Pantyhose

Mycket långa bröst

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

kvinnor stora naturliga bröst
långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

långa bröst mycket

Det görs för lite för att förebygga sjukdomen, vi måste sätta fart, säger professor Per Hall. En början är att mäta bröstens täthet. Fler och fler drabbas av bröstcancer. Antalet fall har ökat med 22 procent de senaste tio åren, vilket är en svindlande hastighet. I dag insjuknar var nionde kvinna i Sverige i sjukdomen. Den snabba ökningen sker överallt i världen. Vi måste ta rygg på kardiologerna och börja arbeta förebyggande, säger säger Per Hall, onkolog och professor i epidemiologi på Karolinska institutet.

Kardiologerna har varit framgångsrika i att minska insjuknandet i stroke och hjärtinfarktgenom att identifiera riskfaktorerna som rökning, övervikt, högt blodtryck, höga kolesterolvärden, misskött diabetes och fysisk inaktivitet. Sedan de har börjat behandla riskfaktorerna har insjuknandet i hjärt-kärlsjukdomar minskat radikalt.

Professorn och eldsjälen bakom Sveriges största bröstcancerstudie Karma är frustrerad. Det finns ny kunskap och sjukvården borde kunna göra mer för att färre ska behöva drabbas. I Karmastudien har 71 svenska kvinnor undersökts i jakten på möjligheter att urskilja vilka kvinnor som har högre risk. Men mammografin förebygger inte, den upptäcker cancer som redan finns, så att den kan behandlas tidigare.

Inom onkologin är preventivt arbete inte så vanligt. Viktiga insatser görs för att få allmänheten att sluta röka och sola försiktigt, men inom bröstcancer händer för lite. En anledning till att vi inte förebygger som kardiologerna är att det är svårt att identifiera vilka kvinnor som kommer att drabbas av bröstcancer. Orsaken till att bröstcancer ökat explosionsartat är att vi inte längre lever som mormorsmor.

Hon fick barn i årsåldern, födde sedan minst barn och ammade länge. Hon åt inte p-piller och någon hormonersättning under klimakteriet fanns inte heller. Mormorsmors livsstil tycks ha skyddat henne från bröstcancer men den ter sig inte lockande för de flesta av dagens kvinnor. Per Hall menar att det finns andra alternativ. Det går i dag att avgöra hur stor risk den enskilda kvinnan har att drabbas av bröstcancer utifrån hur täta hennes bröst är. Brösttäthet är den delen av bröstet som består av körtlar och bindväv.

På mammografibilden framträder den som vit, till skillnad från fettvävnaden i bröstet som är svart. Bland åriga kvinnor har 20 procent så pass täta bröst att risken att drabbas av bröstcancer är fördubblad, enligt Per Hall. I dag bjuder vi in alla mellan 40 och 74 år, trots att vi kan identifiera kvinnor med både hög och låg risk. Det här måste förändras, de med hög risk behöver följas upp med mammografi oftare och kanske också med ultraljud. Per Hall vill att varje kvinna ska få möjlighet att veta hur hög risk just hon har.

Genom att sammanställa information om kvinnans livsstil, som barnafödande och amning, genetiska förändringar, som mäts genom ett blodprov, och den mammografiska tätheten kommer man att kunna bedöma risken.

Inget av detta görs än. Men det pågår ett intensivt arbete för att hitta olika verktyg för att mäta risken på ett säkert sätt. Men sedan börjar det riktigt svåra: Vad gör vi med dem med hög risk och vem sätter sig ner och talar med dem? Vi måste arbeta fram en handlingsplan, förhoppningsvis vill politikerna satsa lite större. De med riktigt hög risk kanske ska erbjudas behandling. För det intressanta är att det finns medicin som radikalt minskar risken för bröstcancer.

Läkemedlet Tamoxifen används i dag till bröstcancerpatienter för att motverka återfall. Läkemedlet hindrar östrogenet att verka i kroppen.

Flera studier visar att det kan användas för att förebygga cancer också. Det är fantastiskt, men nackdelen är biverkningarna. Kvinnorna får klimakteriesymtom, som svettningar och vallningar och i extremt ovanliga fall finns de som drabbas av livmoderhalscancer och även stroke.

I de studierna har man använt den dos som cancerpatienter får av läkemedlet. Vi startar i slutet av året en studie där vi testar lägre doser. Ett års studie kommer att räcka för att få reda på vilken dos som har effekt och förhoppningsvis mindre biverkningar. Kvinnan kan själv kan göra en del för att minska risken för bröstcancer, förutom de riktigt stora besluten, som rör barnafödande.

