Kyra het allmänhet

I åtskilliga hän- seenden var kyrkan framgångsrik. Slutligen anförde utskottet ytterligare om utredningsarbetets betydande omfattning och dess relation till partiella reformer föl- jande. Dela på Facebook. Till det material utredningen haft att an— skaffa och framlägga till ledning för den bedömning som skall följa efter det den första etappen av utredningsarbetet avslu— tats hör enligt uttryckligt angivande i direk- tiven uppgifter om förhållandet mellan kyr- ka och stat i främmande länder. Utredningen har vidare den 13 mars avgivit yttrande till riksdagens första lag- utskott över motioner om obligatoriskt ci- viläktenskap. Som en allmän bakgrund till sin fram- ställning i slutbetänkandet av olika möjlig- heter till gestaltning av den framtida kyr- ka—statrelationen lämnar utredningen ne- dan en kort sammanfattning rörande rätts- utvecklingen inom några områden av cen- tral betydelse. Även besväret med man- talsskrivningen för skatternas utgörande åla- des prästerskapet, som ansågs ha bäst kun- skap om folkets förhållanden.

Huvuddelen av betänkandet upptogs natur- ligen av uppgifter om Svenska kyrkan men en fyllig framställning ägnades också de fria evangeliska samfunden. Sammanställer man sedan de skilda sakfrågorna och lösningarna därav, får man en bild också av kyrkans förhål- lande till staten i dess helhet. Utredningen lämnar nedan i detta slutbe— tänkande sid. Under åren — fördes en häftig strid om införande av ett consistorium generale som kyrkligt central- organ och om biskoparnas ställning till det- ta organ. Utskottet anser sig däremot icke på det- ta stadium böra uttala sig vare sig för eller emot en upplösning.

Båda regementena var in- satta av Gud, och tjänade i sina uppgif— ter hans syften. I en gemensam reservation till konstitutions- utskottets betänkande i ämnet av utskottets samtliga prästerliga ledamöter framfördes som motförslag, att kyrkomötet — i stället för riksdagen — skulle äga att gemensamt med konungen stifta kyrkolag, dock att därvid erfordrades samtycke också av riks- dagen. I detta slutbetänkande lämnar utredningen i kap. Under medeltiden inrättades de första skolorna i vårt land. Motiveringen är av intresse för bedömandet av kyrka-statrelationen både mot bakgrund av ltalets strid om consistorium generale och i belysning av de naturrättsliga upp- fattningarna om kyrkosamfundets uppkomst och ställning.

För sin undersökning av möjligheter och metoder att klarlägga religionens betydelse som samhällsfaktor har utredningen, efter att för ändamålet ha erhållit ett särskilt anslag om kronor, bildat ett sär— skilt forskningsteam bestående av dåvaran- de docenten i kyrkohistoria vid Lunds uni- versitet numera föreståndaren för Religions- sociologiska institutet i Stockholm Berndt Gustafsson, tillika ledare för teamet, pro- fessorn i sociologi vid Lunds universitet Gös- ta Carlsson, dåvarande docenten i psyko- logi vid samma universitet numera profes- sorn i praktisk pedagogik vid lärarhögsko- lan i Malmö Åke Bjerstedt och dåvarande skolpsykologen vid Lunds stads skolor nu- mera lektorn i psykologi och pedagogik vid nämnda lärarhögskola Henry Egidius. Vidare förutsättes kyr-. Även övriga samfund och rörelser i vårt land presentera- des liksom de religiösa programmen i radio och television. I den mån olika bekännelser företrädde en från samhällets synpunkt nyttig religiositet låg det i samhällets intresse att skydda dem alla. Viss gemenskap mellan borgerliga och kyrkliga organ förutsättes alltjämt förekomma, särskilt på riksplanet. Från samhällsfördraget härleddes överhetens myndighet över undersåtarna.

-