Other

Fuzzy spirande nudist

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

kvinnor stora naturliga bröst
spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

spirande nudist fuzzy

Kära Corren-läsare, När ni läser detta befinner ni er förmodligen i mitten av Valborgskaoset. Ett underbart kaos, men ett kaos oavsett. Det är spännande att detta fenomen, en högtid som i de flesta andra städer inte gör så mycket ljud ifrån sig förutom en mindre, om än väldigt mysig, majbrasa och ett fåtal vårsånger, här har utvecklats till en fyra, om inte fem, dagars konstant fest.

Studenter kan det hela med att sjunga in våren helt enkelt. Ursprungligen firades Valborgsmässoafton med brasor och oljud för att hålla häxor och annat oknytt på avstånd, då häxor under just denna kväll troddes vara på väg till häxsabatten något som i Sverige ofta sägs ske på skärtorsdagen, när alla häxor beger sig till Blåkulla. Därefter fick högtiden en mer praktisk funktion då den hjälpte till att skrämma bort rovdjur under betessäsongen. Idag lyckas högtiden dock inte endast i att avskräcka häxor och rovdjur, utan även allmänheten håller sig på tveksamt avstånd från alltför högljudda valborgsfirare.

Efter denna glädjeyra är det endast fem veckor kvar av terminen. Och jag vill åter kommentera på att: går det inte lite väl fort nu? April försvann i ett virrvarr av påskägg och studentmössor och maj kommer säkerligen springa glatt därefter. Det finns så mycket att göra men så lite tid.

Detta är min sista spalt för Corren och det känns som att tiden gått allt för fort. Det har gått ett helt år, vilket för mig är ganska ofattbart. Jag kommer sakna så mycket av det hela, som kollektivt redigerande i röriga google docs och sista-minutenspånande över vad vi borde ha för framsida. Artikelskrivande, layoutande, och NSK-twittrande. Att jaga kuratorer efter deras Q-spalter och att få in fina bidrag från Biskviföreningens föreningssällskap.

Ja, kanske till och med att Indesign någorlunda konsekvent kraschade från stund till stund. Det gav i vilket fall en hel del adrenalin som hjälpte i att få klart tidningen. Det har varit så otroligt fint att få vara en del av denna tidning, och jag ser fram emot att fortsätta att gediget läsa den i framtiden! Tack till redaktionen, för att ni är, ja kort sagt, helt underbara! Tack till Cornelia för alla illustrationer, till Petter för alla krönikor, och till Labolina för alla foton.

Och tack till alla som varit med och hjälpt till att göra Corren till Corren! Och tack till er läsare som nu lyckats genomlida denna anstormning av tack för att ni stått ut med mig! Jag hoppas som vanligt att den återstående terminen inte blir alltför kaosartad för er, att ni överlever Valborg, och att ni får en fin sommar när terminen väl är över! Allt gott, Ebba Järpedal Chefredaktör.

Alla mina krukväxter har tyska namn, förutom en väldigt liten som heter Napoleon. Jag vet inte vilka sorters plantor det är som jag äger så om jag ska kunna prata om dem så måste jag ge dem egna namn. Oscar, 22 Ja, några av dem. För att det är kul. Jag brukar döpa dem efter familjevänner som jag inte pratar med så ofta så får jag inte dåligt samvete. Skicka dina texter, dikter, foton, allmäna funderingar och spontana åsikter till oss på vg. Send your texts, poems, illustrations, or spontaneous speculations to us at vg.

För ett par dagar sedan strosade jag runt i värmen på Helsingfors gator: nu ilar jag mellan nationshuset och kontoret med huvudet nedsänkt för att inte bli piskad av snö och blåst.

Men det brinner en hoppets eld i mitt hjärta: snart kommer en av vårens bästa veckor. När du läser den här spalten är nog valborgsveckan redan över, och jag hoppas att du är lagom sliten och trött. Om inte: snart är det dags! Jag ser fram emot att se alla sejdelsvingande gäster under Tirolborg, träffa peppade kvalborgsfirare och att ordna med en fin sillunch under Valborg.

Dessutom kommer vi att ha en värdig och rolig högtidsmajmiddag med högtidslandskap. Men det är inte allt! Det finns en bubblare, en okänd avslutning på valborgsveckan som är den allra viktigaste.

Jag kallar den för den heliga graal-borg. Den tredje maj. Min födelsedag! Alla som känner att de har lite feststämning kvar i kroppen är varmt välkomna att använda firandet av min födelse som ursäkt för att strunta i plugget ett litet tag till. Det finns många saker som är värda att fira. Förutom min födelsedag vill jag helst fira mina kollegor. Det är märkligt att sitta med så lång tid kvar på terminen och veta att det är i den här spalten som jag ska säga tack och adjö till Carro och Erik.

I skrivande stund är jag glad över att ha ett par månader kvar tillsammans i kuratelet med er. Tack för ert hårda arbete och för att ni är så himla bra. Oscar, vi får tack och lov stå ut med varandra ett tag till.

Och stort grattis till Axel och Maria — jag ser fram emot att få jobba med er i höst! Det är april och det är dags för min sista kuratorsspalt, någonsin. Det känns så himla märkligt och jag vet inte vad jag tycker om det. Jag gillar inte när saker går till ända, men än så länge känns det verkligen inte som att detta är början på slutet av det här otroliga året. Snart är det Valborg och dags för att förvandla innergården till en härlig fest med ölsejdlar, hattar och väldigt många människor i lederhosen.

