Home
Popular post
Mappage

Home
Popular post
Mappage

Pantyhose •

Ljuskänslighet bröstcancer

2020-08-22T00:02:02

Add Comment

bröstcancer hospice du hulk bröstcancer återhämtning av bröstcancer tvillingar pojkar jävla hårig xxx foto thug hunter jämför katerina kozlova naken röv gratis xxx fitta slickar gratis kushina lesbisk hentai liten bröst blondin nedanför brudgalleriet röv stor studsande armé tjej avsugning

Hudcancer uppstår då friska och godartade celler i hudvävnaden omvandlas till elakartade. Olika former av hudcancer är vanligt förekommande. Melanom börjar i hudens melanocyter, det vill säga de celler i huden som bildar pigment melanin. Cancerorganisationernas rådgivningstjänst är avsedd för alla som drabbas eller har drabbats av cancer. Du kan kontakta rådgivningstjänsten och fråga till exempel om cancersjukdomen, behandlingen, rehabiliteringen och ärftligheten.

Bli medlem i en regional cancerförening eller en rikstäckande patientorganisation. Som medlem får du information, stöd och olika förmåner. Medlemmarna delta i Cancerorganisationernas viktiga arbete. Basalcellscancer, basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. I basalcellscancer insjuknar årligen omkring 8 finländare, något fler kvinnor än män. Alla fall av basalcellscancer kommer ändå inte med i statistiken och därför kan det verkliga antalet vara 12 —14 per år.

Olika variationer av skivepitelcancer är den näst vanligaste formen av hudcancer, och den drabbar ungefär 1 finländare årligen. Den tredje vanligaste formen av hudcancer är melanom, och i den insjuknar över 1 finländare varje år. Förekomsten av icke-melanom hudcancer Nordcan. Förekomsten av melanom Nordcan. Hudcancer är ofta synlig, eftersom den uppkommer i hudens yttersta lager.

Därför upptäcks den ofta i ett tidigt skede, vilket innebär en enkel behandling och en god prognos. Risken för hudcancer ökar med åldern och därför drabbas ofta äldre personer.

Melanom förekommer däremot också hos unga vuxna. Hos barn är melanom sällsynt. Basalcellscancer basaliom förekommer på områden som har utsatts för solens UV-strålning. Den växer vanligtvis långsamt och bildar sällan metastaser. Skivepitelcancer är en elakartad tumör i hudens keratinocyter. Förutom på områden som utsatts för ljus förekommer den i samband med kroniska sår och irriterade ärr, samt på slemhinnornas utkanter.

Oftast börjar skivepitelcancer med något av sina förstadium — solkeratos eller Bowens sjukdom. Skivepitelcancer beter sig mer aggressivt än basalcellscancer: den bildar sår tidigare, den växer och sprider sig till djupare vävnader snabbare och ger ibland metastaser. Melanom är allvarligare än andra former av hudcancer. Den ökar kraftigast av alla cancertyper i västvärlden. Solens ultravioletta strålning är den främsta enskilda orsaken bakom hudcancer.

Den så kallade kumulativa dosen, alltså hur mycket ultraviolett strålning personen har fått under hela sitt liv, är central. Därför är risken att insjukna störst bland äldre och personer som jobbar utomhus. Basalcells- och skivepitelcancer uppkommer lätt på de områden som har utsatts mest för ultraviolett strålning. Sådana platser är till exempel ansikte, hjässa, överkropp och handryggarna.

Risken för hudcancer ökar ifall huden bränns. De som är ljushyade, blåögda, fräkniga eller bränner sig lätt i solen är extra känsliga för hudcancer. Risken ökar också ifall man tidigare har fått strål- eller cytostatikabehandling eller haft vissa andra hudsjukdomar. Solen Utan cancer. Vad förorsakar cancer? Hudcancer är vanligtvis inte genetiskt betingat. När det gäller melanom kan under tio procent kopplas till ärftlig benägenhet. Om två av ens släktingar i första led har insjuknat i melanom borde man undersöka huden regelbundet ett par gånger om året och undvika att vistas i solen i onödan.

Ärftliga faktorer påverkar också hur lätt en person bränner sig och hur mycket födelsemärken man har. Ärftligheten av cancer. Det är möjligt att förebygga hudcancer genom att skydda sig mot solen. Det är viktigt att undvika för mycket solande och skydda huden med kläder och solkräm. Det lönar sig att använda en solkräm med hög skyddsfaktor och ofta smörja på mer då man vistas i solen.

Då man skyddar huden minskar också risken för att hudcancern ska komma tillbaka. Det lönar sig att skydda barnens hud med kläder som inte släpper igenom solljus. Basalcellscancer syns som hudförändringar eller knölar i ansiktet, på hjässan, i öronen, på överkroppen eller handryggen. Förändringarna ser olika ut beroende på vilken form av basalcellscancer det är frågan om.

