Other

Felicity svullna bröstvårtor

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

kvinnor stora naturliga bröst
bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

bröstvårtor felicity svullna

Knöl i bröstet är fortfarande den vanligaste orsaken till att bröstcancer upptäcks kliniskt. Andra tecken kan vara nytillkommen hudindragning eller indragning av bröstvårtan. Smärta förekommer vid fibroadenos i brösten samt vid inflammatoriska tillstånd, men smärta är inte typiskt för cancer. Blodig och serös sekretion från bröstvårtan bör alltid betraktas som patologiskt och ska utredas. Med ökad användning av mammografi i hälsokontrollprogram har andelen upptäckta asymtomatiska tumörer ökat.

Vid den kliniska undersökningen inspekteras och palperas brösten, inklusive lokala lymfkörtelstationer, systematiskt. För kvinnor med diffus bröstömhet och fibroadenotisk svullnad som ofta varierar med menstrationscykeln rekommenderas ompalpation under menscykeln.

Om det inte ändrar sig under menscykeln stärks indikationen för trippeldiagnostik. Man kan ofta avstå från mammografi hos yngre kvinnor som söker för allmän småknölighet i brösten som varierar med menstruationscykeln. Mammografi har god tillförlitlighet hos postmenopausala kvinnor men är något mindre tillförlitlig hos premenopausala kvinnor.

Man kan avstå från denna undersökning hos kvinnor i årsåldern som söker för en allmän småknölighet i brösten. Vid varje fall av palpabel resistens ska sedan finnålsbiopsi utföras och vid fall av icke palpabel mammografiskt upptäckt tumör ska finnålscytologi ske med ultraljudsledd eller stereotaktisk metodik.

I många fall kan grovnålsbiopsi ge ytterligare diagnostisk information, exempelvis vid lobulär cancer och förstadium till bröstcancer DCIS; ductal carcinoma in situ. Det måste framhållas att man med palpation inte kan utesluta en cancer, likaså att en cancer kan finnas trots normal mammografi och cytologi. Utredning med trippeldiagnostik har god tillförlitlighet och kan ske inom primärvården, medan behandling av bröstcancer bör skötas av specialist på bröstcentrum med tillgång till multidisciplinär kompetens.

Kvarstår resistenser i bröstet, eller om malignitetsmisstanken inte kan avfärdas, måste patienten kontrolleras och ibland genomgå öppen, kirurgisk biopsi. Vid blodig och serös sekretion från mamillen bör, förutom mammografi och cellutstryk, även galaktografi mjölkgångsröntgen göras. Ultraljud är ofta ett komplement till mammografi vid oklara förändringar, och kan även användas för att rikta cytologin.

Magnetkamera används på strikta indikationer. Socialstyrelsen har på basen av mammografistudier rekommenderat allmän mammografihälsokontroll som idag genomförs i hela landet. Nyttan förefaller vara bäst i åldern 40—69 år. Undre och övre åldersgränser varierar i olika regioner. Även vid fullt utbyggd mammografihälsokontroll upptäcks inte alla tumörer. Vissa syns dåligt på mammografi till exempel lobulär cancer , andra uppträder utanför åldersgrupperna eller mellan de regelbundna kontrollerna.

Vanligaste orsaken till knölar i brösten hos kvinnor i fertil ålder är fibroadenos, som ofta leder till cykliskt varierande smärta. Tillståndet måste, på grund av förväxlingsrisken med cancer, diagnostiseras på sedvanligt sätt med mammografi, ultraljud och finnålsbiopsi, alternativt mellannålsbiopsi. Fibroadenos kräver ingen behandling, men i enstaka fall kan kirurgisk excision komma ifråga. Fibroadenom är en godartad och vanlig tumörform hos unga kvinnor. Om patienten är orolig kan excision vara indicerad.

Cystor i brösten är vanliga och i regel benigna, men de kan kliniskt vara svåra att skilja från cancer. Diagnosen ställs med sedvanlig trippeldiagnostik, där ultraljud ger diagnosen. I vissa fall kan man behöva tömma cystan och det är då viktigt att kontrollera med ny röntgen, eller klinisk undersökning, att cystan försvunnit.

Mjölkgångspapillom ger ibland blodig och serös sekretion. Förutom vanlig diagnostik, ska även galaktografi göras och därefter kirurgisk excision för att avlägsna blödningskällan.

