Lesbian •

Kincaid stol randig

2020-09-17T12:51:05
Add Comment
randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

kvinnor stora naturliga bröst
randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

randig kincaid stol

Vissa skriver långa målande miljöbeskrivningar. Andra skriver nästan ingenting och ändå ser man hela bilden framför sig. Min svenskalärare i gymnasiet sa till mig: Pia du är fantastisk på att skriva så man ser allting framför sig, det är som på film. Vilket jag tyckte var konstigt för jag hatar nämligen långa miljöbeskrivningar och har alltid struktit ned dem till ett minimum. Så vad var det då jag gjorde rätt? För något rätt måste jag ju ha gjort om mina läsare tycker att jag skriver så man ser allting framför sig.

Finns det något som är rätt och fel när det kommer till miljöbeskrivningar? Det ska jag prata om idag. Lika bra att ta det från början och besvara frågan vad miljö är för något. Se det som kulissen där allting sker. Och som kuliss är din miljö utbytbar.

Det finns nämligen miljoner olika miljöer som kan användas som bakgrund för att berätta din historia. Likväl är miljön nog så viktigt. Rätt val av miljö kan nämligen lyfta din historia till oanade höjder. Det är ditt jobb som författare att välja de rätta miljöerna.

Utgå från syftet med din scen jag återkommer med syftet med scener i ett annat blogginlägg  och prova dig fram genom att byta kuliss för dina händelser.

Som du förstår får valet av kuliss stor betydelse för din berättelse. Det är inte alla miljöer som fungerar. Kör du fast kan det löna sig att byta miljö och se vad som händer. Se dessutom till att variera dig så att inte alla scener utspelar sig på samma plats. Hur mysiga miljöer du än skapat så är det rätt trist att läsa om samma sak hela tiden.

Men vad var det då som gjorde att min svenskalärare tyckte jag skrev så att hon såg miljöerna framför sig trots att jag knappt hade med några miljöbeskrivningar alls? Jag har funderat på det där och kommit på att det beror på att en stor del av mina miljöbeskrivningar är gestaltande och inte refererande. Jag förklarar nedan nedan vad jag menar med de här båda begreppen.

Refererande miljöbeskrivningar är när författaren själv eller någon av karaktärerna i boken beskriver miljön rakt upp och ned som ett referat. Oftast är det en person som ser miljön framför sig och beskriver den för läsaren. Exempel på refererande miljöbeskrivning från Jean M. Auels bok Stäppvandringen : Kreaturen var utspridda mellan sluttningens fot och vattenbrynet, där frodigt grönt gräs växte på små ängar med buskar här och var.

Den fläckiga kon var ensam på en liten plätt, och ett tätt bestånd av björk och albuskar i ena änden skiljde henne från flera andra medlemmar av hjorden. Buskarna fortsatte längs sluttningens fot och ersattes av ruggar av säv och vass med skarpkanade blad på sumpmark i den andra änden, som ledde till ett kärr där hög rörvass och kaveldun växte tätt. Refererande miljöbeskrivningar kan vara både vackra och poetiska, men har en tendens att trötta ut läsarna eftersom de drar ned tempot och utestänger läsaren från att vara delaktig i berättelsen.

Läs mer om tempo i mitt blogginlägg Öka drivet med rätt pacing. Förr om åren var det vanligt att miljön beskrevs på detta refererande sätt. Jean M. Auel var stor på talet.

Alla vi som läst och älskat hennes böcker har nog stönat högt åt att miljöbeskrivningarna tagit allt större och större utrymme för varje bok och skälet är att det mesta av hennes miljöbeskrivningar är refererande. Numera är de refererande miljöbeskrivningarna på väg bort. Det går bra att ha med refererande miljöbeskrivningar, men bara väldigt kort. De böcker som säljer stort idag har sällan den här typen av långa refererande miljöbeskrivningar. Många fantasyförfattare stångas med problematiken att de måste presentera en helt ny värld för läsarna.

Oftast är det rätt mycket som ska beskrivas och det görs i inledningen på boken eftersom författaren är rädd att  läsarna annars inte lyckas följa med i berättelsen.

Därför har jag läst rätt många outgivna fantasymanus där författaren tagit genvägen att beskriva sin värld i långa referat. Tyvärr dödar det intresset för berättelsen och jag tror att det är därför så många förlag ratar fantasy, trots att genren har en stor läsekrets.

Men det finns undantag där fantasyförfattaren litar på att läsarna förstår den nya världens premisser utan långrandiga miljöbeskrivningar. Ett bra exempel är Åsa Bökers bok Nordlan d , utgiven på Mörkersdottirs förlag.

Som jag skrev i min förra blogg är det nya inne att gestalta och det gäller även miljöbeskrivningarna. Jag återkommer till hur du gör nedan. Skillnaden mellan en refererad och en gestaltad text är att i den förra får läsaren allting serverat på ett fat.

