Other

Sub mental dvärg

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

kvinnor stora naturliga bröst
mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

mental dvärg sub

See what's new with book lending at the Internet Archive. Internet Archive logo A line drawing of the Internet Archive headquarters building façade. Search icon An illustration of a magnifying glass. User icon An illustration of a person's head and chest. Sign up Log in. Web icon An illustration of a computer application window Wayback Machine Texts icon An illustration of an open book. Books Video icon An illustration of two cells of a film strip. Video Audio icon An illustration of an audio speaker.

Audio Software icon An illustration of a 3. Software Images icon An illustration of two photographs. Images Donate icon An illustration of a heart shape Donate Ellipses icon An illustration of text ellipses.

The author wanted to give his tribute to the Renaissance masters by letting the dwarf express his scorn and contempt for humanism. Further, Lagerkvist wanted to characterize the greatness and lowness of Man through the prince and his innate dwarf.

It is generally assumed that the prince character in this novel has retrieved properties from Machiavelli's Prince. Thus, the research question is whether Lagerkvist, accordingly, through the evil dwarf s admiration for the prince expresses his contempt for the MachiavelUan prince model or whether the doubleness that sometimes emerges in the dwarf s narrative in fact means the opposite standpoint.

The conclusion is that Lagerkvisfs prince character represents such dualistic properties that refer to a utilitarian outlook. En strimma av Lagerkvist Under det senaste decenniet har forskningen kring Pär Lagerkvist tagit fart efter att ha varit tämligen lågmäld en längre tid.

Ett par avhandlingar kan nämnas som exempel, en av Stefan Klint , som diskuterar evangeliet i Lagerkvists romankonst främst ur ett teologiskt perspektiv och en av Karin Fabreus , som anlägger ett litterärt synsätt med temat sagan, myten och modernismen hos Lagerkvist. De olika perspektiven presenteras och diskuteras av bl a Kåreland , Möller , Olofsson och Stenborg Dessutom har sonen Bengt Lagerkvist gett ut en biografisk skildring av författarens ungdomsår.

Nyligen kom så ytterligare perspektiv på Lagerkvist, nämligen Håkan Möllers , om hur författarskapet föddes och byggdes upp, hur hans verk togs emot inom den litterära världen och av samhällsinstitutionerna och om hans medvetna strävan mot erkännande.

Uppfattningar om detta perspektiv kan läsas hos bl a Bergsten , Olofsson och Westin Pär Lagerkvists författarskap kännetecknas av en vördnad inför livet och människan, om än inte en tro på Gud. Denna livshållning uttrycker sig dock oftast i en ton av heligt allvar som förstärks genom det medvetet enkla språkliga uttrycket.

Gäst hos verkligheten och Barabbas är två romaner, som nog länge var obligatorisk läsning i det svenska gymnasiet. Dagens skolungdomar, som oftast själva får välja litteratur att fördjupa sig i, har sällan behov av Jesusproblematiken i Lagerkvists romaner och knappast heller av hans idylliserande dikter, som gärna reproduceras i antologierna.

Däremot tycks det som om berättelser om ondska är gångbara, i thrillerform, som saga eller realistisk roman. Lagerkvists prosaverk Dvärgen är en sådan som ungdomar fascineras av. Det visar sig inte minst av alla elevarbeten som synliggörs på nätet. Resultatet av litteraturanalyser är beroende av urval av material och den metod som tillämpas. Den här studien faller inte inom normen för en litteraturvetenskaplig eller ens litterär analys. Inte heller anlägger den ett sociologiskt perspektiv.

Ändå behandlar den en författares text med syftet att få syn på något som hittills inte kunnat ses med befintlig metodik.

Upprinnelsen till studien är en fråga från en elev, som ställdes under en lektion i svenska i gymnasieskolan. Renässansen hade då behandlats litterärt och kulturellt och Dvärgen hade varit fördjupningstexten. Frågan eleven ställde gällde Lagerkvists tankar om Machiavelli mot bakgrund av fursteporträttet i boken. Sättet att ta sig an frågan vetenskapligt är lite annorlunda och den textanalysmetod som tillämpas kan betraktas som en innovation.

En gängse uppfattning om den skönlitterära texten är att författaren i något avseende lever i den. Den metod jag kommer att använda grundar sig på uppfattningen att vilken text som helst inbegriper på ett absolut nödvändigt sätt sin upphovsman och att det är möjligt att få syn på honom på ett formellt objektivt sätt genom att fånga in textens intentionskomponent. Textens intention ligger i skriftens framåtvridna rörelse och inte alls i någon uttalad avsikt från författaren.

