Porno

Kön gamla damer

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

kvinnor stora naturliga bröst
damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

damer kön gamla

Kön är en beteckning som används för att bland arter som fortplantas genom sexuell förökning skilja på individer beroende på vilken typ av könsceller de producerar.

De individer som producerar ägg kallas honor honkön och de som producerar spermier kallas hannar hankön. Växter kan ha han- och honkönsceller på samma individ. Svampar kan ha upp till fyra kön. Hos dem är könen egenskaper hos myceltrådarna , hyferna. Kön och sexuell förökning anisogami uppstod för omkring en miljard år sedan, från arter isogamitisk förökning. Man tror att en av orsakerna till att det uppstod och fortfarande är en framgångsrik fortplantningsmetod är att den sammansmältning av två könsceller som sker vid befruktningen underlättar en bred variation hos avkomman, underlättar spridandet av framgångsrika egenskaper och motverkar spridandet av mindre framgångsrika egenskaper.

Bland tvåkönade arter finns tre kriterier för klassifikation av biologiskt kön. Det kromosomala könet för människan anger huruvida individen har karotypen XX eller XY. Gonadkönet är huruvida individen har äggstockar eller testiklar som gonader. Det fenotypiska könet är det kön som individen har till det yttre, ifråga om yttre könsorgan , ansiktsdrag och sekundära könskarakteristika.

Individer inom dessa tvåkönade arter kan avvika från mallen och i varierande grad vara intersexuella. Hos tvåkönade arter förekommer ofta könsroller , det vill säga beteenden eller sociala roller som förknippas med det ena eller det andra könet.

Sådana beteenden och roller kan handla om uppvaktning och strukturer för partnerval, statusskapande och -relaterade handlingar, arbetsfördelning ifråga om vård av avkomma och anskaffning av föda. Sexuell förökning är den typ av fortplantning som sker när två könsceller , oftast från två olika individer, slås ihop för att bilda en ny individ. Nästan alla organismer som är tillräckligt stora för att ses med blotta ögat har sexuell förökning, även om vissa även kan föröka sig asexuellt.

Det finns ett flertal olika system för sexuell förökning. Sexuell förökning är en process som är exklusiv för eukaryoter , organismer vars celler innehåller cellkärnor och mitokondrier.

Förutom djur ägnar sig även växter och svampar åt sexuell förökning. Djurrikets honor producerar ägg medan hannarna producerar spermier.

Kön finns också hos växter. Växter som har både han- och honkönsceller inom samma blommor kallas monokliner. De som har separata, enkönade han- och honblommor där båda slagen finns på samma individ kallas sambyggare monoika växter. Växter med han- och honblommor på olika individer kallas tvåbyggare dioika växter. Hos dem är könen egenskaper hos myceltrådarna, hyferna. Om två hyfer av olika kön möts kan de smälta samman och bilda en fruktkropp , som växer fram och sprider sporer för bildning av nya mycel.

Kön hos svampar kallas också parningstyper. Det som anses sätta gränserna vid sexuell förökning är skillnaderna mellan könscellerna och befruktningens binära natur. En art med fler könsceller än två skulle fortfarande anses ha en sexuell förökning.

Man har ännu inte funnit någon art med en tredje form av könsceller hos flercelliga djurarter. Sexuell förökning uppträdde första gången för en miljard år sedan, hos encelliga eukaryoter. En del av de många troliga teorierna inkluderar bland annat att sexuell förökning skapar variation hos avkomman, sexuell förökning är till hjälp för att sprida framgångsrika nedärvda egenskaper och det motverkar också nedärvning av mindre framgångsrika egenskaper.

Den enklaste formen av sexualsystem är ett där alla individer är hermafroditer , det vill säga inte har specialiserat kön utan producerar både hanceller och honceller.