Mastit, diffust eller areolärt, är en infektion i bröstkörteln som kännetecknas av smärta, rodnad hud, bröstsvullnad och feber. Sjukdomen förekommer oftast hos ammande kvinnor, men förekommer också hos yngre kvinnor utan relation till amning. Vid amningsmastit är den primära behandlingen att mjölka ur brösten. Samtidig amning får i huvudsak ske från det friska bröstet.

Ofta sker en smältning med abscessutveckling och denna kräver kirurgisk dränering. Det är viktigt att följa dessa patienter till läkning. Om utläkning inte sker, ska frikostig undersökning med cytologi, mammografi, ultraljud och eventuellt MR utföras för att utesluta inflammatorisk bröstcancer som kan likna mastit.

Det förekommer en variant av snabbt progredierande bröstcancer som kan uppträda under graviditet. Gravida kvinnor med nytillkommen bröstresistens bör därför frikostigt remitteras för bedömning av specialist med erfarenhet av bröstcancer. Förstoring av bröstkörteln hos mannen är ofta ensidig och förekommer hos män i 15—årsåldern. I regel går förändringarna tillbaka spontant, inom något år, men om de kvarstår kan kirurgisk excision av bröstkörteln utföras.

I vissa fall kan gynekomasti uppstå som biverkning av läkemedel H 2 -receptorantagonister, spironolakton med flera , eller vid missbruk av anabola steroider. I enstaka fall har gynekomasti orsakats av HCG-producerande testiscancer, varför denna möjlighet måste beaktas hos yngre män.

I nyföddhetsperioden är svullnad vanlig, beroende på kvardröjande inverkan av moderns östrogen. Tillståndet är harmlöst och går över spontant. Hos något äldre barn i exempelvis 3—4-årsåldern bör svullnad föranleda kontroll och eventuell endokrinologisk utredning. Hos flickor upp mot årsåldern kan bröstsvullnaden vara tecken på tidig pubertet och bör inte föranleda oro. I Sverige, liksom i flertalet västländer, är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor.

Varje år upptäcks drygt 8  nya fall av bröstcancer och knappt 1  kvinnor avlider årligen av sin sjukdom. Bröstcancer förekommer också sällsynt hos män. Etiologin till bröstcancer är okänd. Kvinnor, som har nära släktingar mödrar, systrar med bröstcancer, löper högre risk att få sjukdomen jämfört med kvinnor i allmänhet.

Förekommer en påtaglig anhopning av bröstcancer och ovarialcancer i släkten bör man misstänka en genetisk orsak och remittera till specialist för genetisk utredning. Hormonella faktorer är också av betydelse. Kvinnor med tidig menarke, sen menopaus och som inte fött barn, löper något högre risk att få bröstcancer. Denna begränsade riskökning föranleder dock inte någon särskild handläggning.

Risken för bröstcancer vid tilläggsbehandling med östrogen efter klimakteriet och vid antikonception ska också beaktas se kapitlen Allmän gynekologi, avsnittet Risker och kontraindikationer vid HRT , och Antikonception och aborter, avsnittet Bröstcancer.

Sällsynta former av skivepitelcancer, lymfom och sarkom förekommer också. Flera undergrupper av duktal cancer förekommer, exempelvis medullär cancer och comedocancer. Asymtomatisk bröstcancer påvisas numera ofta vid hälsokontroll med mammografi. Vid en klinisk stadieindelning av bröstcancer används de två viktigaste prognostiska faktorerna i kombination:. Förutom stadieindelning är tumörbiologi viktig för bedömning av lämplig efterbehandling, se avsnittet Adjuvant behandling.

Kombinationen av bättre behandlingsmetoder och tidig diagnostik är sannolikt förklaringen till denna förbättring. Behandlingen följer ett nationellt fastställt vårdprogram, där kirurgi, radioterapi, cytotoxisk eller hormonell behandling används i kombination eller var för sig, se Terapirekommendation 1. Rekommendationer beträffande omfattning av kirurgiska ingrepp och olika adjuvanta alternativ är i hög grad evidensbaserade utifrån metaanalyser av randomiserade studier på tiotusentals patienter.

Behandling av äldre patienter följer de riktlinjer som föreligger för de unga. Vid behandling av mycket gamla patienter får behandlingen individanpassas men både hormonell behandling och lokal kirurgi kan komma ifråga för att undvika hudsår och lokala nekroser. Huvudprinciper för icke-kirurgisk behandling efter operation av invasiv bröstcancer.