Författaren säger till läsaren: Såhär är det. I en gestaltad text får läsaren däremot själv vara med och dra sina egna slutsatser. Läs mer om gestaltning i mina blogginlägg Lyckas med din gestaltning och Lyckas ännu mer med din gestaltning. Detsamma gäller miljöbeskrivningar. I en gestaltande miljöbeskrivning låter du läsarna dra sina egna slutsatser.

För att lyckas med din gestaltning av miljön måste du sluta förklara för läsaren vad som gäller. Istället ska du visa det på ett så naturligt sätt att läsaren kliver in i berättelsen och blir en del av den. Det gör du enklast om du låter miljön bli en del del av handlingen. Du sticker in miljön i korta sekvenser här och där genom att miljön blir en naturlig del av det dina karaktärer säger, gör, upplever och tänker.

Genom att använda alla fem sinnen och väl valda detaljer får du läsaren att dra egna slutsatser om miljön och skapa sin egen bild av hur det ser ut, utan att du sagt det rakt ut. Det absolut enklaste sättet att gestalta miljön är att låta miljön bli en del av det dina karaktärer gör. Här är ett exempel på från mitt manus Djävulsverk. Jag öppnar de viktorianska verandadörrarna, drar ett djupt andetag och smakar på den salta havsluften. Glider ned på rottingfåtöljen som står där som om den väntat på mig.

Det är en underbar känsla att kunna göra så och veta att jag får. Istället för att förklara att huset ligger vid havet, har viktorianska verandadörrar och en terass med en rottingfåtölj, så tar jag med detaljer om miljön genom vad min karaktär gör. Hon öppnar verandadörrarna. Hon smakar på havsluften. Hon glider ned i rottingfåtöljen. Det räcker inte att bara låta miljön bli en del av vad din karaktär gör.

Låt dina karaktärer uppleva miljön med alla fem sinnena:. Här är ett exempel från mitt eget manus Djävulsverk där alla fem sinnena används: Stirrar på lågorna tills de dör ut. Allt som blir kvar är förkolnande träbitar och en unken röklukt som satt sig i hår och kläder.

Känner fukten krypa ut ur väggarna. Moraklockan på väggen slår tolv dova slag. Jag försöker svälja men munnen är torr, smakar aska och tungan fastnar mot gommen. Du kan också gestalta miljön genom att låta den bli en av dina karaktärers tankar.

Här är ett exempel från Jenny Rognebys bok Leona : Pelle stod vänd mot dataskärmen i bortre delen av rummet. Jag förstod inte att så många kollegor valde att sitta med ryggen mot dörren.

Själv tyckte jag det var otrevligt att inte veta vem som klev in till en medan man var koncentrerad på skärmen. Den första meningen, att Pelle står vänd mot dataskärmen, är refererande. Men lägg märke till att det bara är en kort mening och syftet är att vi ska lära oss något om Leona som person. I nästa mening är vi inne i Leonas tankar. Händelsen förvånar henne och därför lägger hon märke till detaljen. När hon funderar på det får vi veta att Pelle sitter med ryggen dörren och att det är det normala, men inte för Leona.

Miljön vävs in i Leonas tankar och säger både något om henne som person, om Pelle som person som var hon befinner sig. Ett misstag många gör är att låta miljöbeskrivningarna växa i omfång som en överjäst deg. Det är lätt att tro att ju mer du berättar om hur det ser ut, desto bättre är det.

Tyvärr får det oftast motsatt effekt. Om degen får jäsa för länge försvinner den goda smaken och kvar blir äckliga biprodukter. På samma sätt blir det om du beskriver miljön för mycket. Jag kommer bl. Men vad är en lagom nivå att lägga sig på? Oavsett om du väljer att referera eller gestalta din miljö är det viktigt att inte ösa ut allt på en gång.

Det kallas för infodump och jag återkommer till det i en annan blogg. Istället för att presentera miljön i långa miljöbeskrivningar så pytsar du ut den lite i taget.

Då märker inte läsaren att du beskriver miljön. Den landar vid mina fötter och jag plockar upp den från golvet. Hänger den på den redan överfulla kroken och funderar på vad jag ska göra av min egen jacka. Lyckas efter många om och men få fast även min jacka på kroken, draperar Johnnys halsduk över alltsammans och ställer mina högklackade skinnstövlar prydligt lutade mot väggen. För att skapa trovärdighet i dina miljöbeskrivningar är det viktigt att du inte är för vag med dina beskrivningar.

You may also like

5 Comment

  • Person som promenerar i skogen vintertid. Att ärva saker du inte vill ha eller behöver, kan för många vara en oönskad tanke. Det är skrivet med den typ av höga insats, jag skulle nästan säga dödsförakt, som får läsningen att bli ett rent nöje, trots den minst sagt sinistra tematiken. Häri närmar han sig den syn som framkommit i några sena dikter av Bruno K. Hans övervakare har gett honom stränga order: anmäl dig med jämna mellanrum, skaffa ett jobb, drick ingen alkohol och umgås inte med kvinnor

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save