Den vanligaste formen av basalcellscancer nodulär eller noduloulcerativ börjar som små symtomfria knölar som är rodnande eller röda till färgen, med utvidgade blodkärl som skymtar genom huden. Förändringen växer långsamt och sår bildas på mitten. Längs förändringens kanter löper en knölig pärlbandsliknande kantvall, där blodkärl syns genom huden. Hudförändringarna vid mikronodulär basalcellscancer är å andra sidan vanligtvis områden med ojämna kanter, som står upp från huden något.

Ytlig basalcellscancer förekommer oftast på bålen och extremiteterna. På huden uppkommer en jämn rodnande fläck med tydliga gränser och en trådliknande kantvall. Hudförändringen har vanligen små sår och skorvar. Om basalcellscancern förblir obehandlad växer den långsamt och ger upphov till växande sår.

Såren är oftast smärtfria. Basalcellscancern går att känna igen på basen av hur den ser ut. En alldeles säker diagnos kan ändå ställas först då man tagit ett vävnadsprov och en patolog definierat sjukdomstypen.

Om det rör sig om en liten förändring opereras den vanligtvis bort samtidigt som man tar vävnadsprov. Vid större förändringar tas först enbart vävnadsprov. Det räcker vanligtvis med en lämplig lokal behandling för basalsellscancer, eftersom den sällan bildar metastaser.

Oftast tas basalcellscancer bort med hjälp av operation. Operationerna vid basalsellscancer görs i första hand inom primärvården. Om den bortopererade tumören är stor, repareras operationsområdet med hudtransplantationer eller hudlambå. I detta fall behövs plastikkirurgi och öronläkare.

Strålbehandling används endast i undantagsfall inom behandlingen av basalcellscancer, ifall tumören är utbredd eller det finns många tumörer. Strålbehandling är effektiv mot basalcellscancer, eftersom den är känslig för strålning. Den strålbehandlade huden pigmenteras under årens lopp och vävnaden atrofierar.

Därför rekommenderas strålbehandling främst för äldre patienter. Strålbehandling som komplement till operation.

Om resultatet av operationen verkar osäkert och en ny operation skulle vara besvärlig, kan strålbehandling ges efter operationen. Ytliga och mindre former av basalcellscancer kan även frysas med flytande kväve, brännas med laser eller skötas med fotodynamisk behandling. De här behandlingarna är ändå inte lika effektiva som en operation. Behandling och rehabilitering av cancer. Oftast räcker det med att patienten själv följer med ifall nya hudförändringar uppkommer. Det är nödvändigt att läkaren följer upp sjukdomen ifall basalcellscancern har kommit tillbaka eller om patienten haft flera tumörer.

Risken att drabbas av en annan hudcancer är större än vanligt hos alla patienter som har behandlats för basalcellscancer. Av dem får ungefär en tredjedel en ny basalcellscancer inom fem år efter behandlingen. Basalcellscancern bildar sällan metastaser och leder därför inte till döden ens efter flera års sjukdom. Skivepitelcancerns förstadium kallas solkeratos, det vill säga en rund och ibland fjällande hudfläck.

I början blandar man lätt ihop den med vanliga utslag. Med tiden ökar fjällandet och utslaget blir tjockare. I början ser skivepitelcancern ofta ut som en ytlig skorv som döljer en tydlig såryta. Det här är ett tecken på att basalmembranen faller sönder. Förändringen är ofta lokaliserad till ett område som har fått mycket sol, och runt omkring det kan det finnas förstadier till tumörer. Ibland uppträder skivepitelcancern som en rodnande knöl och blir sårig då den växer.

Den kan också finnas i underläppen. Skivepitelcancerns diameter är vanligen 1—3 cm då den diagnosticeras. Utan behandling växer den sig stor och tränger djupare in i vävnaden. Skivepitelcancern är lätt att upptäcka då den uppkommer på frisk hud, växer snabbt och blöder. Ibland utvecklas skivepitelcancer i ett kroniskt sår, till exempel liggsår eller bensår. Då är den svårare att upptäcka. Mer utbredda skivepitelcancrar syns nästan alltid utan tekniska hjälpmedel — patienten upptäcker alltså tumören själv.

Diagnostiken av skivepitelcancer baserar sig på förhandsinformation hur länge förändringen har vuxit på huden, hurdana symtom den har orsakat, mängden UV-strålning under årens lopp och möjliga sjukdomar och behandlingar som ökar risken att insjukna , hur förändringen ser ut och vid behov vävnadsprov. Av tumören tas ett vävnadsprov med en cylinderformad engångskniv, alltså en hudstans.

Även ett litet vävnadsprov räcker för att avgöra ifall det rör sig om en tumör.

Ljuskänslighet bröstcancer

0 Comment

Leave a Comment X

You may also like

0 Comment

Leave a Comment X