Lesbian

50-talet hemmafru naken

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

kvinnor stora naturliga bröst
naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

naken 50-talet hemmafru

Varför klär vi oss som vi gör? Vad kan vi förstå genom material, linjer och funktioner i kläder från olika tider och sammanhang? Och hur formar modet vår identitet och uppfattningar om kropp, kön och Nylonstrumpor, korsetter, markerade midjor och vippiga kjolar. Men också eleganta handskar, hatt, stora pärlörhängen, jeans och rutig skjorta.

Mitt tal — kvinna, mode, vardag ger besökaren en bred bild av femtiotalsmodet och är en tänkvärd inblick i de för tiden rådande samhällsidealen. På talet blåste förändringens vindar. Andra världskriget var över och Amerikanska influenser svepte in över Norden. Ekonomin blev bättre, fler kom i arbete och på modefronten blev utbudet av konfektionssydda kläder allt större.

Många kvinnor var dessutom kunniga hemsömmerskor och det fanns en omfattande mönsterflora att välja ur i vissa damtidningar och butiker. I utställningen Mitt tal får besökaren ta del av alla klädvarianter; plagg som bars till vardag och fest, av den välbeställda storstadsfashionistan och av kvinnan på landsbygden.

Evas aftonklänning i brokad, Ingers första jeans, skorna Karin dansade i på firmafesten, Ruths söndagsklänning och en flygvärdinneuniform från SAS. Kläder som berättar en historia om kvinnan som bar dem och tiden hon levde i.

En del av utställningen lyfter också frågan hur vi ser på talets modeideal idag. Elsa Billgren programledare, bloggare, vintageexpert , Marina Kereklidou designer och stylist och Kristina Sandberg författare till trilogin om hemmafrun Maj ger i korta intervjuer sin syn på talets mode, livsstil och relevans i en samtida kontext.

Med utgångspunkt i tre teman blandas personliga röster om plaggen och talets ideal med tänkvärda texter om hur kulturella och sociala förändringar påverkat det nordiska modet och synen på kvinnan. Utställningen väcker tankar och inbjuder till samtal kring talets roll idag och hur dess mode, mönster och ideal är synliga i våra besökares vardag. Ung och Fri Under talet växte ett nytt ungdomsmode fram där långbyxor och lågskor bröt mot föräldragenerationens stilideal. Filmstjärnor som Brigitte Bardot och Audrey Hepburn var stilbildande.

I utställningen kan besökaren bland annat läsa om Barbros minnen från när hon som fjortonåring fick en Islandströja i födelsedagspresent av sin mamma. Under temat Ung och fri ges också utrymme för det semestermode som växte fram i samband med att resor till sydligare breddgrader blev allt vanligare.

Strandklänningar i syntetmaterial som vägde lätt och inte blev skrynkliga samt baddräkter i senaste mode packades med. Dröm och verklighet Den perfekta silhuetten kunde uppnås med korsettering och här ses bland annat franska modeideal som Diors New look, pennkjol och A-form i fabrikssydd konfektion, i hemsydda klänningar - och i exklusiva måttbeställda plagg från ateljéer som Märthaskolan och NK:s Franska avdelning.

Importerad nylon blev högsta mode, något som bidrog till nedskärningar i den omfattande inhemska textilindustrin. Nordiska Kompaniets, NK:s, roll var framträdande med tematiska modevisningar och aktualitet, även inom tonårsmodet. Omvärldens modenyheter inspirerade via den lokala biografens filmutbud och reklam. Sömnadsmönster och damtidningar distribuerades över de nordiska gränserna, till stad och landsbygd. Hem och arbete Under talet arbetade många kvinnor i hemmet — tillfälligt eller mer varaktigt, av plikt eller fri vilja.

Men efter kriget låg också vägen öppen för fler kvinnor i arbetslivet. Kvinnor i uniform var inget nytt, men under talet tog kvinnorna plats inom nya uniformsyrken som flygvärdinna och präst.

I utställningen ryms såväl den första prästdräkten för kvinnor, Nanna Svartz läkarrock och SAS flygvärdinneuniform. I denna del av utställningen syns också mer vardagliga plagg som berättar om kvinnor i hemarbete och yrkesliv. Bland annat om textil- och vävlärarinnan Gunhild som sydde sina och dottern Ingrids klänningar själv, gärna i tyg från Viola Gråsten.

Utställningen Mitt tal — kvinna, mode, vardag visas från den 10 november Utställningsproducent Matti Shevchenko Sandin matti. Sakkunnig intendent Helena Lindroth helena. Marianne Larsson marianne. Presskontakt Lotta Wallgren lotta.

Nordiska museet gläntar på locket till sitt smyckeskrin och visar 1 smycken i en gnistrande och glimrande utställning. Här finns det mesta, från det enkla till det mest exklusiva, från talet och fram till idag. Och alla smycken bär på en unik historia — om de människor som bar dem och om den tid de levde i. Allt från kungliga garnityr till folkliga dräktsmycken och enkla bijouterier i vanliga och ovanliga material som hår, plast och järn visas.