Så fungerar det för en del djur och majoriteten av alla blommande växter. De biologiska orsakerna till att en individ utvecklas åt ett visst köns håll kallas könsbestämning. Majoriteten av de arter som har specialiserade kön har ett sexualsystem där individerna är antingen honor eller hannar. Ett fåtal undantag finns, exempelvis hos rundmaskar Caenorhabditis elegans där de två könen är hannar respektive hermafroditer. Det händer att en individ utvecklas till ett mellanting mellan hona och hane, ett tillstånd kallat intersexualism.

Ibland kallas intersexuella människor "hermafroditer". Till skillnad från biologiska hermafroditer är intersexuella individer ovanliga och är typiskt sett inte fertila både som honor och hannar.

Könsbestämningen kan vara beroende av miljöfaktorer eller av genetiskt arv. Vid icke-genetisk icke-kromosombaserad könsbestämning påverkas eller ändras individens kön baserat på miljöfaktorer, exempelvis temperatur bland amnioter , pH-värde, tillgången på föda, populationens storlek eller könsbyte vid en viss ålder.

Den genetiskt baserade könsbestämningen fungerar på olika sätt hos olika arter. Den mest grundläggande könsfaktorn är könskromosomerna , som i sin tur påverkar könshormon. Hos arter med sexuell förökning finns kromosomerna parvis lika, dock med små individuella skillnader. Den ena slumpvis utvald av varje kromosompar överförs till en avkomma, vilket skapar variation mellan syskon hos avkommans gener.

Avkomman får för varje kromosompar en kromosom från varje förälder. Hos vissa arter, bland annat däggdjur, är honan av homogametriskt kön och hannen av heterogametiskt kön. Hos honan är könskromosomerna då parvis lika, och kallas x-kromosomer xx-par. Den ena könskromosomen är avvikande och kallas y-kromosom xy-par. Vid förökning avgörs könet av huruvida det är en x-kromosom eller y-kromosom som fadern ger.

Detta så kallade XY-könsbestämningssystem förekommer förutom hos alla däggdjur även bland vissa insekter drosophila och växter ginkgo. Exempel på andra kromosombaserade könsbestämningssystem är ZW-systemet förekommer hos fåglar, vissa fiskar, kräftdjur, insekter och reptiler och Z0-systemet hos nattfjärilar. Haploiditetssystem förekommer hos bland annat steklar myror och bin , och karaktäriseras av att hannar är haploida och honor diploida.

När det gäller biologiska skillnader mellan könen skiljer man mellan primära och sekundära könskarakteristika. De primära könskarakteristika handlar väsentligen om medfödda biologiska egenheter, medan de sekundära om sådant som utvecklas vid puberteten.

Hos människor avgörs biologiskt kön av fem medfödda faktorer: könskromosomer två x-kromosomer för kvinnor, en x- och en y-kromosom för män, specifikt Y-kromosomens SRY-gen som ger upphov till SRY-proteinet , typ av könskörtel , könshormoner , den inre reproduktiva anatomin såsom livmodern hos kvinnor och de yttre könsorganen.

Vid olika typer av intersexuella tillstånd är en eller flera av de uppräknade faktorerna inte entydigt "kvinnliga" eller "manliga". Könsskillnader i människans fysiologi kan förklaras med skillnader i hormonproduktion och hormonbalans. Skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller könshormoner bland annat hög och jämn halt av testosteron och dihydrotestosteron för män, högre och cyklisk halt av östrogen och progesteron för kvinnor leder till skillnader i ämnesomsättning , blodvärden , kroppsfett , kroppsbehåring och muskeltillväxt.

Testosteronnivån är emellertid inte enbart biologiskt betingad, och både påverkar och påverkas av beteendet, eftersom den ökar både hos män och kvinnor som följd av en tävlingsinriktad livssituation. Anatomiskt mognar pojkar och flickor i ungefär samma takt fram till en ålder av cirka 7 år, men vid 8 års ålder börjar flickor en tillväxtspurt då längd, vikt och hjärnstorlek accelererar, medan pojkarnas tillväxtspurt kommer något senare [ när?