Avsikten är att åstadkomma en lokal kontroll av sjukdomen, med samtidig värdering av sjukdomsstadiet och prognos. Vid operationen avlägsnas antingen hela bröstet eller, om tumören har en rimlig storlek i förhållande till bröstet, endast den tumörbärande delen. I båda fallen görs en lymfkörtelundersökning av axillen, antingen genom en undersökning av en enstaka lymfkörtel portvaktskörtel; sentinel node eller genom axillutrymning.

Värdet av axillutrymning även vid lymfkörtelpositiv sjukdom har ifrågasatts och stora kontrollerade studier pågår. Vid bröstbevarande kirurgi ges postoperativ strålbehandling mot bröstkörteln för att minska risken för lokala recidiv. Kirurgi i armhålan kan medföra risk för armkomplikationer i form av känselbortfall, tyngdkänsla, smärta och i enstaka fall lymfödem. Behandling av lymfödem är sjukgymnastik och kompressionsstrumpa.

Vid utvecklat lymfödem i armen föreligger en ökad risk för erysipelas. Det har tidigare ansetts att det är kontraindicerat att sätta intravenös infart eller sticka i armen på den opererade sidan men några evidens för detta påstående finns inte. Cancersjukdom och bröstförlust har en stor psykologisk inverkan på patienten. Hjälp av kurator och kontakt med tidigare bröstcanceropererade kan vara av värde. Efter mastektomin erhåller patienten kostnadsfritt lösa bröstproteser. Om hela bröstet ska tas bort, bör diskussion om rekonstruktion ske före operation.

En sådan operation kan antingen ske i direkt anslutning till tumöroperationen eller något år senare. Det är därför av största vikt att kvinnan informeras noga före operationen.

Avgörande är patientens önskemål och de lokala onkoplastikkirurgiska resurserna. Denna typ av kirurgi, där plastikkirurgi och cancerkirurgi kombineras, används också vid utbredda lokala recidiv i huden.

Efter operationen är det möjligt att värdera risken för recidiv av sjukdomen med kännedom om tumörstorlek, metastasförekomst, histopatologisk gradering, östrogenreceptor ER - och progesteron receptor PgR -status, uttryck av HER2 och andra tillväxtindikatorer såsom Ki Dessa prognostiska markörer ligger också till grund för val av adjuvant behandling.

I takt med att antalet hälsokontroller med mammografi ökar, upptäcks ofta så kallad in situ-cancer, som oftast inte är palpabel och inte växer invasivt eller sätter metastaser.

Behandlingen av dessa in situ-fall är kirurgisk. Prognosen efter operation vid tidig bröstcancer kan förbättras genom så kallad adjuvant behandling med kemo- eller endokrinterapi, eller strålbehandling samt immunterapi. Sådan behandling minskar risken för lokala recidiv och minskar påtagligt antalet dödsfall i bröstcancer. Vilken behandlingskombination man väljer bestäms av tumörens prognostiska egenskaper.

Internationell standard för cytotoxisk kemoterapi till patienter med hög risk för återfall är den så kallade FEC-regimen FAC-regimen , det vill säga fluorouracil , epirubicin eller doxorubicin samt cyklofosfamid intravenöst. Till patienter med uttalat låg risk för återfall ges på de flesta håll inte något adjuvant cytostatikum.

Taxaninnehållande regimer ges regelmässigt till patienter med högre risk för återfall framför allt vid påvisad lymfkörtelmetastasering.

8 Comment

  • Läkaren avgör i samråd med dig vilken behandling som blir bäst om du är gravid och får bröstcancer. Nästan alla opereras De flesta som får bröstcancer opereras. Maligna brösttumörer I Sverige, liksom i flertalet västländer, är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Det är vanligt att behöva behandlingen med antihormonella läkemedel i fem till tio år. Vad tyckte du om den här texten? Det gör att cancertumören kan växa fortare.
  • Det är vanligt att det känns jobbigt i perioder. Då spelade det ingen roll att jag fick problem med sex, sömn och finnar". Våra bröstvårtor är också ett av kroppens viktigaste områden för sexuell njutning. Tredje stadiet Cancertumören är större än fem centimeter eller också har den växt in i huden eller bröstkorgen. Prognosen efter operation vid tidig bröstcancer kan förbättras genom så kallad adjuvant behandling med kemo- eller endokrinterapi, eller strålbehandling samt immunterapi. Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Risken för bröstcancer vid tilläggsbehandling med östrogen efter klimakteriet och vid antikonception ska också beaktas se kapitlen Allmän gynekologi, avsnittet Risker och kontraindikationer vid HRT , och Antikonception och aborter, avsnittet Bröstcancer.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google