Porno •

Finans dominans slaveri

2020-09-27T13:50:25
Add Comment
dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

kvinnor stora naturliga bröst
dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

dominans slaveri finans

Kapitalism av latinets capitalis , som avser huvudet; avlett ur caput , "huvud" är ett ekonomiskt system inom vilket kapital och arbete förekommer inom den juridiska strukturen kallad privategendom , dvs ägs och styrs av privata aktörer såsom företag eller enskilda så kallade kapitalister ofta i samarbete med staten.

Kapitalism särskiljs emellertid från marknadsekonomi : termen kapitalism betecknar den sociala relationen i ägandet medan marknadsekonomi handlar om hur resurser styrs och utbud och efterfrågan påverkar prisbildningen. Vanligen förekommer dessa begrepp parallellt med varandra även om andra kombinationer av ägandeformer och ekonomiska system finns exempelvis marknadssocialism och statskapitalism.

Marknad på någon större skala, förekommer i regel inte i samhällen med kapitalism trots att detta är ett vanligt missförstånd, och i den mån det är möjligt att tala om marknad förekommer inslag av marknad endast i en variant långt överskuggad av kapitalism. Centralt i kapitalismen är kapitalackumulation , vilket möjliggör investeringar för den som ackumulerar kapitalet och även underlättar arbetsfördelning och därmed specialisering hos arbetskraften.

Komparativa fördelar kan utnyttjas genom denna arbetsfördelning. De flesta västerländska samhällen tillämpar någon form av kapitalism — ofta reglerad genom lagstiftning med större eller mindre inslag av statligt stöd till företag. Utvecklingen ledde till uppkomsten av blandekonomier samt välfärdsstater och välfärdskapitalistiska samhällen. I blandekonomier kombineras privatägda företag med en stor offentlig sektor , och den marknadsstyrda ekonomin kombineras med statligt understöd.

Ordet kapitalism myntades av författaren William Thackeray i betydelsen kapitalägande, medan ordet kapitalist användes redan Ursprungligen var kapitalist en nedsättande benämning på kapitalägare , men idag används det både med negativ och positiv bibetydelse.

Vissa historiker bland annat Jacques Le Goff menar dock istället att kapitalismen hade sin uppkomst i talets krutkrig och att de kapitalistiska relationerna där utkonkurrerade en funktion religionen tidigare hade haft.

Eller enklare sagt, "byta pengar mot mer pengar. Delar av akademisk ekonomi och särskilt den marxistiska ekonomin ser alltså ägandet av produktionsmedlen och dess användning för att exploatera arbetare på mervärde som ett grundläggande fenomen under kapitalism även om språkbruket kan skilja sig åt. I marxistiskt språkbruket används ordet för bestämning av exempelvis "den kapitalistiska klassen", den härskande klassen, eller " borgare " eller " bourgeoisien ".

Ordet kapitalism används ofta som ett beskrivande ord av ett ekonomiskt system i en liberal politisk ideologi där marknadsekonomi förespråkas. Vanligen används begreppet 'kapitalism' numera endast i den politiska sfären för att beskriva de finansiella eller politiska förhållandena, och i historiskt perspektiv i samband med den så kallade industriella revolutionen på talet.

Varför finns det ingen socialism i USA? Webers analys av vad folk gör av sitt ökade välstånd på grund av rationalisering av produktionen, var att de kommer hellre att konsumera och driva fram ekonomin än till exempel arbeta mindre.

För Weber var kapitalismen det mest avancerade ekonomiska systemet som någonsin skapats, men menade också att dess tekniska rationalitet utgör ett hot mot viktiga värden i den västerländska civilisationen [ 15 ]. I realiteten har alla västerländska demokratier en kapitalistisk ekonomi. Som hushållningssystem betraktat bygger kapitalismen på individers förmåga att ingå avtal med varandra.

Detta gör att prissättningen är närmaste slumpmässig. Principen är densamma oavsett om samhället ifråga idkar byteshandel med varor, tjänster, lönearbete eller om det övergått till monetär hushållning.

Kapitalismen förutsätter dock att överskott kan investeras på ett sätt som bidrar till ökade inkomster för investeraren kapitalisten. Överskottet kan läggas på ändliga resurser, såsom fiskerätter som sedan kan hyras ut , eller på redskap som effektiverar produktionen i högre grad än vad redskapen kostar. I vissa fall kan ändliga resursers avkastning höjas genom att de ägs av en kapitalist, till exempel kan ensamrätt till ett vattendrag möjliggöra utbyggande av vattenkraft.

Avkastningen kan också minska, till exempel då ensamrätten leder till eller utnyttjas för höjda priser på relaterade produktionsfaktorer här t. Ofta lägger man likhetstecken mellan marknadsekonomi och kapitalism, men marknadsekonomins ideal om fullständig konkurrens , bland annat med fri tillgång på full information, är inte nödvändiga för kapitalismen.

