Pornostar

Kvinnliga sportscasters sex

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

kvinnor stora naturliga bröst
sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

sex kvinnliga sportscasters

Hur påverkar västvärldens syn på omskärelse möjligheten för de omskurna kvinnor som lever här att få ett bra sexliv? Den frågan ställer sig Sara Johnsdotter, socialantropolog vid Malmö högskola i en pågående kvalitativ intervjustudie. Tillsammans med förlossningsläkaren Birgitta Essén intervjuar hon omskurna somaliska kvinnor som fått barn, och yngre somaliska tjejer för att ta reda på hur de ser på omskurnas möjlighet att få ett bra sexliv. Studien strävar efter att beskriva de somaliska kvinnornas perspektiv och därför används ordet »omskärelse« i stället för den i Sverige officiella termen »könsstympning«.

Medan de äldre kvinnorna oftast ger en positiv bild av sex ger de yngre uttryck för mera blandade föreställningar. Några tjejer trodde att det visst gick att njuta av sex om man var omskuren. Men majoriteten har bilden att det inte går. Sara Johnsdotter ser två huvudsakliga förklaringar till skillnaden. Dels förmedlar inte de äldre kvinnorna sin positiva syn på sex vidare. Dels har de yngre tjejerna präglats mer av den västerländska bilden av omskurnas sexuella förmåga.

I en intervju berättade till exempel en ung ogift kvinna hur hon i skolan fått höra att hon inte kommer att kunna känna något vid samlag.

Vad är det då för idé att gifta sig? I intervjustudien säger de yngre somaliska tjejerna att alla negativa följder som kan komma av könsstympning kopplas ihop med dem, oavsett hur verkligheten ser ut.

De hamnar per automatik i offerrollen och stämplas mot sin vilja som stympade. Sara Johnsdotter tror att föreställningen i väst att omskurna kvinnor inte kan njuta av sex härstammar från några av de studier som visar att omskärelse kan leda till sexuell dysfunktion. Men det gäller långt ifrån alla kvinnor. Det finns flera internationella studier, bland annat från Sudan där faraonisk omskärelse praktiseras, som visar att många omskurna kvinnor njuter av sex och att de flesta också kan få orgasm.

Orgasm är inte bara en mekanisk funktion utan de psykologiska förväntningarna är oerhört viktiga, säger hon. Sara Johnsdotter skrev även sin doktorsavhandling om kvinnlig omskärelse. De somaliska kvinnorna, som är minst integrerade, gav en positiv bild av sex medan de från Etiopien och Eritrea, som är mer integrerade, tyckte att de förlorat en del av sin sexualitet.

Den känslan kom först när de flyttat till Sverige och fått höra att omskärelse gör det svårt att njuta av sex. I intervjuerna med de unga somaliska tjejerna fick de svara på frågan om vem de helst vill få information om sex ifrån. Sara Johnsdotter och Birgitta Essén trodde att en somalisk hälso­informatör kanske skulle vara bra. Men majoriteten av tjejerna ville få information från sin skolsköterska.

Sara Johnsdotter ser gärna att tjejerna får information om att de har goda möjligheter att få ett bra sexliv. Med dem som har den faraoniska omskärelsen tror hon också det är bra att diskutera möjligheten att öppna en större springa, framförallt innan man gifter sig. En tanke med intervjustudien är att den ska resultera i ett informationsmaterial. Kontakta sara. Könsstympning Könsstympning kan ske på olika sätt. I den mildaste varianten tas klitoris förhud och topp bort.

I den mer omfattande faraoniska tas klitoris och de inre och yttre blygdläpparna bort. Ett minimalt hål lämnas öppet för urin och menstruationsblod.

Ångest hos barn och unga. En handbok för föräldrar och professionella Malene Klindt Bohni Studentlitteratur www. Stråldoserna inom svenska röntgenkliniker har ökat med 30 procent sedan , mycket på grund av att allt fler undersöks med datortomografi. Utvecklingen är inte alarmerande men visar att det behövs fler röntgensjuksköterskor med specialistkunskap, anser Vårdförbundet.

Det blev fyra månader i skyddsmask och tuffa tolvtimmarspass för Katja Fogelberg på Karolinska. Nu ökar smittspridningen igen och hon får en dov ångestkänsla vid tanken på överfulla iva-avdelningar. Men blir det så kommer hon att stå där. I år blir det digital röd matta och fanfar. Men äran blir lika stor när Vårdförbundspriset delas ut i november. Tre slutkandidater är nu klara: en har avskaffat ronden, en lär cancersjuka själva byta cytostatikapump och en lär skolsköterskor att prata om könsstympning.

