Pornostar •

Jada cheng lesben

2021-05-10T22:16:48
Add Comment
lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

kvinnor stora naturliga bröst
lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

lesben jada cheng

Identifiering av vetenskaplig kunskap och kunskapsluckor utifrån systematiska översikter. SBU har sedan år ett särskilt regerings­uppdrag att kart­lägga inom vilka områden det finns veten­skapliga kunskaps­luckor.

Denna kart­läggning är en av flera kart­läggningar som under­söker kunskaps­läget för speci­fika grupper som utreds eller får insatser inom social­tjänsten [1] [2] [3].

SBU:s kart­lägg­ningar av forskning om social­tjänst syftar till att samman­ställa inom vilka områden det finns veten­skaplig kunskap och var det behövs ytter­ligare forsk­ning.

Rapport­typen SBU Kartlägger är i första hand SBU:s sätt att samman­ställa och lyfta var det finns behov av mer forsk­ning utifrån syste­matiska över­sikter. Denna infor­mation riktar sig i huvudsak till forsk­nings­aktörer, det vill säga forsk­nings­finan­siärer och forskare. Syftet med denna rapport är att kartlägga det veten­skapliga kunskaps­läget för äldre­omsorg.

Samman­ställ­ningen omfattar syste­matiska över­sikter om bedömning utredning och upp­följning respek­tive insatser som genom­förs, eller kan genom­föras, i eller på uppdrag av kommunal äldre­omsorg inom social­tjänst­lagens ram för äldre personer eller för deras anhöriga. Med äldre personer avses individer som är 60 år eller äldre eller grupper med en medel­ålder på minst 65 år.

I Sverige har kommunerna det formella ansvaret för äldre­omsorgen där hem­tjänst och särskilda boende­former är bärande delar. Hem­tjänsten syftar till att äldre personer ska kunna bo kvar i sitt hem så länge som möjligt. Rätten till hemtjänst eller särskilt boende avgörs inte av ålder utan utgår från den enskildes behov och utreds inom ramen för en bistånds­bedömning.

Upp­följ­ningar av det beviljade biståndet görs vanligen av bistånds­hand­läggare. Hemtjänst innefattar olika insatser som personlig omvårdnad, service­insatser och viss ledsagning.

I övrigt kan det handla om insatser som behövs för att bryta iso­lering eller för att den enskilde ska känna sig trygg och säker i det egna hemmet. Särskilt boende är lagens benäm­ning på det som tidigare kallades äldre­boende, sjuk­hem, grupp­boende och service­hus etcetera.

På särskilt boende har äldre personer till­gång till vård och omsorg dygnet runt. Sociala och hälso­främjande aktivi­teter ges också av kommunerna. En stor del av omsorgen och hjälpen till äldre personer ges av anhöriga. Många anhöriga kan uppleva det som positivt att vårda en äldre när­stående, men situa­tionen kan även inne­bära fysiska, psyko­logiska och sociala påfrest­ningar som i förläng­ningen kan leda till att den anhöriga drabbas av hälso­problem.

För att orka med vardagen behöver anhöriga ofta hjälp med insatser till den person som de hjälper eller vårdar eller stöd för egen del. Många av social­tjänstens insatser gränsar mot och kräver sam­verkan med andra organisationer, inte minst regionerna tidigare kallade landsting. Ett exempel är hemsjukvården vilken avser hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av legitimerad personal gäller inte läkare i den enskildes ordinära eller särskilda boende.

Förskrivning av hjälpmedel, rehabilitering och utskrivning från sjukhus är andra områden som berör såväl kommuner som regioner. Översikter om insatser inom hälso- och sjukvård ingår dock inte i denna kartläggning. Inte heller ingår översikter om missbruk, försörjning, funktionshinder enligt SoL eller organisering av omsorg. Denna kartläggning utgår från tolv domäner Tabell 1 och omfattar systematiska översikter publicerade inom dessa domäner. Både identifiering av relevant litteratur och kvalitetsbedömning utfördes av två av varandra oberoende personer.

