Other •

Moushumi bangladesh flicka

2020-07-22T11:37:19
Add Comment
flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

kvinnor stora naturliga bröst
flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

flicka moushumi bangladesh

Det gör skillnad när barn får höra att de kan och får. Inte bara cykla, utan också bestämma över sitt liv. Inte så konstigt tänker du. Men med tanke på att mer än var femte flicka är bortgift innan hon fyllt 15 år i Bangladesh är det inte en självklarhet.

Arbetet för att ändra på det och låta flickor själva bestämma över sin framtid pågår, även om det går långsamt. Muslima Rahman Tamanna är en av Bangladesh fjortonåringar som ännu inte är gift. Hon deltar i vårt cykelprojekt och har fått möjligheten att diskutera jämställdhet genom vår lokala samarbetsorganisation MKP.

För min framtid vill jag utbilda mig. Jag ska jobba hårt och inte vara beroende av någon annan. Jag hoppas att jag kan avsluta skolan så att jag kan börja plugga på Dhakas medicinska universitet, berättar hon och är så ivrig att hon snubblar över orden. Tolken som är med oss när vi besöker Muslimas skola i Thakurgaon tappar nästan hakan, att flickor pratar om sin egen framtid så här är inte vanligt.

Muslima är också väl medveten om att det inte alltid har varit så här, och att hon kommer behöva kämpa för sina drömmar. Den möjligheten som jag har hade inte min mor, så på det sättet har samhället ändrats mycket. På en generation har mycket hänt. Muslimas pappa Mokhlesur Rahman är så stolt över sin dotter för hennes skolresultat och ambitioner.

Han är själv lärare och stöttar Muslima och hennes drömmar. Men vi är fattiga, säger han uppgivet. Verkligheten är den att fattigdomen är en stor orsak till barnäktenskap, i Bangladesh och runt om i världen.

Och djupt liggande kulturella och religiösa traditioner, ojämställdhet och en rädsla för flickors säkerhet gör att 12 miljoner flickor varje år fortfarande gifts bort. Den åttonde mars i år höll Muslima ett tal innan MKP:s stora cykelmanifestation.

Kvinnor är också med och skapar världen, och tillsammans kan vi utveckla den i framtiden. Hon beskriver hur cykelprojektet har blivit en viktig del i arbetet för jämställdhet, eftersom det får föräldrar att förstå att om deras dotter kan cykla, kan hon också utbilda sig och även göra många andra saker. Men när Muslima berättar om sin mamma och tidigare generations situation försvinner hennes vanliga sprudlande energi, och hon blir allvarlig. Vi har det bättre nu, men tidigare generationers kvinnor har lidit mycket.

Om de hade fått samma chanser som vi får nu, hade de kunnat göra så mycket mer med sina liv. Och bidragit till att utveckla Bangladesh. Det är precis det Muslima själv vill göra. Jag vill inte att det ska finnas några skillnader mellan män och kvinnor, eller någon diskriminering.

Om vi är jämställda på riktigt kan vi utvecklas framåt tillsammans. Så i slutändan vill jag göra något bra för vårt land, och hela vårt samhälle.

Det är mitt riktiga mål, säger Muslima beslutsamt. Jag är i Bangladesh och har precis besökt en cykellektion för flickorna i byn Jagannathpur.

Den första flickan som började cykla fick höra att det verkligen inte var lämpligt, kanske till och med en vanära för familjen. Nu för tiden ser nästan alla familjer här i byn vinsterna som cyklandet ger. Framför allt att flickor kan ta sig till skolan i tid, säkert och billigt. Hur bra som helst, så klart!

Allt detta säger den äldre mannen till höger om mig också. Men så lägger han till de där orden. Om att tjejerna har så kul. Och efter att ha sett cykelträningen idag så tänker jag att det är både sant och viktigt.

De har roligt! Och det är inte bara en bisak. Precis som min dotter känner sig när hon cyklar på skogsstigarna hemma. Eller när hon för första gången susade ner för slalombacken.

Flickorna här bär ett större ansvar. De ska lära sig cykla för att spara pengar åt familjen. För att kunna fortsätta ta sig till secondary school, även om den ligger långt bort.

För med utbildning minskar risken att hon gifts bort. Tidigare idag var jag på en uppvisning i cykelakrobatik! Som mest vara tjejerna fyra stycken på en vanlig cykel. En på sadeln, en på stången, en sittande på pakethållaren och den fjärde fick helt enkelt stå längst bak på den lilla plats som fanns kvar. Det var så befriande att se. Att de cyklade bara för att ha roligt. Vi fick höra att det var deras egen idé att de skulle visa upp sin cykelakrobatik, olika konster de själva hittat på för skojs skull.

Och vilken manifestation egentligen - att visa att det inte bara är okej för en flicka att cykla när det möjliggör utbildning och samhällsutveckling, utan att hon har full rätt att göra det helt enkelt för att hon har rätt att leva fritt, leka och ha kul. I cykelprojektet samarbetar vi med lokala organisationer som arbetat länge för flickor och kvinnors rättigheter i Bangladesh.