Tillväxttakten för flickor saktar av vid en ålder av 14 eller 15, medan pojkarna fortsätter att växa ytterligare en liten tid [ hur lång tid?? Genomsnittlig arm- och benstyrka är emellertid nära nog identisk mellan män och kvinnor av samma kroppsstorlek. Inre könsorgan hos kvinnor består av: äggstockar producerar könsceller och könshormon , äggledare leder ägg till livmodern för befruktning , livmoder skyddar ett växande foster , slida införandekanal för spermier, har även sexuell känsel och svällkroppar.

De yttre könsorganen består av: inre och yttre blygdläppar skyddar slidkanalen och är känsliga för beröring vid sexuell stimulans och klitoris organ för sexuell stimulans. Mannens inre könsorgan består av: Prostata producerar sekret , sädesblåsa samlar spermier och sekret , sädesledare leder spermier och sekret från sädesblåsa till mynning på penis. De yttre könsorganen består av: testiklar producerar spermier och könshormon , pung skyddar testiklar , penis organ för införande av spermier i slida, har även sexuell känsel och svällkroppar , ollon spetsen på penis, organ för sexuell stimulans.

Sekundära könskarakteristika är sådana som börjar utvecklas vid ingången till puberteten i respons på en förändrad profil av könshormonerna progesteron , östrogen , testosteron och dihydrotestosteron.

Normalvariationen på dessa hormoner är dels mycket stora, dels mycket könsspecifika. För kvinnor leder puberteten normalt sett till menstruation samt större byst , en mer timglasformad figur med mindre midja-höftkvot , längre maximal hårlängd, [ 16 ] [ citat från källa efterfrågat ] ljusare röstklang, mindre längdtillväxt, mindre kroppsstorlek och mer fett som lagras i skinkor, lår och höfter än hos män.

För män leder puberteten normalt sett till mer kroppshår, ansiktshår , högre hårfäste , mörkare röstklang, mer muskelmassa och muskelstyrka, bredare axlar, högre midja-höftkvot och större tendens till bukfetma. Den genomsnittliga basala ämnesomsättningen är cirka 6 procent högre hos unga män än kvinnor och ökar till cirka 10 procent högre efter puberteten.

Kvinnor tenderar att omvandla mer mat till fett, medan män omvandla mer till muskler och energireserver. De genomsnittliga anatomiska skillnaderna mellan kvinnors och mäns hjärnor är mycket små i jämförelse med de individuella skillnaderna, och i jämförelse med de genomsnittliga anatomiska skillnaderna i kroppsstorlek.

Mängden grå hjärnsubstans hos en individ är korrelerad med individens g-faktor som mäts med IQ-tester. Om man tar hänsyn till genomsnittliga skillnader i total hjärnvolym är emellertid de genomsnittliga känsskillnaderna i total mängd grå hjärnsubstans försumbara, [ 24 ] [ 25 ] och de anatomiska skillnaderna på gruppnivå tycks inte ge upphov till könsskillnader i g-faktor i motsvarande grad, som framgår nedan.

Forskning har visat att den del av hjärnan som hanterar känslor i genomsnitt är mindre hos män än hos kvinnor. Hos kvinnor är den vänstra delen kritisk medan den högra är kritisk hos män. Det antyder att flertalet män och kvinnor använder olika sätt för att lösa liknande problem. Corpus Callosum, hjärnbalken , är en aning större hos en genomsnittlig man än kvinna.

Den sägs även ha en mer rör-liknande form, medan kvinnans hjärnbalk är bredare och "kupigare" om man generaliserar. Alla dessa skillnader mellan män och kvinnor är genomsnittliga, och små jämfört med variationer mellan individer. Kvinnor tenderar att insjukna senare i hjärt- och kärlsjukdomar än män.

