Pantyhose

Klassisk forntida naken

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

kvinnor stora naturliga bröst
naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

naken klassisk forntida

Motiv på en vas som föreställer ett par stridande grekiska hopliter. Det var vanligt med rivalitet och krig mellan de grekiska stadsstaterna. Men när de hotades av yttre fiender, som i samband med perserkrigen, höll de vanligtvis ihop. Det antika Greklands storhetstid kan sägas börja redan under talet f. Kr och varade fram till talet f. Greklands geografiska läge vid Medelhavet kom att spela en viktig roll för handeln och spridandet av idéer i området.

Grekerna koloniserade dessutom stora områden runt Medelhavet vilket bidrog till att sprida den grekiska kulturen se karta. Under antiken var Grekland politiskt splittrat och bestod av en mängd stadsstater vilka fungerade som självstyrande småriken.

De grekiska stadsstaterna hade emellertid en delvis gemensam kultur som gav dem en grekisk identitet. Den grekiska kulturen bestod av olika delar. Huvudingredienserna var grekisk mytologi , litteratur, teater, arkitektur, konst, idrott och filosofi. Hellenism: I samband med Alexander den stores erövringar spreds den grekiska kulturen över stora delar av Främre Orienten där den blandades med orientaliska traditioner och idéer. Denna blandkultur kallas hellenism.

Koloni: Ett område eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger långt bort. Man kan flytta till kolonin eller utnyttja området för att hämta hem dyrbara råvaror.

Grekerna skaffade kolonier runt Medelhavets kust. Stadsstat: En stad som med sitt omgivande territorium utgör en självständig stat. Den viktigaste faktorn för den grekiska identiteten var det gemensamma grekiska språket. Grekerna förenades dessutom vissa dagar på året vid olika kultorter. Där dyrkade de gudarna och organiserade olika atletiska tävlingar varav de  olympiska spelen  är mest känt.

De grekiska stadsstaterna enades aldrig i en gemensam stat. Greklands besvärliga geografiska förhållanden gjorde att stadsstaterna många gånger isolerades från varandra genom naturliga barriärer som bergskedjor och hav.

Dessutom förekom det ofta rivalitet och krig mellan de olika stadsstaterna. Men när grekerna hotades av yttre fiender höll de vanligtvis ihop. Omkring f. Kr gjorde några grekiska stadsstater, belägna vid Mindre Asiens västkust, uppror mot perserna. Upproret stöttades av Aten och några andra stadsstater från det grekiska fastlandet. Revolten slogs dock snabbt ned av perserna, varefter perserkungen beslöt sig för att straffa Aten och de grekiska stadsstaterna.

Perserna skulle därmed utvidga sitt territorium västerut och införliva Grekland i sitt stora välde. Efter att grekerna till slut besegrat perserna vid Marathon f. Kr, Salamis f. Kr och Plataiai f. Kr lyckades Grekland bevara sin självständighet. Persiskt infanteri i kamp med grekiska hopliter tungt bepansrade fotsoldater under slaget vid Plataiai f.

Tiden efter försvarskriget mot perserna på talet f. Kr fick Aten en ledande ställning. Men efter flera långa inbördeskrig besegrades Aten slutligen år f. Kr av sin främste rival bland de grekiska stadsstaterna, Sparta se nedan.

Under den här tiden utvecklades i Aten ett demokratiskt styrelseskick se nedan. Spartanska krigare i strid. Stadsstaterna Aten och Sparta var varandras politiska motsatser.

I Aten utvecklades det för de fria medborgarna ett demokratiskt styrelseskick. Medan Sparta var en militärdiktatur där varje medborgare fostrades från barnsben till att bli militär och tjäna staten. Perioden mellan de persiska krigen i början av talet f. Kr och tiden fram till Alexander den stores död f. Kr var full av krig och konflikter, först grekernas gemensamma kamp mot de invaderande perserna och därefter långa perioder av inbördes strider mellan olika grekiska stadsstater där Aten och Sparta utgjorde de främsta rivalerna.

Trots allt elände som drabbade grekerna under dessa århundraden så är det den här perioden som avses när vi pratar om det klassiska Grekland. Det var nämligen under den här tiden som det mesta av den konst, litteratur, filosofi och arkitektur som vi förknippar med antikens Grekland skapades. En viktig orsak till denna kulturella blomstringstid var det grekiska alfabetet som var lätt att lära sig då det bara innehöll 20 tecken. Idéer spred sig därför snabbt i antikens Grekland.

Religionen hade stor betydelse för grekerna, men det fanns en mängd olika sätt att dyrka gudarna och tolka den grekiska religionen. Traditionellt fanns de olympiska gudarna som fått sitt namn eftersom man förknippade dem med berget Olympen eller Olympos där de bodde. Övergud bland dessa gudar var Zeus. Under honom fanns en rad andra gudar och gudinnor, alla med sina speciella funktioner.