I själva verket är kapitalackumulationen ofta lättare vid begränsad konkurrens, då avkastning istället för genom ökad produktion kan fås genom höjda priser och detta är därigenom mer effektivt.

I de kapitalistiska ekonomierna arbetar politikerna ofta för en bättre fungerande marknad, till exempel genom att motarbeta vad som upplevs som saker som är "fel" på kapitalismen.

Därför finns i dessa länder till exempel lagar som är ämnade att skydda den svagare parten vid avtals ingående, som till exempel marknadsföringslagen , konsumentköplagen , avtalslagen , sexköpslagen , narkotikalagar , lagar mot människohandel med mera.

På många områden är ett fåtal köpare eller säljare tillräckligt stora för att påverka prisbildningen. Kartellbildningar som till exempel OPEC kan styra enskilda producenter till att begränsa sin produktion så att priserna stiger utan att en verklig brist föreligger. På penningmarknaderna, där olika länder och företag säljer och köper valutor, kan priset för valutor påverkas genom politiska beslut, men också av en tillräckligt penningstark spekulant.

Oreglerad valutaspekulation har visat sig kunna ruinera hela nationer. Där producenter och konsumenter är tillräckligt små och många för att enskilda aktörer inte skall kunna påverka prisbildningen, ens genom karteller, styrs resursallokeringen mer eller mindre av marginalnyttan i ett system av utbud och efterfrågan. Produktionens inriktning styrs av var ägaren tror sig kunna göra de största vinsterna, givet de egna förutsättningarna.

För att ett företag skall kunna erbjuda tjänster och varor krävs investeringar, ifråga om infrastruktur- och forskningsintensiva projekt till och med mycket stora investeringar.

Kapitalet, det vill säga medel för att finansiera, kan då komma från:. Investeringar kommer ofta att leda till att kapitalisten vare sig det är en stat, bank eller privatperson vill försvara sin investering och det leder till att makten över företaget eller projektet koncentreras till dem som tar den ekonomiska risken. I ett renodlat kapitalistiskt system dominerar de stora privata aktörerna.

Ofta kan även företagen, som juridiska personer , vara ägare till andra företag, vilket kan leda till mycket komplicerade ägarstrukturer. Protokapitalism är eftervärldens benämning på de ekonomiska system som utvecklades i Europa under medeltiden och tidigmodern tid och som lade grunden till modern kapitalism.

Pengar som betalningsmedel blev vanliga i Europa på talet, och därmed uppstod också ett bank- och utlåningsväsende. Kyrkan motsatte sig emellertid tagande av ränta. Under medeltiden och fram till renässansen var Kina och arabvärlden de främsta inom handeln, och siden, kryddor och silver var särskilt eftertraktade varor. Europa strävade efter makten över handeln, och i sökandet efter nya handelsvägar till Indien var Columbus upptäckt av Amerika en sidoeffekt.

Cortez och andra erövrare besegrade aztekerna, exploaterade kontinenten på guld, startade gruvdrift med slavar och skeppade hem utdelningen till Spanien. I Manchester uppstod den nya textilindustrin för bomull i slutet av talet, med "Spinning Jenny" och merkantilismens övergång till den industriella eran.

Kapitalismen får sitt moderna uttryck i den industriella revolutionen som inleddes i talets Europa. Innan dess var många av Europas länder feodala. Samhällssystemet byggde på en indelning av människor i samhällsklasser vars beroendeförhållande till staten, vanligtvis en monark, bestämde deras roller och rättigheter. Marken ägdes i vissa länder ofta av den privilegierade adeln, som bestod av godsherrar som ägde land som i sin tur brukades av egendomslösa arbetare, ibland livegna.

I andra länder var bönderna självägande, men beroende av tillskottskapital från de större jordägarna eller staten. Städernas borgerskap bestod av köpmän och rika hantverkare, vars näringsverksamhet ofta skyddades av skråliknande system. Ekonomin omvandlades från att vara jordbruksdominerad och statisk medan industrierna växte fram. I England , som var ledande i den industriella omvandlingen, inträffade en revolution redan , och den sociala oron fanns kvar under talet.

Adelns makt hade minskat i England, ekonomin liberaliserats och saker som till exempel tryckfrihet och parlamentarism hade införts. I Frankrike fanns det kungliga enväldet och adelns starka ställning kvar ända till , vilket kan ha bidragit till den franska revolutionen. Under talet nådde den industriella omvandlingen de flesta länder i Europa. Effektivare jordbruksmetoder ledde till ett högre överskott ifrån jordbruket som ledde till högre befolkningstillväxt.