Det anses vara huvudförklaringen till att kvinnor i åldern år har lägre dödlighet än män i samma ålder, sedan andra halvan av talet i I-världen. Dessförinnan var andra dödsorsaker, exempelvis infektioner, vanligare, och då var dödsfrekvensen i det åldersspannet ungefär samma för män och kvinnor. Skillnaden i medellivslängd återstående livslängd vid födseln mellan män och kvinnor ökade ytterligare under senare halvan av talet, men har minskat något på senare år.

Exempel på stora genomsnittliga beteendeskillnader som kan observeras i samhället mellan könen rör skillnader i kriminalitet, riskvillighet 92 procent av dödsoffren för arbetsplatsolyckor i USA är män [ 38 ] , aggression , yrkesval, olika prioriteringar av familj och förvärvsarbete, tendens att gråta samt onanifrekvens. Endast små skillnader i kognitiva förmågor har kunnat uppmätas, exempelvis spatial orienteringsförmåga, språk och aktivitetsnivå, se nedan.

Forskning visar att skillnader mellan individers personlighetstyper och beteenden beror på ett samspel mellan arv och miljö. Uppfattningen att beteendeskillnaderna mellan män och kvinnor väsentligen enbart skulle vara ett resultat av inlärda könsroller och socialt kön förekommer idag bland vissa sociologer och psykologer.

Vissa av dessa menar att den sociala miljön och beteendet kan påverka könshormonerna mer än det omvända - exempelvis kan testosteronnivån sjunka hos män som tar hand om sina spädbarn, och den kan öka både hos kvinnor och män som är i en konkurrenssituation, exempelvis en skilsmässa.

Ett forskarlag med forskare från Kina och USA har upptäckt skillnader i hur delar av mäns och kvinnors hjärnor arbetar med processer som innefattar risktagande moment. Dessa skillnader ses av dem som en möjlig förklaring till varför fler män än kvinnor är riskbenägna i samma situation. I alla länder i världen dock ej i Kinas tätbebyggda delar avlider fler män än kvinnor av självmord. Å andra sidan är mängden självmordsförsök högre bland kvinnor än män.

En man som gör självmordsförsök har fyra gånger så stor sannolikhet att avlida än en kvinna enligt internationella studier. En studie från USA har visat att fler kvinnor har svårt att kontrollera sin hunger. Kvinnorna hade mindre hjärnaktivitet i regioner i hjärnan som ska kontrollera hungern då de utsattes för godsaker.

3 Comment

  • M 0 2 m samlar, farliga är det vanligt att använda barn och unga som en sorts sanningsvittnen. Bland annat psykologiprofessorn Janet Shibley Hyde menar att män och kvinnors medfödda psykologi är mycket lika, hon hittade dock tre undantag, nämligen: aggressivitet främst fysiskt våld och kriminalitet , vissa sexuella aktiviteter kvinnor onanerar mer sällan än män och fysisk aktivitet. Bland tvåkönade arter finns tre kriterier för klassifikation av biologiskt kön. Sök bland de DO:s förlikningar och domstolsärenden. De fysiska förändringar som tilltar i puberteten är utvecklingen av den kvinnliga kroppsformen, med utvecklade bröst , kvinnlig pubesbehåring samt en stabilisering av rösten i ett ljust tonregister. Möjligheten att skriva ut sidan via skrivut-ikonen kräver JavaScript för att fungera.
  • Utredningen har också analyserat hur jämställdhetspolitiken har genomförts och lämnar förslag på mål för jämställdhetspolitiken och på hur politiken bör styras. Anki   Westergård Yle. Huvudartikel: Sekundära könskarakteristika. Även han undersöker hjärnan genom röntgenmetoder. Att det konstaterats skillnader i till exempel matematiskt kunnande förklaras inte enbart av att det finns vissa strukturella skillnader i våra hjärnor. Statistik från tidigare år hittar du i DO:s årsredovisningar. Arbetstivare ska även förbygga repressalier.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google