Därutöver fanns olika mysteriekulter. Den kanske mest kända var oraklet i Delfi som ansågs kunna förutse framtiden. I Aten utvecklades under antiken ett självständigt kritiskt och ifrågasättande tänkande. Man vågade kritisera gudarna och naturfilosoferna hade för vana att fundera över hur allt blivit till och hur tillvaron fungerade. Greklands mest kända filosofer var Sokrates , Platon och Aristoteles som var verksamma under Atens storhetstid på talet f.

Filosofen Aristoteles var därtill lärare åt den makedoniske prinsen Alexander som så småningom skulle bli Alexander den store. P å talet f. Kr var Grekland försvagat och sårbart efter årtionden av inbördeskrig mellan de ledande stadsstaterna Aten och Sparta.

Stadsstaterna underkuvades då av kung Filip II av Makedonien , ett rike i norra utkanten av den grekiska världen. Han avled snart efter invasionen och efterträddes av sin son Alexander. Denne skapade genom erövringar i Främre Orienten ett av av de största imperier som världen dittills skådat se karta. I den västerländska historieskrivningen har han därför blivit känd som Alexander den store.

Efter Alexander den stores död f. Kr splittrades hans väldiga rike. Den grekiska kulturen hade då hunnit spridas över stora delar av Främre Orienten där den blandades med asiatiska influenser. Den grekiska kulturen fick därmed en ny form som kallas hellenism. Den grekiska kulturen har varit av stor betydelse för det västerländska kulturarvet, inte minst genom romarna som övertog en stor del av den grekiska kulturen i dess hellenistiska form.

Den antika kulturen har lämnat många spår efter sig. Den har format våra estetiska ideal, lyft fram och diskuterat frågor som rör politik och samhällsliv och lagt grunden till det vetenskapliga tänkandet. Vårt samhälle präglas därför än idag av grekernas kulturella arv. Här följer några exempel på beståndsdelar i den grekiska kulturen som bidragit till att forma vår västerländska kultur:.

Den atenska demokratin var något unikt för sin tid och byggde på medborgarnas direkta deltagande. Denna form av demokrati kallas idag för direktdemokrati. Atens direktdemokrati var ändå en ganska exklusiv styrelseform eftersom bara en mindre del av Atens befolkning räknades som medborgare. Men för att vara medborgare krävdes å andra sidan att man aktiverade sig i stadens angelägenheter.

Några förutsättningar som möjliggjorde detta var att det atenska samhället grundade sig på slavekonomi, att de deltagande fick ekonomisk ersättning och att hemmet styrdes av kvinnorna. Kvinnor och slavar var helt uteslutna från medborgarskap. Modellen med direktstyre byggde på tre institutioner där medborgarna skulle delta: folkförsamlingen som var den lagstiftande makten, regeringen som styrde staten och domstolen som upprätthöll ordningen.

Grundprinciperna var att det skulle råda politisk jämlikhet och att alla skulle vara med. Viktigt var att man som medborgare skulle ha makt över andra samtidigt som man själv kunde bli styrd. Direktdemokratin var ett styrelsesätt som endast lämpade sig för stadsstater eftersom de hade ett begränsat invånarantal och ganska små geografiska ytor.

Detta var nödvändiga förutsättningar för att kunna samla medborgarna så att de kunde närvara regelbundet i folkförsamlingen. Senare under antiken när stora riken började växa fram - som under den hellenistiska tiden och i romarriket - hade systemet med direktdemokrati redan förlorat sitt bruksvärde. Makten kom hädanefter att i första hand innehas av adel eller kungar. Detta ledde till att de demokratiska idéerna så småningom föll i glömska under väldigt lång tid.

Atens demokrati - direktdemokrati - tilltalade inte alla. En av dess främsta kritiker var filosofen Platon f. Kr som levde i Aten vid den här tiden.

Platon liknade den atenska demokratin vid ett skepp där alla agerade som kapten och bestämde hur och vart skeppet skulle seglas. Platon ville istället införa ett expertstyre där kompetens och meriter skulle avgöra vilka som skulle bestämma. Han menade att folket var en korkad massa som i sin ignorans och avundsjuka på varandra inte kunde se till statens bästa. När sedan den vanskötta staten hade kollapsat skulle folket istället acceptera vilket annat styrelseskick som helst för att återställa ordningen.

Platon ansåg därför att steget från demokrati till tyranni var mycket litet. Bild: SO-rummet. Kr - e.

3 Comment

  • Grekernas tilltro till kultbilderna ersattes av mer rationella världsförklaringar och ett demokratiskt statsskick infördes. Perserkrigen Omkring f. Kr-ca f. Uppgifter och frågor Frågor till texten: Nämn några viktiga orsaker till att den grekiska kulturen kunde spridas runt Medelhavet? Efter att grekerna till slut besegrat perserna vid Marathon f.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google