En delstudie i Karma visar att en ohälsosam livsstil ger tätare bröst. Östrogenet bildas i fettet. Var fysiskt aktiv. Drick inte mer alkohol än genomsnittet. Fast ett glas vin om dagen påverkar inte tätheten, kan jag lugna med. Men dessa tre faktorer påverkar inte risken mycket, då skulle vi inte överväga behandling med Tamoxifen, för kvinnor med riktigt hög risk. Tidigare har det varit resurskrävande att avgöra brösttätheten ur mammogram. I Karma­studien har alla kvinnors brösttäthet mätts med ett automatiskt dataprogram.

Kvinnorna har svarat på frågor kring livsstil, som barnafödande och amning. Dessutom har blodprov tagits för att studera deras medfödda genetiska förändringar som kan höja risken. Genom dessa har Karmastudien kunnat visa omkring hundra, tidigare okända, genetiska markörer som hör ihop med bröstcancer.

Mammografiundersökningen är också förenad med oro hos kvinnan. En färsk undersökning visar till exempel att av dem som efter sin vanliga mammografi blev kallade till en kompletterande undersökning, fick många långsiktiga problem med ångest, nedstämdhet och dålig sömn — även om det var falskt larm.

Det är inte heller självklart att vilja veta hur stor den egna risken är. I Karmastudien har kvinnor tillfrågats och av dessa ville 94 procent veta. Marie Koitsalu, sjuksköterska och magister i biomedicin, har frågat 10 kvinnor och män om de vill veta sin risk att drabbas av bröst- respektive prostatacancer.

Studien publiceras i sommar. Svängande blodsocker och dålig effekt efter höjd insulindos kan bero på fettkuddar. De bildas under huden om insulin sprutas in för många gånger på samma ställe.

Nu finns de första nationella riktlinjerna för injektioner av insulin. Se vem jag är! Stråldoserna inom svenska röntgenkliniker har ökat med 30 procent sedan , mycket på grund av att allt fler undersöks med datortomografi. Utvecklingen är inte alarmerande men visar att det behövs fler röntgensjuksköterskor med specialistkunskap, anser Vårdförbundet. Det blev fyra månader i skyddsmask och tuffa tolvtimmarspass för Katja Fogelberg på Karolinska.

Nu ökar smittspridningen igen och hon får en dov ångestkänsla vid tanken på överfulla iva-avdelningar. Men blir det så kommer hon att stå där. I år blir det digital röd matta och fanfar.

Men äran blir lika stor när Vårdförbundspriset delas ut i november. Tre slutkandidater är nu klara: en har avskaffat ronden, en lär cancersjuka själva byta cytostatikapump och en lär skolsköterskor att prata om könsstympning. I dag träffas Vårdförbundet och arbetsgivare från hela landet för en stor digital konferens om löner och lönekarriär.

Men den brännande frågan "pengar" kommer inte att vara i fokus för samtalen. Med tro på sig själv är det lättare att förbättra sin livsstil. Det visar Sofie Lundströms forskning om hur personer med psykossjukdom kan göra förändringar för att hålla sig friska. Där är psykiatrisjuksköterskor viktiga som stöd, menar hon. Omdöme är något vi kan utveckla. Och klimatet på arbetsplatsen spelar stor roll för hur väl vi lyckas. I sin nya bok tar filosofen Jonna Bornemark ett nytt grepp i sin kritik mot stelbenta styrsystem och maniskt mätande.

I Kronoberg har erfarna sjuksköterskor som Elisabeth Ericsson och Catrin Dahlström krossat glastaket. I Västerbotten pratas det inte ens om särskilt yrkesskickliga. Samma löneavtal, men helt olika resultat. Inställda hembesök och föräldrautbildning i gröngräset.

När covid slog till var budskapet tydligt — barnhälsovårdens förebyggande arbete måste fortsätta som vanligt. För sjuksköterskorna i Kista och Bromma innebar det lite olika utmaningar. I pandemins spår: Stockholm. Sjuksköterskorna på Sabbatsbergsgeriatriken har vårdat svårt sjuka covidpatienter som prioriterades bort från intensivvården. De har ställts inför stora etiska dilemman och varit med om att patienter fått ligga ensamma och dö. Att den ständigt nedprioriterade äldrevården skulle drabbas hårt av corona borde inte ha överraskat någon.

Förutom pengar behövs en rejäl kompetenshöjning och att sjukvården tar mer plats. Det säger sjuksköterskor och sakkunniga i den avslutande delen av Vårdfokus granskning. Efter 18 månader har Arbetsmiljöverket kommit fram till att arbetsgivaren gjort vad den ska för att förbättra situationen på strokeavdelningen vid Näl. Antalet fall av covidsjuka har minskat i regionen, och därför tas den tidigare rekommendationen nu bort.

Dalarna höll kvar vid besöksstoppet en dryg vecka längre än övriga landet. I pandemins spår: Gävle. Hon är otroligt trött och känner sig personlighetsförändrad. Sjuksköterskorna på äldreboendet i Upplands Väsby var oroliga för en anstormning av anhöriga första veckan när besöksförbudet släpptes.

2 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google