högsta mode över stora delar av Västvärlden. Detta ledde i sin tur till fridlysning på flera platser vilket förmodligen räddade arten i Europa.

Skäggdopping Status i världen: Livskraftig   lc [ 1 ] Adult P. Kategorier : Livskraftiga arter Doppingar Fåglar i palearktiska regionen Fåglar i etiopiska regionen Fåglar i australiska regionen. Namnrymder Artikel Diskussion.

Visningar Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Commons Wikispecies. Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Använd denna sida som referens Wikidata-objekt.

Skäggdopping Status i världen: Livskraftig   lc [ 1 ]. Adult P. Läte av skäggdopping. Ryggsträngsdjur Chordata. Ryggradsdjur Vertebrata. Doppingfåglar Podicipediformes. Doppingsläktet Podiceps. Orange: övervintrande, Gul: häckande, Grön: året runt. Colymbus cristatus Linné , protonym Podicephorus major Boddaert , Hitta fler artiklar om fåglar med Fågelportalen.

You may also like

8 Comment

  • Storskarven har vidare proportionerligt korta vingar och en mycket styv avrundad stjärt. Aflaţi mai multe despre vizualizări diferite. Ibland sänker den huvudet än längre bak och vilar det på mitten av ryggen. Visningar Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Bland annat övervintrar den i södra Asien, så långt söderut som Indien , [ 1 ] Japan , Korea och östra Kina. Storskarven har ett mycket stort utbredningsområde och IUCN uppskattar att den globala populationen förmodligen ökar.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save