Vetenskaplig kunskap och kunskapsluckor har dokumenterats för domänerna utifrån författarnas slutsatser i de översikter som bedömts ha tillräckligt bra kvalitet. Om ingen översikt av medelhög eller hög kvalitet har identifierats för en domän redovisas hela domänen som en vetenskaplig kunskapslucka. Det kan dock finnas publikationer av enskilda studier inom dessa domäner, men då ingen tillförlitlig översikt finns är det en kunskapslucka enligt SBU:s definition Faktaruta 1.

I kartlägg­ningen görs ingen kvali­tets­bedömning av de primär­studier som ingår i de syste­matiska över­sikterna. De syste­matiska över­sikter om utred­ning och hand­lägg­ning respek­tive insatser och aktivi­teter som inte ansågs kunna tillämpas i Sverige exklu­de­rades.

Totalt identi­fierades rele­vanta syste­matiska över­sikter som bedömdes ha hög eller medel­hög kvalitet Tabell 1. Över­sik­terna åter­finns framför allt inom domänerna som handlar om upp­rätt­hållande och stimu­le­rande arbets­sätt och metoder. Dessa domäner är vida och inne­fattar många olika inter­ven­tioner. Sammantaget visar kart­lägg­ningen att det finns både veten­skaplig kunskap och veten­skapliga kunskaps­luckor inom sex av totalt tolv domäner samt för kombina­tionen av både ordinärt och särskilt boende Tabell 1.

Hela domänen behovs­bedömning för anhöriga utgör en veten­skaplig kunskaps­lucka då inga rele­vanta över­sikter hittats. Det saknas veten­skaplig kunskap för domänerna:. Syftet med denna rapport är att kart­lägga det veten­skapliga kunskaps­läget för äldre­omsorg. Samman­ställningen omfattar syste­ma­tiska över­sikter om bedöm­ning utredning och hand­läggning respek­tive insatser som genom­förs, eller kan genom­föras, i eller på uppdrag av kommunal äldre­omsorg inom social­tjänst­lagens ram för äldre personer eller för deras anhöriga.

Med äldre personer avses indi­vider som är 60 år eller äldre eller grupper med en medelålder på minst 65 år.

Äldre­omsorgen står för ungefär en femtedel av kommunernas totala verk­sam­hets­kostnader eller mer än hälften av social­tjänsternas totala kost­nader. Detta motsvarar 2,7 procent av BNP [4]. I Sverige har kommunerna det formella ansvaret för äldre­omsorgen. Detta regleras i Social­tjänst­lagen SoL Social­tjäns­tlag Portal­para­grafen i SoL 1 kap. Lagen betonar vikten av själv­stän­dig­het, trygg­het och en tillvaro präglad av akti­vitet, menings­fullhet och gemen­skap.

Omsorgen ska vila på en värde­grund som inne­bär att äldre personer ges möjlig­het att leva ett värdigt liv och känna väl­be­finnande SoL 5 kap. Med värdigt liv avses att social­tjänsten ska till­godose den äldres privat­liv och kropps­liga integ­ritet, själv­bestäm­mande, delak­tig­het, individ­anpass­ning, ge insatser av god kvalitet och ha ett gott be­mötande av den äldre personen och hennes eller hans närstående [5]. Vidare ska social­tjänsten inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser SoL 1 kap.

Utöver ansvaret för omsorgen har kommunerna ansvar för att göra sig väl för­trogna med äldre personers levnads­för­hållanden och bedriva upp­sökande verk­samhet för att infor­mera äldre kommun­invånare och deras anhöriga om kommunens verk­samhet på området SoL 5 kap. Enligt SoL 4 kap. Social­nämnden ska även erbjuda stöd för att under­lätta för de personer som vårdar en när­stående som är äldre SoL 5 kap.

En del av äldre­om­sorgs­insat­serna grundas på bistånds­bedöm­ning, men det finns också insatser där bistånds­bedöm­ning inte behövs se vidare nedan under av­snittet Andra insatser där bistånds­bedömning inte behövs. Socialstyrelsen ger ut bindande före­skrifter om hur lagar ska tillämpas liksom all­männa råd om hur för­fatt­ningarna kan eller bör tillämpas.

