Porno •

Vuxen bahavior råd

2021-02-07T14:05:56
Add Comment
råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

kvinnor stora naturliga bröst
råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

råd vuxen bahavior

I läsarfrågan jag svarar på i augusti i Dagens Nyheter reagerar en förälder på bristen på positiv återkoppling under ett utvecklingssamtal i skolan. Nedan finns länkar till forskning som rör svaret. I många fall måste man betala för att läsa studier i sin helhet, men sammanfattningarna brukar vara tillgängliga gratis.

I skolverkets allmänna råd framgår det att återkopplingen under utvecklingssamtal ska vara tydligt kopplat till målen för årskursen och vara balanserade. Det finns mycket forskning som visar att feedback har stor betydelse för lärande och relationer.

I nedanstående forskningsöversikt reder författarna ut hur och under vilka omständigheter feedback bör ges för att vara hjälpsam. De betonar bland annat vikten av att feedback förekommer i ett sammanhang och följa modellen — 1.

Vart är jag på väg? Hur går det? Vad behöver jag göra nu? Vissa forskare menar att beröm och feedback kan ha negativa effekter på elevers självständighet, ifall de upplever feedbacken som ett sätt att styra eller kontrollera dem manipulation.

När man fördjupar sig i ämnet framgår dock att det beror på hur och i vilket sammanhang feedbacken sker. En välbekant tumregel är vikten av att balansera positiv och negativ feedback — helst bör det vara ett överskott av det positiva.

I följande studie fick lärare stöd och utbildning i att uppnå en åtminstone jämn balans mellan den positiva och negativa feedbacken till elever. Studien visade både att lärarna klarade av det och att det hade en positiv effekt på elevernas arbete i klassrummet…. I läsarfrågan jag svarar på i juni i Dagens Nyheter är frågeställaren orolig för en vän som har fastnat i konspirationsteorier.

I följande översiktsartikel går forskarna igenom studier som handlar om orsaker till att vissa människor fastnar i konspirationsteorier. Det finns många olika bidragande faktorer vilket gör att konspirationsteorier kan slå rot i många grupper i samhället. Samtidigt är det några faktorer som särskilt sticker ut, som till exempel att  konspirationsteorier är vanligare i samhällen eller grupper som präglas av åsiktspolarisering.

Det är också tydligt att individers grundläggande världsåskådning eller ideologi också kan utgöra ett hinder från att ta in ny information eller perspektiv som skulle kunna rucka på en konspirationsteori…. I en sammanställning av flera representativa undersökningar av USA:s befolkning kunder forskarna konstatera att hälften av alla amerikaner tror på åtminstone en etablerad konspirationsteori.

De kunde också se att sådana teorier förekom i många olika grupper i samhället, inte enbart de som andra forskare tidigare har pekat ut. Det är samtidigt inte säkert att dessa resultat går att generalisera till andra länder, eftersom det troligtvis är vanligare med konspirationsteorier i ett polariserat land som USA…. Tidigare forskning har visat att det ofta är svårt att förändra människors attityder i laddade politiska frågor. I flera experiment undersökte några forskare detta.

I samtliga experiment knackade medarbetare till forskarna dörr och hade korta samtal med väljare från olika politiska läger. Frågorna som diskuterades var inställning till invandrare och transexuella. När dörrknackarna enbart förde fram argument påverkades attityderna inte alls.

Däremot uppstod en effekt när dörrknackarna, istället för att argumentera, förde samtal som var icke dömande och uppmuntrade till perspektivtagande…. Personer med psykisk sjukdom kan drabbas av vanföreställningar, som liknar konspirationsteorier. Precis som konspirationsteorier handlar vanföreställningar om att tro på något som inte syns eller som det inte finns uppenbara bevis för.

Det är förstås än mer utmanande att försöka hjälpa en psykiskt sjuk person att börja ifrågasätta sanningshalten i en vanföreställning, än vad det är att försöka rucka på konspirationsteorier hos någon som inte är drabbad av psykisk sjukdom. Samtidigt har forskare funnit att det är möjligt genom kognitiv terapi.

