Other

Bögar omklädningsrum

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

kvinnor stora naturliga bröst
omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

omklädningsrum bögar

Jag kan inte säga att jag har särskilt många levande minnen från när jag var år, men det finns ett som är mer tydligt än andra. Någon gång i tredje klass började en annan pojke på skolan, i en parallellklass. Och av någon anledning började jag ägna honom väldigt många tankar. Det var något mjukt och inbjudande — lockande — med honom. I den värld som var min då, ett litet samhälle utanför Timrå, fanns inga tjejer som blev kära i tjejer, inga killar som ville vara en annan kille närmast.

Däremot fanns hån och nedvärderande skämt om något vi som barn knappt ens förstod. En 9-åring till en annan: — Är du bög i en bur? Och så visste vi alla att det var något farligt. Och så kunde det få vara. Det var ändå något ofantligt avlägset, för mig och säkert för de flesta andra lågstadiebarn på talet.

Så därför var det inte något märkvärdigt att berätta om en inre tanke sprungen ur lockelsen till en annan pojke. Min bästa vän vid den tiden, David, och jag satt på en gräsplätt mellan en radhuslänga och ett höghusområde. Sensommargräset var grönt, alla hus röda.

David pratade om att gräva ned hemliga överenskommelser. Att på papper skriva ned något som var mellan oss, måla löftet med varsin blodsdroppe och lämna någon decimeter under jord. För då skulle vi båda vara bundna av det. Vi gjorde aldrig det. Istället berättade jag om den nya pojken i skolan. Om hur jag tyckte att det var något särskilt med den pojken. Att han var speciell. Att han var söt. Det tog bara några hundradelar, sedan ett hånfullt leende, sprunget ur ett barns oförstånd, följt av en retsam ramsa:.

Lika snabbt som leendet och ramsan kommit, lika snabbt nekade jag. Vad jag sa har fallit bort, men jag vet att det stannade där mellan mig och David. Och jag vet också att det var där och då jag förstod att lockelsen var farlig. Att det jag kunde känna för andra pojkar måste grävas ned, så djupt att ingen någonsin ska kunna se. Kanske inte ens jag själv. Fotbollen var redan som liten en stor del av mitt liv, och har varit det sedan dess.

Och var det någon arena jag förstod att jag måste dölja mig själv på var det där. För vem skulle acceptera en bög i omklädningsrummet? Lagkamraterna som tog varje tillfälle i akt att ta avstånd från bögar? Tränaren som skrattade åt bögskämten? De föräldrar som utanför planen bidrog med samma jargong?

Kanske var det inte så konstigt att idrotten var det sista ställe jag vågade vara öppen på. Och att det dröjde alldeles för länge innan den då åriga mannen fann modet. Modet att se en rädd och ensam 9-åring i ögonen, en 9-åring som övergivit sig själv på en gräsplätt i ett litet samhälle utanför Timrå, i slutet på talet. Och modet att säga, det är dags. För mig gick det bra. Ett accepterande lag. Ett kamratgäng där öppenheten var starkare än rädslan och okunskapen, och där en nygammal Christoffer togs emot med öppna armar.

Jag tänker ibland på vad min kamrat David ville att vi skulle gräva ned för sanning. Troligtvis minns han inte ens den dagen. Det som är ett starkt minne för mig är inte sällan sedan länge bortsorterat av dig. Men jag undrar hur många andra HBTQ-personer som gräver ned sanningen om sig själv, och som aldrig — som jag — får chansen att låta den växa.

Många av dessa personer vet vi bokstavligen låter sitt blod måla över det ingen någonsin kan få se. Andra hittar en väg ut, efter många tvivel och omvägar. Kanske är det långt kvar tills en pojke kan berätta om sin kärlek till en annan pojke och mötas av ett varmt leende och en axelryckning, men kanske kan vi göra alla dessa omvägar lite kortare.

Varje Pridetåg, varje samtal som synliggör HBTQ-personer och varje enskild person som står upp och säger ifrån när bögskämtet kommer är ett steg på vägen. Kanske är det löftet vi ska ge varandra, David. Kanske ska det vara att säga ifrån, att alltid stå på den utsattes sida, att alltid göra gott. Och kanske möts vi igen någon dag, på den där gräsplätten mellan det röda höghusområdet och radhuslängan, för att försegla löftet några decimeter under jord.

Dala Pride —  en vecka i normbrytandets tecken september. Primär meny Hem Om. Sök Sök efter:. Text: Christoffer Smitz, föreläser om utanförskap inom idrotten och spelar i   Stockholm Snipers  — Sveriges största HBTQ-idrottsförening Dala Pride —  en vecka i normbrytandets tecken september.

Dela det här: Twitter Facebook. Gilla Gilla Laddar Föregående artikel För tillfället lever jag min dröm! Nästa artikel Rörelseglädje, en pusselbit för ett hållbart samhälle? Posta till Avbryt. Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning. Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy.

1 Comment

  • Den paradoxen säger mycket om inställningen. Några bögar har vi inte och heller inget problem. Du kommenterar med ditt Google-konto. Vilken effekt det skulle bli! Jag vill ta emot Familjelivs medlemsbrev. Bög är ett oerhört dåligt skällsord då det lägger en ständig stigma över de som faktiskt är bögar.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google