Man kan också uttrycka det så att skrivaren skriver sig själv in i texten. Ett konkret exempel på sådan s k självreferens är Lagerkvists tal till Uppsala studenter , där han säger att hans landskapsskildringar nästan alltid blir Småland, även när han inte avser det och utan att han ens är medveten om det Nettervik, Vad som på så sätt finns förborgat i texten är en mental struktur, som skrivaren alltså inte behöver vara medveten om.

Genom att struktur som är osynlig på ytan avspeglar mentalitet kan den vidareföras över text och tid och dessutom vara oberoende av vilken individ som producerat den. Det som då materialiserar sig är invarians. En vetenskaplig metod ska ju kunna beskriva, förklara och även leda till förutsägelser till skillnad från ett konstnärligt arbetssätt, som bygger på överraskning som effekt. Därför är det ett nöje att få presentera en studie som inkorporerar både vetenskaplighet och ett konstnärligt nyhetsvärde i beskrivningen av resultaten.

Förhoppningsvis kommer svaret på elevens fråga att synliggöra ytterligare en strimma av Lagerkvist. Om dualiteten i Dvärgen Under tiden kring sekelskiftet och ett par årtionden därefter kom forskares och filosofers moderna idéer och livsåskådningar att få en särskild betydelse för det intellektuella livet, vilket får ses mot bakgrund av det nya sekulariserade samhällets framväxt.

Det är känt att Lagerkvist, liksom flera andra författare och konstnärer, anslöt sig till såväl sol- och ljusdyrkan som de radikala politiska idéer som framfördes av de unga socialisterna.

Därtill hade utforskandet av människans själsliv fått ett förnyat intresse genom att psykoanalysen tycktes tillföra förklaringar som de skönlitterära författarna dittills bara hade kunnat antyda. Ur Ingrid Schöiers biografi över Pär Lagerkvist Schöier, framgår att han under sina första litterära år dock visade sig kallsinnig till psykoanalysens idéer. Men genom att riktningen blev negativt mottagen också av nazismen ändrade han sig, bara för att demonstrera sin antinazism.

Han medverkade i sådana sammanhang där han kunde visa sitt förakt för talets strömningar och "tålde inte människor som var Hitlervänliga" Schöier, , s Ingrid Schöier sammanfattar hans livsfilosofi på några rader: Lagerkvist ser alltid livet "sub specie aetemitatis" - men kan ibland uppträda som en gnom, "liten och surögd", inför stjämevalvets överväldigande storhet.

Han ställer även storheten och litenheten hos människan själv mot varandra. Egentligen speglas här den dualism som råder mellan två grundprinciper, som antingen strider mot varandra eller Den dolda storheten i Dvärgen 3 kompletterar varandra, som ont och gott, mörker och ljus.

Huvudgestalten i Bödeln är storvuxen och primitivt rå, vilket innebär att det råder en samstämmighet mellan utseende och de krafter som associeras med det. När Lagerkvist ungefär ett decennium senare ger ut Dvärgen ger han litenheten de primitiva egenskaperna. Där bödelns ondska känns igen genom de yttre egenskaperna och det öppna våldet, är dvärgens ondska mer fördold och kanske just därför så mycket farligare Schöier, , s I denna berättelse har uttolkare mycket tydligt sett den allegoriska framställningen av det nya våldsrike som smugit sig fram under trettiotalet.

Förläggaren Tor Bonnier tyckte i ett i övrigt positivt brev "att allegorien blivit för påtaglig" Schöier, , s Krantz, som avslutar: "And we hope the reader will not overlook the symbolic comparison of those times Renaissance and ours" s Naturligtvis innehåller de mycket av hans åsikter och känslor inför tidsandan och de politiska händelserna men de var också dokument över personliga förhållanden. På flera ställen i biografin anför Schöier att Lagerkvist var tämligen liten till växten, vilket hade psykologisk betydelse för honom, och han var även yngst i syskonskaran.

Människor som mötte honom för första gången efter att han blivit känd kunde ibland förundras över att han inte var större. Hans författarskap andades ju storhet. Konstnären Gösta Adrian-Nilsson lär ha yttrat: "Fysiologiskt var han en desillusion" Schöier, , s Andra, t ex författaren Per Hallström, medlem av Svenska Akademien, har sagt att han var en "liten och hygglig man", sympatisk och resonabel Schöier, , s Enligt Olof Lagercrantz, litteraturvetare och tidningsman, måste man gripas av vördnad inför honom, eftersom han, "liten och kutryggig", ändå som präglad av ande "levandegör det mänskliga inom sig" Schöier, , s Under alla år som han kämpade i motvind både privat och mot förläggare och recensenter tyckte sig Pär Lagerkvist bära på en mission.

