Lesbian

Afrika ett kön

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

kvinnor stora naturliga bröst
ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

ett kön afrika

Vem har rätten till mat? Trots det faktum att kvinnor bidrar till nästan 70 procent av jordbruksarbetet fortsätter de att stå för över 60 procent av världens hungriga. Könsdiskriminering begränsar kvinnliga jordbrukares tillgång till bland land, fröer och kredittjänster. Detta är del två av tre i vår artikelserie om rätten till mat och kopplingen till genus.

Ojämställdhet är ett multidimensionellt och mångfacetterat begrepp i vilket genus är en viktig aspekt. För att förstå genus är det viktigt att identifiera begreppet som en social konstruktion som skiljer sig från kön. En persons kön är deras biologiska attribut medan genus utgör en uppsättning av egenskaper och relationer som relaterar till ens biologiska kön, men även sociala relationer och strukturer.

Dessa i sin tur är konstruerade genom sociala interaktioner och varierar mellan tid, rum och kultur. Studier av genusrelationer kan utforska roller, ansvarsområden, tillgång till resurser, med mera inom samhällen. Ojämställdhet mellan kvinnor och män kan lätt identifieras och exemplifieras genom att ställa grundläggande frågor som: Vem bestämmer tillgången till resurser?

Vem drar nytta av dessa resurser? Hur ser arbetsfördelningen ut? Dock är det viktigt att poängtera att genus inte är den enda socialt skapade kategorin som influerar personers aktiviteter eller positioner; andra kategorier inkluderar ålder, klass, etnicitet och sysselsättning. Kvinnors betydande roll inom livsmedels- och jordbrukssektorn Genusrelationer påverkar både globala och lokala livsmedelssystem, samt produktion.

Trots att kvinnor har betydelsefulla roller inom livsmedels- och jordbrukssektorn världen över brukar de ha ojämlik tillgång till mark och andra produktiva resurser inom jordbruk som arbetskraft, kapital och utbildning. Sambandet mellan mat och genus blir tydligt vid en förståelse av makt och kontroll inom det globala livsmedelssystemet. Antalet kvinnliga arbetare inom livsmedels- och jordbruksproduktion har under de senaste 40 åren ökat markant världen över då män söker jobb utanför sektorn.

Enligt FAO utgör kvinnor mer än 43 procent av den totala jordbruksarbetskraften i utvecklingsländer. Som ett resultat kan vi vittna om en feminisering av jordbruk- och livsmedelssektorn. Kvinnor och män behandlas inte lika, i varken offentliga eller privata sammanhang. Från matlagning till städning, till att hämta vatten och ta hand om barn, utför kvinnor två och en halv gånger mer obetalt hushålls- och vårdarbete än män vilket påverkar kvinnors deltagande i arbetsmarknaden.

Trots detta visar nya studier att kvinnors arbete inom livsmedels- och jordbrukssektorn är obetalt. I Sydafrika lever dem flesta kvinnliga jordbrukare i en vardag kantad av cyklisk fattigdom och evig kamp med betydligt sämre levnadsstandard än män. Resurser nödvändiga för jordbruk fördelas inte jämlikt mellan män och kvinnor i landet. Fördelning av land Frågan om land är ett talande exempel om ojämlik resursfördelning. Kvinnor äger i regel mindre mark än vad män gör.

I vissa kontexter kan det vara så lite som 2 procent av kvinnor som äger land. Brist på tryggt boende och besittningsrätt påverkar miljontals människor världen över, men kvinnor påverkas extra då tradition och sedvänja kan neka dem rätt till mark och egendom. Politik och lagar förhindrar kvinnor att köpa mark, äga ett hus eller ha kontroll i beslutsfattning gällande mark- och bostadsfrågor.

I Sydafrika är endast 15 procent av landägare kvinnor. Dock skiljer sig landet från normen då kvinnor enligt lag får äga och ärva land, det vill säga görs ingen legal skillnad mellan könen. Sedan har landets lagstiftande system systematiskt nekat svarta sydafrikaner deras rättighet att äga mark, men även att bosätta sig och odla.

Landreformer betraktas därför som ett steg i rätt riktning i skapandet av en rättvis ekonomi och ett rättvist samhälle. Likväl försummas kvinnliga småskaliga jordbrukare och deras svårigheter i att få tillgång till och säkra mark. Många upplever en oro i att säkra fortsatt tillgång till land, men också problem med att formalisera egendomsrättigheter eller leasingavtal, press på att säkerställa en produktivanvändning av mark för att demonstrera lönsamheten i sitt jordbruk, samt otillräckligt socialt stöd.

Lagar, principer och program som utvecklats för att hantera landreformer i Sydafrika har dock förbisett andra källor av sårbarhet än klass och ras vilket har påverkat landets livsmedels- och jordbrukssektor. Fröers relevans för matsuveränitet Genus kan även influera användning av fröer, till exempel användning och bevaring.

Det småskaliga jordbruket är baserat på bönders sparande och handel av lokala fröer som anpassat sig till lokala förhållanden. De fröer som odlas ger näring och försörjning åt både bonden och samhället bonden bor i. Idag kontrollerar fem företag 75 procent av utsädet som säljs världen över.

Detta har inneburit en premiering av hybridfröer som patenteras av företaget som producerar dem. Fröer väcker frågor angående ägandeskap, frösorter, bevaringsmetoder, och vilken mat som produceras och för vem. Fröer är därför en central aspekt inom matsuveränitet och ett lokus av diskursiva artikuleringar. Att kunna återanvända fröer från tidigare år ger mig även en känsla av makt, kontroll och självbestämmande, säger Chuma Mgcoyi, matsuveränitetsaktivist bosatt i Kapstaden, Sydafrika.