Vi har utbildningar för flickor och arrangerar aktiviteter. Men vi informerar inte bara flickor om deras rättigheter utan även skolor, allmänhet och föräldrar. Tillsammans med organisationerna på plats påverkar vi också lokala ledare och politiker för att kvinnors rättigheter ska erkännas. Det har börjat mörkna men marknaden är i full gång. Jag ser män som arbetar i de små affärerna, de samlas i grupper för att spela kort och äta, de meckar med mopeder och uträttar ärenden.

Och jag ser män som cyklar längs vägkanten. Men jag ser inga kvinnor. Vi åker från den lilla flygplatsen i Saidpur till Thakurgaon i nordvästra Bangladesh. Där stöttar vi och förhoppningsvis du! Vi kör i nästan en timme och jag ser knappt en enda kvinna. I norra Bangladesh är normerna hårda och kvinnans plats är i hemmet. För en ung kvinna att röra sig fritt utan sällskap av en manlig nära släkting har tidigare varit omöjligt.

Bangladesh är ett av de länder i världen med högst antal barnäktenskap, över hälften av alla flickor under 18 är gifta och nästan en femtedel redan innan de fyller femton. Antalet barnäktenskap är betydligt högre på landsbygden, som i Thakurgaon, jämfört med i städer som Dhaka. Då är de oroliga för att hon ska bli våldtagen och gravid.

Barnäktenskap är olagligt i Bangladesh, men det är det inte alla som vet och vi arbetar för att öka medvetenheten om det, säger Moushumi Raman från MKP. Outtröttligt och envist motar de bort fundamentalister och konservativa för att göra plats åt kvinnor och flickor. Framförallt handlar MKP:s arbete om att stötta över kvinnogrupper på landsbygden där kvinnor får chans att organisera sig, stötta varandra och diskutera frågor som ekonomi, hälsa, sanitet, könsbaserat våld och utbildning samtidigt som de får kunskap om bland annat sina rättigheter.

Det var i de här samtalen med kvinnorna som MKP upptäckte att flickor trakasseras på vägen till och från skolan, och att om flickor inte kan ta sig till skolan säkert och på ett billigt sätt löper de större risk att giftas bort tidigt.

Sedan dess har cykeln blivit ett av MKP:s verktyg i arbetet mot barnäktenskap och för jämställdhet. De lär flickor att cykla, åker till skolor och pratar om kvinnors rättigheter och rätten att röra sig fritt och har genom dialog med skolor, föräldrar och lokala makthavare lyckats ge flickor möjligheten att cykla.

För med cykel minskar kostnaderna för att ta sig till skolan, de kommer oftare i tid och resvägen upplevs som säkrare — och då kan de stanna längre i den statligt finansierade skolan.

Och stannar flickorna längre i skolan blir de ingen ekonomisk börda för sina föräldrar och risken att giftas bort minskar. MKP arrangerar också stora cykeldemonstrationer med flickor som cyklar för att visa för de som tvivlar att flickor kan. Vi började redan med att anordna cykelmanifestation. Det är framgångsrikt eftersom många ser flickorna cykla.

Vi har också väckt stor medial uppmärksamhet, säger Moushumi. Om man idag jämför Thakurgaon med andra områden i norra Bangladesh så är det tydligt att man ser fler kvinnor och flickor på gatorna, i alla fall dagtid.

Men fortfarande återstår mycket arbete och utmaningarna är flera. Vi försöker förändra, men vi kämpar mot dem. De har gott om resurser och de arbetar på samma sätt som vi gör ute i byarna. Men de är så många fler. Varför arbetar vi med kvinnors och flickors rättigheter i Bangladesh?

Det reproduceras av religionen, och kulturella tabun. Som ett resultat ses kvinnor och flickor vara andra klassens medborgare. Ofta tillåts inte kvinnor och flickor ta beslut kring hushållets inkomster, eller så stoppar tradition och kultur dem från att lämna hemmet.

Det innebär att halva landets befolkning inte kan bidra till att utveckla samhället de lever i eller vara en aktiv del i sin familjs framtid. Så det finns en enorm resurs som förbises. Könsroller och stereotypa föreställningar om kön är framförallt fördelaktiga för män. Och även om det har antagits flera progressiva lagar för kvinnlig frigörelse, finns det flera familjelagar som fortfarande hindrar lika fördelning av familjens tillgångar.

Det gör att kvinnor berövas sin del av familjens tillgångar. Varför samarbetar vi med just MKP kring dessa frågor?

Och de jobbar med att stärka kvinnor som ett av sina verktyg eftersom det är kvinnorna som halkat efter i utvecklingen i Bangladesh.

You may also like

5 Comment

  • Inte bara cykla, utan också bestämma över sitt liv. For a complete list, click to see the full article. För med cykel minskar kostnaderna för att ta sig till skolan, de kommer oftare i tid och resvägen upplevs som säkrare — och då kan de stanna längre i den statligt finansierade skolan. I norra Bangladesh är normerna hårda och kvinnans plats är i hemmet. Varför arbetar vi med kvinnors och flickors rättigheter i Bangladesh?

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save