I sådana terapier diskuteras patientens synsätt på ett varsamt och utforskande sätt, snarare än att terapeuten konfronterar och argumenterar. Artikeln nedan är en sammanställning av studier som visar att dessa kognitiva metoder bidrar till att minska tron på vanföreställningar, i synnerhet i de studier som gjorts på senare tid där man prövat att diskutera vanföreställningar med patienter på ett än mer varsamt sätt än tidigare…. Senare forskning har visat att denna effekt inte alltid uppstår, men den kan alltså göra det.

I den aktuella studien slumpades deltagare till att antingen läsa falska nyhetsartiklar, eller till att läsa sådana artiklar och sedan en rättelse som påpekar att artikeln är falsk. Under vissa omständigheter visade det sig att gruppen som fått läsa rättelserna faktiskt trodde  mer  på de flaska nyheterna jämfört med de som inte fått se någon rättelse.

En sak som bidrar till backfire effect är innehållet i konspirationsteorin upprepas varje gång någon ifrågasätter teorin. Och  varje någon hör något upplevs det som mer bekant och därmed sant, även om rapporteringen är negativ…. I översikten nedan tar forskarna upp grundläggande forskning om hur människor tar till sig information.

Bland annat visar studier att människor tenderar att tro mer på budskap som är enkelt formulerade, snarare än på komplexa förklaringar. Det kan vara en förklaring till att konspirationsteorier slår rot, eftersom de ofta erbjuder en enkel förklaring till något som i verkligheten är mycket svårare…. Läsarfrågan jag svarar på i maj i Dagens Nyheter handlar om fyraårig tjej som börjat skriva. Föräldern är bekymrad över att sambon börjat korrigera dotterns stavning. Hennes fråga är hur detta korrigerande påverkar dottern och befarar att det kan förta hennes lust i att skriva och berätta.

Nedan finns länkar till forskning om inlärning hos barn som rör svaret. Nedan finns några länkar till klassiska böcker av Lev Vygoskij och Jean Piaget, förgrundsgestalter inom pedagogik. Även om de utvecklade sina teorier för hundra år sedan är deras tankar i allra högsta grad aktuella i dag…. I studien nedan demonstreras Vygotskijs teori i ett experiment, där en forskare filmade föräldrar när de hjälpte barn med hemläxor. När forskaren analyserade filmerna var det tydligt att då föräldrar ställde lagom höga krav blev barnen mer engagerade och arbetade med självförtroende….

De tre studierna nedan handlar om hur föräldrar agerar när barn gör rätt eller fel i skoluppgifter. I den första studien kunde forskarna se ett tydligt samband mellan ovälkomna rättelser från föräldrar och barns tendens att ge upp. I den andra studien observerade forskarna samspelet mellan föräldrar och förskolebarn när de löste pussel tillsammans. När forskarna sedan följde upp hur väl barnen klarade skolarbetet flera år senare kunde de se några intressanta samband. Det var två saker föräldrarna som framträdde extra starkt.

Ju mer föräldrarna uppmuntrade barnen när de gjorde rätt, desto bättre klarade barnen skolarbetet senare. Och ju mer föräldrarna tog över och löste pusseluppgifterna åt barnen, desto sämre gick skolarbetet flera år senare. I den tredje studien gjorde forskarna noggranna mätningar av hur föräldrar kommunicerade känslomässigt positivt och negativt. Det var tydligt att föräldrar till barn som hade större bekymmer med hemläxor uttryckte mer negativa känslor, vilket hängde samman med att barnen kände sig än mer hjälplösa i läxarbetet.

Det var samtidigt tydligt att den negativa effekten kunde kompenseras om föräldrarna samtidigt visade mycket positiva känslor. Det är med andra ord viktigt att upprätthålla en vänlig och positiv ton när barn ska lära sig saker….

I följande studie genomförde forskare en rad experiment med barn och föräldrar. Först undersökte de föräldrars attityd till när deras barn gör fel och kunde konstatera att vissa föräldrar ser fel som något negativt eller försvagande, medan andra ser misstag och fel som en möjlighet att lära. Forskarna kunde sedan se att föräldrarnas attityd till fel hängde samman med hur de kommunicerade med barnen — ju mer föräldrar såg fel som en möjlighet att lära, desto mer försökte de hjälpa barnen att analysera och förstå misstag de gjort.