Vidare ger Socialstyrelsen ut natio­nella rikt­linjer inom olika områden samt utvär­derar dessa se exempel för den senaste inom demens­området [6]. För äldre­omsorgen är det framför allt delar av rikt­linjerna om demens­sjukdom, pallia­tiv vård samt stroke som är aktuella [7]. De natio­nella rikt­linjerna är rekommen­da­tioner som bygger på kunskaps­läget vid den tid­punkt då rikt­linjerna har tagits fram. De syftar till att stödja lokala besluts­fattare vid prio­rite­ring och för­delning av resurser utifrån befolk­ningens behov.

Därut­över utarbetar kommunerna egna lokala rikt­linjer för social­tjänstens arbete med äldre personer. Hem­tjänst och särskilda boende­former är bärande delar i äldre­omsorgen, både i Sverige och inter­na­tionellt. Rätten till hem­tjänst avgörs inte av ålder utan utgår från den enskil­des behov och utreds inom ramen för en bistånds­bedömning.

Undan­tag är förenklat besluts­fattande om hem­tjänst som enbart gäller äldre personer SoL 4 kap. Hemtjänst inne­fattar olika insatser som social­tjänsten beviljar med stöd av SoL kap 4. Vanliga insatser utgörs av person­lig omvård­nad, service­insatser och viss led­sagning.

Med person­lig omvårdnad avses de insatser som behövs för att till­godose fysiska, psykiska och sociala behov. Hjälp och stöd kan ges flera gånger per dag i form av hjälp med personlig hygien, hårvård, på- och avkläd­ning, för­flytt­ning, hjälp kring mat­situa­tioner samt hjälp vid toalett­besök, det vill säga det som brukar benämnas primära aktivi­teter i det dag­liga livet ADL eller P-ADL.

Genom hem­tjänsten ges även service­insatser såsom att bädda sängen, vattna blommor, gå ut med sopor, städa, tvätta eller göra inköp, det vill säga instrumen­tella aktivi­teter i det dagliga livet IADL. I övrigt kan det handla om insatser som behövs för att bryta isole­ring eller för att den enskilde ska känna sig trygg och säker i det egna hemmet.

Led­sagning är en insats där en ledsagare följer med en person i samband med aktivi­teter utanför hemmet, såsom sociala aktivi­teter eller läkar­besök [10] [11]. År 31 oktober hade cirka   personer i Sverige minst en insats från hem­tjänsten vilket mot­svarar 8 procent av befolk­ningen i åldern 65 år eller äldre och 23 procent av dem som var 80 år eller äldre.

Ungefär hälften av hem­tjänst­motta­garna fick upp till 25 timmar hem­tjänst per månad [12]. Kommunerna har ansvaret för att utreda och till­godose behovet av hem­tjänst, men insat­serna kan utföras av privata utförare. Särskilt boende är lagens benäm­ning på det som tidigare kallades äldre­boende, sjuk­hem, grupp­boende, service­hus etcetera. På särskilt boende har äldre personer till­gång till omsorg och vård dygnet runt.

Detta omfattar behov av vård och behand­ling på grund av nedsatt fysisk funktions­förmåga, men även behov på grund av oro eller ångest orsakad av exempel­vis psykisk ohälsa eller demens­sjukdom och som påverkar för­mågan att fungera i ordi­närt boende. Det omfattar också behov av närhet till sjuk­sköterska och annan medi­cinskt utbildad personal.

Andra behov som kan vara svåra att till­godose genom hem­tjänst är de behov som uppstår med korta eller oförut­sägbara inter­valler. En del boenden är särskilt anpassade för personer med demens­sjukdom [13] [14] [15]. Särskilda boenden har tillgång till sjuk­sköterska dygnet runt, antingen genom att vara placerad på boendet eller via en jour­enhet. Vissa boenden har en fast läkar­kontakt inte kommunal­anställd för de som vill, men det är också möjligt att behålla sin läkare på vård­centralen.

Insatser av sjuk­vårds­personal görs dock utifrån Hälso- och sjuk­vårds­lagen HSL. I oktober år bodde nästan 85  personer på särskilt boende i Sverige [16] vilket mot­svarar 12 pro­cent av gruppen 80 år eller äldre.