I dag träffas Vårdförbundet och arbetsgivare från hela landet för en stor digital konferens om löner och lönekarriär. Men den brännande frågan "pengar" kommer inte att vara i fokus för samtalen. Med tro på sig själv är det lättare att förbättra sin livsstil. Det visar Sofie Lundströms forskning om hur personer med psykossjukdom kan göra förändringar för att hålla sig friska. Där är psykiatrisjuksköterskor viktiga som stöd, menar hon.

Omdöme är något vi kan utveckla. Och klimatet på arbetsplatsen spelar stor roll för hur väl vi lyckas. I sin nya bok tar filosofen Jonna Bornemark ett nytt grepp i sin kritik mot stelbenta styrsystem och maniskt mätande.

I Kronoberg har erfarna sjuksköterskor som Elisabeth Ericsson och Catrin Dahlström krossat glastaket. I Västerbotten pratas det inte ens om särskilt yrkesskickliga. Samma löneavtal, men helt olika resultat. Inställda hembesök och föräldrautbildning i gröngräset.

När covid slog till var budskapet tydligt — barnhälsovårdens förebyggande arbete måste fortsätta som vanligt. För sjuksköterskorna i Kista och Bromma innebar det lite olika utmaningar. I pandemins spår: Stockholm.

Sjuksköterskorna på Sabbatsbergsgeriatriken har vårdat svårt sjuka covidpatienter som prioriterades bort från intensivvården. De har ställts inför stora etiska dilemman och varit med om att patienter fått ligga ensamma och dö.

Att den ständigt nedprioriterade äldrevården skulle drabbas hårt av corona borde inte ha överraskat någon. Förutom pengar behövs en rejäl kompetenshöjning och att sjukvården tar mer plats. Det säger sjuksköterskor och sakkunniga i den avslutande delen av Vårdfokus granskning. Efter 18 månader har Arbetsmiljöverket kommit fram till att arbetsgivaren gjort vad den ska för att förbättra situationen på strokeavdelningen vid Näl.

Antalet fall av covidsjuka har minskat i regionen, och därför tas den tidigare rekommendationen nu bort. Dalarna höll kvar vid besöksstoppet en dryg vecka längre än övriga landet. I pandemins spår: Gävle. Hon är otroligt trött och känner sig personlighetsförändrad. Sjuksköterskorna på äldreboendet i Upplands Väsby var oroliga för en anstormning av anhöriga första veckan när besöksförbudet släpptes.

Men så blev det inte. I pandemins spår: Örnsköldsvik. Hygiensjuksköterskorna har varit mer efterfrågade än någonsin under covidpandemin. För Susanne Abrahamsson på Örnsköldsviks sjukhus blev det långa arbetsdagar. Socialminister Lena Hallengren S kommenterar Vårdfokus granskning. Hon säger att personal i äldreomsorgen utsatts för orättvis kritik. Samtidigt har pandemin gjort att hela samhället fått upp ögonen för att det behövs satsningar på äldreomsorgen.

Kvinnan sökte vård på sjukhusets akutmottagning för smärta och svullnad i skuldra och arm. Sjuksköterskan skrev den möjliga diagnosen frozen shoulder, men senare uppdagades en blodpropp.

Nu kritiseras sjuksköterskan av Ivo. I pandemins spår: Piteå. Ivo granskar 91 boenden för att se om individuell bedömning och vård getts. Vårdfokus har tittat närmare på två boenden, där lokalerna gav usla chanser att lyckas. Personalen känner ändå att de har gett god vård. Läs del två av Vårdfokus granskning. Elin Åberg, barnmorska i Västerås, har gjort en kort film om hur ett gynekologiskt cellprov går till. Nu hoppas hon att fler kvinnor ska våga komma när de kallas till screening för livmoderhalscancer.

Vi använder kakor cookies på webbplatsen. Läs mer om kakor på Vårdfokus. Vårdfokus ges ut av Vårdförbundet. Ansvarig utgivare: Michelle Wahrolén. Tidningen Vårdfokus har en självständig ställning. Läs mer här. Kontakta oss Prenumerera VårdfokusJobb Nyhetsbrev. Se hela menyn. Gå till Vardforbundet. Vårdfokus nr 10, När omskurna kvinnor kommer till Sverige får de höra att de saknar känsel i könsorganen. Eftersom psykologiska förväntningar spelar stor roll minskar det deras möjligheter att få ett bra sexliv.

Klicka här för att komma till Vårdfokus facebook. Skrivet av.

0 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google