Other

Mamma bredvid

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

kvinnor stora naturliga bröst
bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

bredvid mamma

Av: Karin Herou. Zanna Holappa var bara 7 år när hennes mamma dödades — bredvid henne i sängen. Nu är hon 23 och vägen fram till vuxenlivet har varit krokig och svår. Men i dag mår hon bra och är övertygad om att hennes mamma vakar över henne från andra sidan. Teet ryker från gröna koppar, en bullängd står framdukad på bordet och Zanna har tänt ljus för att mota bort vintermörkret.

Det är mysigt, varmt och ombonat. Men Zanna får ingen ro. Hon blåser ut röken under köksfläkten. Rottweilern Ceros lägger sig över Zannas fötter, liksom för att skydda och lugna henne. Så börjar hon berätta. Om mamma som älskade att baka och hur det var mjöl överallt när Zanna hjälpte till med kanelbullarna. Det var 14 april Zanna var sju år gammal och mamma Sabina ropade in henne från gården.

På bordet inne i lägenheten stod en köttgryta. Sabina hade en väninna på besök och i vuxenglasen bubblade mellanöl. De skulle ut och Zanna minns att de skrattade och pratade om karlar. Hon förstod inte mycket men när mamma senare gjorde sig i ordning fick Zanna hjälpa till att dutta parfym på hennes hals. Men ändå hade jag dåligt samvete för just de orden i så många år. Zanna fick sova hos grannen mitt emot men vakande när hon hörde mammas steg i trappan.

Det var mitt i natten och hon tassade ut i trapphuset i pyjamas. Bakom mamma gick en man i svart skinnjacka som Zanna aldrig hade sett förut.

Farbrorn var kvar i vardagsrummet men snart kröp han också ner i sängen. Jag tyckte det var konstigt. Mamma tog aldrig hem karlar hon inte kände, säger Zanna. Jag har ofta tänkt på att jag borde vänt mig om, sagt något, men jag gjorde inte det.

Jag stirrade bara rakt in i väggen. Det har jag mått riktigt dåligt över. Efter en stund slutade hon sparka och när jag tittade på mamma låg hon alldeles stilla.

Jag tänkte att hon sov. Dagen efter vaknade hon i sin egen säng med ett tydligt minne av att mannen följt henne till hennes rum. Hon gick upp och väntade sig att mamma som vanligt skulle stå i köket med frukosten redo. Men köket var tomt och lägenheten alldeles tyst. Magkänslan sa henne att något var fel och hon trippade på tå in i mammas sovrum.

Mamma låg tvärs över sängen med ett lakan lindat runt kroppen. En kudde täckte ansiktet. Hon vaknade inte hur mycket Zanna än skakade henne, vaknade inte trots att Zanna ropade att de skulle gå upp. Men hon låg bara där helt stilla.

Då ringde telefonen. Det var mormor som förvånat undrade varför inte Zanna var i skolan. Zanna berättade att mamma inte vaknade och var alldeles blå och lila på halsen. Men om jag inte håller distansen brister det och jag kraschar helt. Tidningarna slog upp mordet stort och på löpsedlarna läste svenska folket om hur en sjuåring hittat sin mamma strypt. Obduktionen visade att Sabina kvävts till döds. På halsen hade hon blåmärken och svalget var sårigt. Det var ingen konst att hitta gärningsmannen.

Det fanns ett gott signalement och i tingsrätten dömdes mannen till tio års fängelse för mord men domen överklagades och hovrätten gav honom 1,5 år för vållande till annans död. När Zanna frågade de vuxna var hennes mamma var pekade de mot himlen och det enda Zanna kunde tänka på var hur hon skulle ta sig dit.

Jag kan bli helt iskall och det kommer, pang bara: Mamma är död. Jag får besöka henne på en kyrkogård. Hon var inte med när jag gifte mig och hon kommer aldrig träffa mina barn. Jag saknar henne så fruktansvärt. För inuti är hon fortfarande arg. Hon är arg på mannen som mördade hennes mamma och arg på familjehemmen som aldrig brydde sig. På tio år bodde hon i 27 olika familjehem.

Det gick så långt att hon slutade packa upp väskorna. Ingen i släkten kunde ta hand om henne och mormor och morfar som alltid ställt upp var helt förstörda av sorg. Jag kunde vända på en femöring och bli alldeles svart i ögonen. Ingen frågade hur jag mådde och varje natt drömde jag mardrömmar om mordet.

Ceros märker förändringen i Zannas röst och sätter sig yrvaket upp. Är matte ledsen? Jag tog hand om kattungar, har haft egna hästar och kunde inte gå förbi en hund utan att klappa den.

Utan dem vet jag ärligt talat inte var jag hade varit i dag. Han är aldrig elak mot mig och står alltid på min sida. Han utstrålar ett stort lugn. Jag tror verkligen att han älskar mig lika mycket som jag älskar honom. Hennes andra stora trygghet är maken Stefan. På väggen i hallen hänger den torkade brudbuketten och bredvid den bröllopsfotot.

På fotot är det sommar och en lycklig Zanna blickar rakt in i kameran. Jag har funnit ro i mitt liv. Men visst händer det att jag kraschar ibland. Jag kan fortfarande vakna mitt i natten bara för att kontrollera att Stefan andas. Jag blir inte lugn förrän han vaknat. Zanna känns äldre än sina 23 år. Trots sin stökiga bakgrund verkar hon stark. Hon viker inte undan med blicken, pratar snabbt och skrattar ofta.

I alla fall när hon pratar om framtiden. Hon vet exakt vad hon vill. Både hon och Stefan älskar barn. Gud, jag känner så för de barnen, för jag var ett av dem. Jag vill driva eget familjehem och tror verkligen att mina erfarenheter kan hjälpa.

Jag vill att barnen ska förstå att det finns ett ljus där i tunneln och att det blir bättre. Se på mig, jag står här i dag, jag klarar mig. Det går inte en dag utan att Zanna tänker på sin mamma och på ett sätt finns hon fortfarande kvar hos henne. För fem år sedan när Zanna flyttat till en egen lägenhet började det nämligen hända märkliga saker hemma hos henne. Katten hon hade då strök sig mot ett ingenting i luften och hunden låg i soffan och njöt som om han blev kliad.

I blomkrukorna i fönstret såg det ut som om någon krafsat i den torra jorden. Hon sa att hon alltid var med mig, att jag inte kunde ha gjort något för att förhindra det som skedde. Och att jag borde vattna mina blommor lite mer.

Så typiskt henne att kolla blommorna, säger Zanna och skakar på huvudet. Men på läpparna leker ett leende. Jag mindes det inte alls men när jag började titta igenom gamla bilder såg jag att hon alltid bar det halsbandet. Hon hittade halsbandet i en låda hos sin morfar och nu vilar guldhjärtat i Zannas halsgrop.

Hon har inte tagit av sig det en enda gång sedan hennes mamma bad henne bära det. Jag verkligen känner det. Hon kan stå bakom ryggen när jag dammsuger till exempel, hon var alltid så noga med att man skulle hålla snyggt.

Det är så skönt och tryggt att veta att hon bryr sig om mig, även om hon gör det från andra sidan. Publicerad: 12 januari kl. Hunden Ceros är Zannas fasta punkt.

2 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google