Ju mer föräldrar såg fel som något försvagande, desto mer fokuserade de på resultatet, eller försökte skyla över. Till sist kunde forskarna också se att dessa beteenden hos föräldrarna i sin tur hängde samman med barnens tro på sin egen förmåga att lära sig och utvecklas. Den sammantagna slutsatsen är inte att föräldrar ska påpeka varje fel ett barn gör, men när man gör det eller när barnet själv ser att det blir fel är det viktigt att inte skygga för misstaget utan försöka lära sig av det….

Till sist två studier om betydelsen av fri lek. I det första experimentet fick barn pröva nya leksaker. Hälften av barnen fick leka helt fritt, medan hälften fick instruktioner från en vuxen om hur leksaken skulle användas. I den första gruppen kunde forskarna konstatera att barnen i den fortsatta leken utforskade och använde leksakerna på ett klart mer varierat och kreativt sätt jämfört med gruppen som fått instruktioner.

I den andra studien lottade forskarna barn till två grupper, där den ena fick leka fritt med lera och den andra fick göra en strukturerad uppgift med instruktioner.

Därefter fick barnen göra ett kollage som bedömdes av en jury som inte visste vilken grupp barnen hörde till. Juryn bedömde kollagen från barnen i gruppen som fått leka fritt som mer kreativa och fantasifulla.

I den gruppen innehöll också kollagen fler olika färger och delar…. Läsarfrågan jag svarar på i april i Dagens Nyheter handlar om en mamma som känner sig tvungen att säga till sin livliga 6-åring väldigt mycket. Hon undrar hur det påverkar sonen och vad hon kan göra istället. Nedan finns länkar till forskning om hur tillsägelser påverkar barn. I följande artikel sammanfattar författarna forskning som beskriver hur barn påverkas på olika sätt av omgivningen, beroende på barnets medfödda temperament.

I den här finska studien följdes drygt finska barn under tre år. I det ingår till exempel tillsägelser som är personliga eller väcker mycket skamkänslor…. I denna studie mätte man hur föräldrar och barn reagerade på varandra känslomässigt över ett år. Resultatet visade att ju mer emotionellt föräldrar reagerade, desto större risk för fortsatta och värre konflikter….

I svaret tar jag upp en möjlig orsak till problem som handlar om att föräldrar uppfattar att deras barn beter sig illa med flit. Nedan finns tre studier som visar hur föräldrar medvetet eller omedvetet förändrar sitt sätt att samspela med sina barn på grund av hur de uppfattar barnets motiv…. Till sist referensen till studien som visade att föräldrars egen uppfattning om hur mycket de säger till sina barn inte stämde med faktiska observationer av samspelet mellan föräldern och barnet.

I observationerna kunde forskarna konstatera att de föräldrar som upplevde att de sa till mest i själva verket gjorde det mindre ofta än de föräldrar som tyckte att de sällan sa till sina barn…. Läsarfrågan jag svarar på i februari i Dagens Nyheter handlar om en mamma som vill ha råd om hur de kan lösa de ständiga bråken mellan två av barnen, som har varit i luven på varandra mer eller mindre sen födseln.

Nedan finns länkar till forskning om syskonrelationer. I studierna nedan observerade forskarna samspel mellan syskon och noterade bland annat hur ofta de bråkade med varandra.

I den första studien, som handlade om barn mellan 2 och 4 år, visade resultaten att syskonen i snitt bråkade nästan 8 gånger i timmen. I den andra studien, där syskonen var mellan 3 och 9 år, var det något lägre frekvens, men fortfarande nästan 3 bråk per timme…. En studie som visar att syskonbråk blir mer konstruktiva när föräldrar lägger sig i…. En studie som visar hur självkänslan påverkas negativt om föräldrar behandlar syskon olika, vilket var särskilt tydligt för det äldsta syskonet i familjerna….

I följande studie av förskolebarn följde forskare familjer under 6 månader. Målet med studien var att undersöka hur en rad olika familjefaktorer  bland annat värme och konflikter i relationen mellan syskonen påverkade barnens utveckling över tid.

Den faktor som hade störst betydelse av alla var värme mellan syskonen, medan konflikter mellan syskonen inte hade någon betydelse alls…. En sammanställning av forskning som betonar att det i längden är viktigare att syskon kan känna gemenskap och glädje tillsammans snarare än att till varje pris undvika konflikter….

You may also like

5 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save