Bland utställningens guldkorn finns några av de allra mest spännande föremålen i museets smyckesamling, bland annat Banérsmycket från år , Gustav III:s revolutionsringar och en ring med det hittills enda kända porträttet av Årstafrun. Utställningens 1 smycken är indelade i olika avsnitt.

Det största avsnittet med flest smycken handlar om mode, status och identitet. I det visas mängder av halsband, armband, hängsmycken, broscher, örhängen, ringar och garnityr. I avsnittet Glädje och sorg visas ringar som trohetssymboler, sorg- och minnessmycken och brudkronor. I Smycken och hår finns smycken av, med och för hår, och i Magi och symbolik visas smycken som haft magisk betydelse som ansetts ge bäraren lycka eller skyddat denne mot sjukdomar, olyckor och onda makter.

I avsnittet Hålla fast visas söljor, halslås, manchettknappar, slipshållare, skospännen, krås- och hattnålar och bälteskedjor, med mera. Alla har en praktisk funktion för att hålla ihop dräkten eller frisyren. I avsnittet Guldkorn visas de kanske mest spännande föremålen i museets smyckesamling. Bland annat visas smycket som Gustav Banér lämnade som avskedsgåva strax innan han halshöggs i Linköpings blodbad år , de ringar som Gustav III delade ut som pr-material efter statskuppen och ringen med det första kända porträttet av den berömda Årstafrun.

Smycken följer mode och trender som dekoration — men bär också en historia om de som använt dem. Smycken visar ekonomisk status och att man är en del av ett visst socialt sammanhang. De används av många olika anledningar. Så är det idag och så var det förr. Skimrande pärlor var populära i smyckemodet på talet, liksom diamanter. Till att börja med främst i samhällets högsta skikt. Billigare konstgjorda pärlor av blåst glas, belagda med krossade fiskfjäll, tillverkades tidigt i bland annat England.

Precis som nu försökte man även förr efterlikna dyrbara smycken i enklare material. Bondebefolkningen slutade på de flesta håll att använda folkdräkt under talet och mängder av dräktsmycken såldes till guldsmeder, även utomlands.

Silvret blev till nya smycken, eller smyckena såldes som de var — till Stockholms borgare och kulturelit. Den folkliga kulturen inspirerade till romantiserande tolkningar. Garnityr av glas och oäkta metall var vanliga under rokokotiden, särskilt i England och Frankrike.

Färg var ett viktigt inslag i talets smycken. Ibland användes ädelstenar i regnbågens alla färger. Under fyrtio år, mellan och fram till sin död , bar Englands drottning Victoria sorgdräkt, och hon blev stilbildande inom såväl dräkt- som accessoarmodet.

Svarta smycken blev högsta mode. De tillverkades i nya, lätta material som ebonit, guttaperka och fossilt stenkol, även kallat jet eller gagat.

Allt fler hade möjlighet att skaffa dem. Smycken är starka identitetsbärare i kombination med kläder, skor, frisyr och kroppshållning. Inom ungdomskulturen är uttrycken ofta utmanande och uppseendeväckande. Smycken som imiterade exklusiva material som elfenben, sköldpadd och olika ädelstenar massproducerades under slutet av talet i syntetiskt framställda material.

Den första plasten, den halvsyntetiska celluloiden, kom kring Den första helsyntetiska plasten, bakeliten, uppfanns i början av talet. Praktfulla smycken och kläder användes vid högtid och bröllop, och visade den skånska bondkvinnans status.

Silvret var en viktig kapitalplacering. I Skåne blomstrade handeln med nordtyska städer under och talen. Både borgare och bönder hade råd att skaffa smycken, tillverkade av tyska och svenska guldsmeder. Korsen användes oftast av bondkvinnorna. Med tiden blev de större, med allt fler hängen och annan dekor. Smycken har ofta haft magisk betydelse. De har burits som amuletter, inte alltid synliga, för att ge bäraren lycka, eller för att skydda mot sjukdomar, olyckor och onda makter.

Smycken bär på löften och minnen i samband med livets olika händelser. De är ofta symboler och ibland tecken som omvärlden kan tyda. Många smycken är knutna till trolovning och bröllop, en del till sorg. Inom den samiska kulturen var silversmycken en viktig kapitalplacering, men de var också laddade med magi och symbolik. Samernas omfattande handel med Norge omsattes i silverföremål. I handelsstaden Bergen fanns gott om dräktsilver tillverkat i Nordtyskland.

Handelsförbundet Hansan hade från —talet stort inflytande på handel och konsthantverk i Norden. Samerna använde silvret vid bröllop eller till att handla med.

Det vägdes och ibland märktes föremålen med sin vikt — silvret fungerade som värdemätare. Sorgsmycken har varit vanliga i samhällets mellanskikt långt in på talet. Numera kommuniceras inte sorg lika starkt via kläder och smycken. Smycken av hår var vanliga förr, särskilt kring mitten av talet.

Ofta som minnen av en nära person eller någon som dött. Smycken för håret har dekorerat och hållit håret på plats — som prydnadskammar av olika slag, diadem och hårnålar. I den rika flora av minnessmycken på talet var hårlockar särskilt vanliga. Håret förvarades ofta på baksidan av en medaljong eller brosch och det har ibland ansetts bära en persons egenskaper.

4 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google