Liten begynnelsebokstav i 'guds' var avsiktlig. Denna känsla kunde ibland utläsas ur hans högburna huvud och ömsom glödande, ömsom milt gåtfulla, inåtvända blick. I våra dagar kan det tyckas märkligt att man kommenterade en persons utseende officiellt, särskilt när det är det intellektuella arbetet som står i framgrunden.

Det får nog tillskrivas de idéer som rådde under den första halvan av talet med dess sysslande med fysionomisk mätning och värdering av människor. Att vara liten betydde i denna atmosfär att vara obetydlig. I trettiotalets Europa hyllades kraften och det blänkande stålet, små och svaga var inte framtiden.

I det perspektivet blir dvärg-gestalten mångbottnad. Att inta dvärg- perspektivet på tillvarons skeenden, att positionera sig i "källarvåningen", betydde både att nedvärdera sig, att vara undermänniska, och också att bejaka djuret i människan. Både privata brev och korrespondens med förläggare visar att Lagerkvist intog denna våning när han kände sig i otakt med världen.

Han var också periodvis rädd för sig själv när han upptäckte att han tänkte tanken att kunna begå våld mot, ja till och med mörda, sin första hustru. Rädslan för dvärgen inom honom gjorde honom extra fascinerad av människans dubbelhet, här tolkad som dualitet, där två olika storheter samverkar förutsätter varandra för att bilda enheten människa.

Schöier , s menar att tvillingmotivet "klyvnaden" sysselsatte Lagerkvist i hög grad, särskilt som han blev far till ett tvillingpar. Han lär också ha kallat sig själv för en tvillingnatur född i Tvillingamas stjärntecken, den 23 maj. Fysionomin hos verklighetens dvärgar skiljer sig från normalt kortvuxna människor genom att ben och armar är oproportionerligt små samtidigt som resten av kroppen har normalstorlek.

Dessutom är huvudet något större än förväntat. Med denna utgångspunkt har dvärgarna haft rollen att visas upp som exotiska, till och med lustiga. Han sitter så att benen verkligen betonar hans docklika litenhet perspektivet är rakt framifrån , samtidigt som hans ansikte visar upp en skäggig virilitet.

Det samlade intrycket av porträttet blir mera sorgligt än underhållande. Men trots det är det inte ovanligt att det onormala i dvärgutseendet har ansetts som obehagligt och därför relaterats till obehagliga egenskaper, såsom opålitlighet, slughet och ondskefuUhet.

Åtminstone gäller det sägnens mytomspunna dvärg, gnom, alv, vätte eller tomte. När Lagerkvist skapade dvärggestalten har han säkerligen haft denna mytiska gestalt för ögonen. Så blev Bödeln transformerad till Dvärgen. Dvärgen är till sitt tema en krigsroman, som utspelar sig i ett italienskt renässanshov. Lagerkvist var mycket noga med att skapa en så trovärdig tidsfärg som möjligt och tog hjälp av personer med historisk och kulturell kännedom före publiceringen. Vi känner igen anspelningarna på konstnärliga och litterära verk, bibliska sammanhang och den tidens politiska och religiösa strider.

Däremot var han inte angelägen om att händelserna skulle vara historiskt korrekta. Men de flesta uttolkare är överens om att furstegestalten på ett trovärdigt sätt återger en historisk karaktär som Cesare Borgia, som är en av de makthavare som Niccolö Machiavelli refererar till i Fursten. Det går också att hitta drag som kan hänföras till Ludovico Sforza och Lorenzo di Medici.

7 Comment

  • Återfödelse av antika ideal och förnyelse av kunskap är ofta associerad med renässansens tid. Bestämning av småfågelbeståndets täthet i fjällbjörkskog genom boletning och revirkartering i samma provyta. Om du har en familjehistoria av XP kan din läkare bestämma din bärarstatus genom en screening som använder ett blod- eller salivprov. Sju av de åtta kända typerna av XP kategoriseras som autosomala recessiva tillstånd. Geographic variation in secondary sexual plumage colour characteristics of the male Pied Flycatcher. Inte heller anlägger den ett sociologiskt perspektiv. Search icon An illustration of a magnifying glass.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google