Färre människor behövdes i jordbruket och flyttade in till städerna där fabriker växte upp och en ny typ av arbetare skapades. Lönearbetet som fenomen kom att dominera ekonomin; därmed ändrades samhällets klasstruktur. Förr hade befolkningsmajoriteten ordnat sitt uppehälle genom avkastning från den jord man brukade, men nu fick arbetare i stället lön som betalning för sin arbetsinsats. Med pengarna från arbetsgivaren köpte man de varor som erbjöds. Många människor i västvärlden flyttade till städerna där arbetslösheten steg.

Det ledde till låga löner och förhållanden som ofta var mycket svåra för de anställda. I början av den industriella eran kom många att arbeta upp till 16 timmar om dagen, även barn. De flesta historiker menar dock att förhållandena i jordbruket var lika dåliga eller sämre än i industrin.

Den tyska socialisten Ferdinand Lassalle formulerade i mitten av talet vad han kallade " den järnhårda lönelagen ". Baserad på Malthus teori om befolkningsökningsmekanismer förutspådde den att lönerna för arbetare i längden skulle tendera att ligga just så lågt att arbetarna precis kunde överleva och reproducera sig.

Teorin, som verkade stämma med de rådande förhållandena, kritiserades dock tidigt, bland annat av Ricardo och Marx. De växande sociala kraven som drevs av socialdemokratiska , socialistiska och delvis liberala partier åstadkom statliga ingripanden för att höja lönerna och förkorta arbetstiderna samt införandet av vissa ålderspensioner, skolgång, sjukvård och liknande förmåner förknippade med en framtida välfärdsstat.

Statliga utgifter och därmed skatter och tullar ökade också vilket ledde till att hädanefter bedrevs den kapitalistiska ekonomin under statliga regleringar och så småningom även reglerades med avtal med fackföreningarna.

Två stormakter som avvek genom att inte reformera sin sociala och ekonomiska politik var Ryssland och Österrike-Ungern. Under talet förbättrades de anställdas levnadsförhållanden avsevärt i de flesta länder med friare marknader. Genomgripande politiska reformer som exempelvis allmän rösträtt genomfördes också under talet i först Nordamerika och Europa och sedan andra delar av världen.

Situationisten Guy Debord har i en bok framfört åsikten att det som en följd av moderniseringen och vad man kallar konsumismen under och talet utvecklades ett " skådespelssamhälle " där alienation och passivitet kom att dominera det sociala livet. Under talet stärktes uppfattningen att en fri kapitalism vore ett bättre alternativ till den reglerade kapitalism som länge ansetts vara den mest framgångsrika modellen. Dessa åsikter stärktes ytterligare efter Sovjetunionens kollaps.

Denna renässans av liberala idéer kom att kallas nyliberalism. De eftersträvade ekonomiska liberaliseringar för att bryta inflation, hög arbetslöshet och konjunktursvängningar som de menade att Keynes teorier inte kunnat lösa. Friedman som var ekonomisk rådgivare för de amerikanska presidenterna Richard Nixon och Ronald Reagan [ 26 ] anses ha influerat Margaret Thatcher i Storbritannien, Brian Mulroney i Kanada samt Roger Douglas som var socialdemokratisk finansminister i Nya Zeeland.

I Sverige märktes nyliberalismen av uppfattningen att det fanns för mycket politisk styrning och en för stor offentlig sektor. Flera av kommunerna prioriterade valfrihet och marknadsorientering.

En del chilenska ekonomer som deltagit i ett tidigare utbytesprogram och utbildat sig vid universitetet i Chicago samt fått lektioner av bland annat Friedman arbetade senare för president Augusto Pinochets administration. De förespråkade "en chockterapi" — marknadsekonomi och frihandel helt utan regleringar. Arbetslöshet sågs som oundvikligt element i kampen mot inflation [ 29 ]. Länderna påbörjade privatisering av statliga företag och uppbyggnad av privatägd verksamhet.

Flera omoderna och ineffektiva företag lades ner. Chile drabbades, relativt sett, hårt av den ekonomiska depressionen i början av talet. Man tvingades att förstatliga bland annat delar av bankväsendet, men ekonomin var därefter ganska framgångsrik. Mot slutet av talet genomfördes reformer av ekonomin i kapitalistisk riktning hos många länder som inte tillhörde den kapitalistiska världen.

Detta var framför allt Östeuropa och Asien, till exempel Kina efter under Deng Xiaopings ledarskap och Indien från Tillväxten har sedan i flera länder varit exceptionellt hög. Reformerna i Kina har sedan mångdubblat inkomsterna både på landsbygden och i städerna [ 39 ] och lyft miljontals personer ur absolut fattigdom vilket inte är samma sak som relativ fattigdom de har dock samtidigt lett till ökade inkomstskillnader och sociala spänningar.

Den industriella utvecklingen har vidare slagit hårt mot miljön i flera av dessa länder. Privat egendom uppstod inte i historien förrän människan blev bofast, odlade jorden på avgränsade områden och erhöll en överskottsproduktion.

You may also like

1 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save