Hoppas att vi ses i vimlet bland kvitton och kontanter! Jag är så tacksam och stolt över så många saker under mitt år som 2Q. En del saker blev inte som jag hade tänkt, och andra saker blev så mycket bättre än vad jag någonsin föreställt mig. Jag har lärt mig så mycket och är så glad över att jag fick förtroendet och äran att få vara kurator på just Västgöta nation.

Med all min kärlek vill jag säga tack till alla som varit med mig under året, som hjälpt mig i mitt arbete och funnits där närhelst jag behövt. Men mest glad är jag över att få ha jobbat med fantastiska kollegor och ämbetsverkare varje dag på den bästa platsen i Uppsala. Det är ni som sprider glädje och gör Västgöta nation unik. Tack för allt ni gjort under året, ert slit och era upptåg. Det kommer kännas otroligt roligt att få komma tillbaka till den här platsen många gånger i livet och känna att här — här hände livet på riktigt under Uppsalatiden.

För sista gången från your local västgöte. Glöm aldrig glädjen framför allt och ta hand om er! Kära Västgötar! Nu nalkas våren och det är utan tvekan den bästa tiden på året. Blommorna börjar slå ut, solen skiner, man kan vandra runt i bara skjorta utan att svettas ihjäl och man kan dricka öl vid ån utan att känna sig som en person som skulle dricka Arboga 10,2 oironiskt.

När jag skriver det här har våren egentligen inte riktigt slagit ut, utan det är fortfarande snö ute, men när du läser det här hoppas jag att det är lite mer vår.

Jag sitter med ett glas madeira som jag köpte på taxfreen på vägen hem från Nylands och tänker på de saker i livet som är gott. Det är väl just dessa saker som är det som är riktigt bra här i livet. Nylands nation, madeira och våren, jag tror att de tre sakerna kan förklara vad min tid på nationen har varit för mig.

Nylands står för de många vänner jag har lärt känna, madeira för de nya och spännande smaker jag har fått uppleva från vårt kök och våren brukar symbolisera någon typ av pånyttfödelse. Att säga att jag har fått någon typ av pånyttfödelse av nation är väl och ta i, men jag har lärt mig en del saker. Jag har lärt mig att de som pratar mest har oftast minst att säga. Jag har lärt mig att ibland så är det bäst att bara vara tyst och sitta still i båten, och jag har även lär mig att vi alla simmar i samma båt.

Men nu är det dags att lämna över rodret till någon annan. Jag vill tacka för min tid som kurator här och önska lycka till Maria! För ungefär ett år sedan var jag nere i Lund på Lundakarnevalen, där fick jag ta del av allt det roliga som lundensarna hade planerat under fyra år.

Väl i Lund slogs jag av de fina affischerna som fanns uppsatta runt om i staden för att göra reklam för denna händelse som bara sker var fjärde år. Dessa vackra orden fick mig att le lite sådär som jag tänker mig bara lundensare gör. Tankarna gick även iväg till att cykelen förmodligen är nyckelen till ett bra studentliv, vare sig det är i Uppsala eller Lund. Trots cykelens fantastiska förmågor som nyckelen är det nog fler saker som är nyckelen till mitt fantastiska studentliv i Uppsala.

Det som framförallt varit nyckelen till detta det senaste halvåret har varit mina kollegor, Carro och Erik. Det har varit så otroligt roligt att jobba med er. Jag vill tacka er för den tiden vi har haft, tyvärr har den gått väldigt snabbt. Lika snabbt som cykelen rullar ner för slottsbacken skulle man kunna säga. Med er har det aldrig funnits någon motvind när jag varit ute på äventyr med cykelen.

Det är tråkigt att två ska lämna, dock ska jag få två nya kollegor vilket jag ser fram emot, Maria och Axel. Jag ser fram emot detta lika mycket som jag ser fram emot att glida nerför slottsbacken på cykelen efter en tråkig föreläsning. Det ska bli så kul, vem vet, kanske hamnar vi på ett äventyr med cykelenarna i Uppsala, kul!

Kom även ihåg att studentlivet kostar pengar och cykelen inte är gratis. Jobba uthyrning här på VG så lovar jag att du inom en termin kan finansera din egna cykelen som är nyckelen till ett rikare studentliv. Cykla lugnt! Visste du att vissa växter kan verka som luftrenare? De är alltså inte bara vackra utan även funktionella. Ett konstant inslag i hemmets vardag är den uppsjö av krukväxter som belamrar både fönster och köksbord.

Dessa gröna inslag i hemmen har dock inte alltid varit så självklara som de är idag.

6 Comment

  • Han har frigjort linjen fullkomligt och han sätter färgen helt oberoende av den. I akvarellen har Dardel placerat in sin egen avbildning djupare in i bildrummet där han, till synes obesvärat, inte bara elegant konverserar tidningskungen Fleischers dotter Marion utan även nonchalant vänder ryggen åt det svärmeri som utspelas i förgrunden. Man sugs in i trianglarna som blir explosiva och får oss att nästan tappa andan. Så fylls det vita av kroppslighet. I år firar Västgöta Nations Damkör 10 år! Det finns ett roligt och igen perfekt.
  • Amatör twinks. Vill ha honom eftersom hjälten berättade för. Fänkål i soppa. Den ständigt pågående arbets-processen och den måleriska strävan resulterar i ett starkt expressionistiskt måleri som skiljer sig drastiskt från valands-kamraternas och den svenska talskonsten över lag. Därefter i Charles Nilssons samling, Stockholm, kat nr I år firar Västgöta Nations Damkör 10 år!

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google