Kvinnliga bönders dagliga kamp Andra dagliga problem kvinnliga jordbrukare möter är brist på säker vattentillgång, begränsad tillgång till verktyg, teknik och information, liten tillgång till formell kredit, och osäkra anställningsavtal samt att dem utnyttjas som obetald arbetskraft.

Trots att kvinnor har en betydande roll i produktion, distribution och förberedning av mat har dem begränsad kontroll över produktiva resurser. En bidragande faktor är att kvinnor arbetar och lever i samhällen som är byggda och styrda av patriarkala genussystem som menar att kvinnor är irrelevanta och oansenliga, speciellt i relation till livsmedels- och jordbruksproduktion.

Men nu, då jag vet att jag inte är ensam i kampen om att äga min mark eller kunna bestämma vad jag vill odla och bruka tänker jag inte vara tyst längre. Då jag vet att jag har ett systerskap som stöttar mig tänker jag göra min röst hörd tills jag får det jag har rätt till; nämligen att äga marken där jag lever och odlar, säger Jolene Scholdz, jordbrukare från Kapstaden, Sydafrika.

Läs mer: Afrikagruppernas arbete med Mat, mark och fröer Läs mer om och skriv under Fröaktionen — ett initiativ av Afrikagrupperna Rapporten Vem har makten över maten? Rapporten Fröer — en fråga om frihet och försörjning. Tack för att du besöker vår hemsida. Behöver du få kontakt med oss eller vill du fråga oss någonting? Hör av dig till oss. Afrikagrupperna Tegelviksgatan 40 41 Stockholm 08 70 60 Plusgiro Swish 33 77 Frågor?

Kontakta oss © Afrikagrupperna Av Afrikagrupperna. Etiketter: Fröaktionen , genus , matsuveränitet. Kontakta oss Tack för att du besöker vår hemsida. Aktuellt Världshungern kan inte bekämpas utan våra småbrukare Del 2 av 2 16 oktober Världshungern kan inte bekämpas utan våra småbrukare Del 1 av 2 16 oktober Kontakta oss!

Nytt från södra Afrika. De återvinner — för att överleva. Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse som besökare på vår hemsida. Jag förstår!

8 Comment

  • Fördelning av land Frågan om land är ett talande exempel om ojämlik resursfördelning. Globala målen fyller 5 år! En stor mängd hushållssysslor, som att ta hand om små­syskon, städa, laga mat och hämta vatten, faller ofta på flickors lott. Könsstympning av kvinnor är förbjudet i samtliga länder i västvärlden, och alltfler utvecklingsländer förbjuder också sedvänjan. En förklaring till dessa resultat kan vara att forskningen i väst hittills på ett ensidigt sätt fokuserat just klitoris i synnerhet dess yttre del som helt central för kvinnors sexuella njutning. Tre punkter för att stärka skyddet mot diskriminering Rätten att välja kön - fråga om liv eller död Ändra grundlagen - säkra hbtq-personers rättigheter Ska vi vänta tio år till på en jämlik föräldrabalk? I rapporten presenterar UNDP också konkreta förslag till förbättringar.
  • I vissa grupper anses ingreppen vara religiöst motiverade, medan de i andra inte alls anses ha att göra med religion. Andra studier lyfter fram att kvinnlig könsstympning leder till ökad risk för sexuell dysfunktion:. De flesta länder är på väg att nå målet att lika många pojkar som flickor börjar i skolan. Vad vi gör Barnkonventionen Fakta Rapporter och publikationer Så används pengarna. Männen från himba-stammen använder sig inte utav pastan. Mer exakt lever de runt 1 kvarvarande medlemmarna av hadzabe-stammen vid Eyasi-sjön nära Ngorogoro och Serengeti i Tanzania.
  • Läs hela rapporten här. Stammen lever i flera olika afrikanska länder, däribland Namibia och Sydafrika. Hem Aktuellt Framsteg för vuxna transpersoner men ej gällande ungas behov Engagera dig Certifiering och utbildning RFSL:s utbildningsverksamhet Hbtqi för chefen Hbtqi-certifiering Kurser Webbutbildning Konsulttjänster Transinkluderande jämställdhetsarbete Webbinarier Att lära efter metoo MHFA — första hjälpen till psykisk hälsa Textgranskning och översättning Certifierade verksamheter Frågor och svar om hbtqi- certifieringen Verksamhet Asylpodden Asylpodden Asylpodden, avsnitt 1 Asylpodden, avsnitt 2 Asylpodden, avsnitt 3 Asylpodden, avsnitt 4 Regnbågsfamiljer i väntan Regnbågsfamiljer i väntan Film om minoritetsstress Föreläsning om familjejuridik Föräldraförberedande grupper för hbtqi-personer Hbtqi-person som är eller vill bli förälder? Bland flickor mellan 15 och 19 år är den vanligaste döds­orsaken relaterad till graviditet. Antropologen Maria Malmström argumenterar i sin doktorsavhandling för att handlingen är livslång: även om ingreppet i sig är en engångsföreteelse så bekräftas det värde könsstympningen har om och om igen i vardagslivet och skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet för alla de kvinnor som genomgått det. Totalt lever 3,5 miljoner i åldern år med hiv.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google