Andelen platser på särskilt boende har minskat under senare år. Detta är i linje med kvar­boende­prin­cipen vilket är en bärande princip inom äldre­omsorgen som innebär att äldre personer ska kunna bo kvar så länge som möj­ligt genom att vård och omsorg flyttas till människorna istället för tvärtom [15].

Plats­minsk­ningen betyder att det har blivit svårare att få plats vid sär­skilt boende, att de äldre personer som erbjuds plats oftare har multi­sjuk­lighet vilket lett till att boende­tiden i särskilt boende har blivit kortare samt att fler äldre personer med stora vård- och omsorgs­behov bor kvar i det ordi­nära boendet [4] [18].

Liksom för hem­tjänsten är det kommunerna som har ansvaret för att till­godose behovet av äldre­omsorg i form av sär­skilda boenden, men boendena kan bedrivas i privat regi. År infördes en ny boende­form för äldre personer, bistånds­bedömt trygghets­boende. Det riktar sig till äldre personer som känner sig otrygga eller är isolerade i sitt ordinära boende [16].

Utöver hem­tjänst och särskilda boende­former bistår kommunerna äldre personer med stöd i form av till exempel dag­verk­samhet, kort­tids­boende, trygg­hets­larm, mat­distri­bu­tion och kontakt­personer.

Av dessa är trygghets­larm vanligast före­kommande följt av mat­distri­bu­tion [12] , medan det endast är 0,5 pro­cent av personerna i åldern 65 år eller äldre som får dag­verk­samhet respek­tive kort­tids­boende [4]. Socialtjänsten har under senare år utvecklat ett allt större utbud av service som inte kräver bistånds­bedömning och som är till­gänglig för alla eller riktas till olika grupper av med­borgare.

Dessa så kallade service­tjänster kan ges enskilt eller i grupp och kan handla om till exempel råd­givning, infor­mation eller stöd­jande samtal. Det är den enskilde själv som bedömer om hen vill använda den service som kommunen erbjuder [14]. En del kommuners service­tjänster, vilka ibland går under namnet Fixar-Malte eller mot­svarande, handlar om mindre omfattande tjänster i hemmet såsom att sätta upp gardiner, lufta element, byta glöd­lampor, byta batterier i brand­larm eller att hämta saker på vinden eller i höga skåp.

Dessa tjänster ses ibland som ett före­byggande arbete och kan även inne­bära att kostnads­krävande behovs­bedöm­ningar undviks för mindre insatser [14] [19]. Förutom bistånds­bedömt trygghets­boende finns trygg­hets­bostäder liksom senior­bostäder som icke-bistånds­bedömda bostäder på den reguljära bostads­marknaden [14]. Bistånds­bedömda trygghets­bostäder är så kallade mellan­boende­former, det vill säga de utgör ett alter­nativ och ligger mellan ordinärt boende och sär­skilda boenden [20].

You may also like

2 Comment

  • J Med Internet Res. Newcastle under Lyme Speed?? Worldviews Evid Based Nurs. Inkluderade studier är kvalitetsgranskade och kriterier för kvalitetsnivå ska finnas beskriven. Domän Syste­matisk över­sikt av medel­hög eller hög kvalitet samt god över­för­barhet antal Veten­skaplig kunskap Veten­skaplig kunskaps­lucka Notering: En syste­matisk översikt kan visa veten­skaplig kunskap i ett avseende och i ett annat avseende en veten­skaplig kunskaps­lucka. Enstaka syste­matiska översikter inom organi­sering har fallit inom kart­lägg­ningens inklusions­kriterier, såsom särskilt boende i jämförelse med hem­tjänst, det vill säga effek­terna av särskilt boende som insats. If you want to keep your WordPress website secure from hackers, then any of the tools mentioned above will help to achieve this.
  • Newcastle under Lyme Speed?? Det är ovanligt att inter­ven­tioner följs upp på längre sikt. Den veten­skapliga kunskap och de kunskaps­luckor som visats i dessa över­sikter har dokumen­terats domänvis. Med målet i sikte. I denna kart­läggning anses en över­sikt vara aktuell i två fall: om littera­tur­sök­ningen är gjord år eller därefter liksom om en tidigare över­sikt visar en säker effekt.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save