Femdom

Natrualist tonårsflickor

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

kvinnor stora naturliga bröst
tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

tonårsflickor natrualist

Hannars och honors åldrande påverkas av hur de väljer att investera den energi de har tillgänglig, enligt en studie på bananflugor. Fynden stödjer uppfattningen att skillnader mellan könens strategier för att maximera antalet ungar under en livstid bidrar till att hannar och honor åldras olika.

Martin Brengdahl och hans kollegor använder bananflugor som modellorganism. Foto: Karin Söderlund Leifler I djurvärlden är det vanligt med skillnader i åldrande och livslängd mellan hannar och honor. Ofta lever hannar lite kortare liv än honor.

En forskargrupp vid Linköpings universitet vill ta reda på mer om varför det är så. En möjlighet är att könsskillnaderna i åldrande hänger ihop med djurs strävan efter att maximera antalet ungar de kan få under livet.

Individen kan antingen lägga mer energi på att öka chansen att få så mycket avkomma som möjligt här och nu. Eller så kan energin investeras i att hålla kroppen i god form, så att individen lever längre och kan fortsätta få ungar senare i livet. Teorin som vi ville testa är att könen prioriterar att använda sina resurser olika och att det bidrar till könsskillnader i åldrande, säger Martin Brengdahl, doktorand vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, huvudförfattare till studien som publiceras i tidskriften  the American Naturalist.

Könens strategier för att lyckas fortplanta sig så mycket som möjligt skiljer sig åt. Hos många djurarter beror hannars möjligheter att bli fäder till många ungar på hur bra de klarar att konkurrera med andra hannar om honorna.

Det kan handla om att vinna fysiska kraftmätningar, eller att på olika sätt attrahera honorna med starka färger eller lockande ljud. Denna evolutionära mekanism, där vissa egenskaper avgör vilken tillgång en hanne har till det motsatta könet, och därmed möjlighet att sprida sina gener vidare till nästa generation, kallas sexuellt urval.

Bananflugor har haft en central roll i flera upptäckter som lett till Nobelpris, senast år Foto: Karin Söderlund Leifler. För att undersöka om sexuellt urval kan ligga bakom könsskillnader i åldrande tog forskarna hjälp av bananflugan, Drosophila melanogaster.

Forskarna undrade om de båda könen skulle påverkas olika av att vara i sämre kondition, alltså att ha sämre tillgång till näring och energi. De var specifikt intresserade av flugornas förmåga att få ungar och hur denna fortplantningsförmåga ändrades när flugorna åldrades, det som kallas reproduktivt åldrande.

Bananflugor i forskningens tjänst. Flugorna fick göra det som bananflugor gör mest, nämligen äta och para sig. Men i en del av bananflugorna hade forskarna manipulerat arvsmassan, så att flugorna hade många små skadliga mutationer i sina gener. Mutationerna hade en negativ påverkan hela livet och bidrog till att individernas kroppar var lite sämre på att omvandla mat till användbar energi.

Så även om alla bananflugorna hade tillgång till samma mat och kunde äta lika mycket, var de manipulerade flugorna i sämre kondition. För att få para sig med honorna behövde de åldrande hannarna konkurrera ut unga hannar.

Det visade sig, som väntat, att hannarna som var i god kondition var relativt bättre på det än de som var i sämre kondition, oavsett hur gamla de var. Hannarnas reproduktiva åldrande sjönk dock i samma takt, oberoende av om de var i bra eller i sämre form.

För honorna såg det annorlunda ut. Tidigt i livet var det ingen skillnad på antalet ungar producerade av honor i god kondition, som kunde utnyttja resurserna bättre, jämfört med de muterade honorna som var i sämre kondition. Däremot åldrades de båda grupperna olika fort. Ju äldre honorna blev, desto fler ungar fick honorna som var i bra form jämfört med sina mindre lyckligt lottade artfränder. Fyndet ligger i linje med att det anses vara tillgången på resurser, till exempel energi från födan, som begränsar hur många ungar honorna kan få.

Martin Brengdahl. Foto:  webbgruppen. Det beror förmodligen på att honor i god kondition, som har bra tillgång till näring, investerar de extra resurserna i att underhålla sin kropp så att de kan fortsätta få ungar längre upp i åldrarna.

Hannar verkar däremot oberoende av kondition lägga en stor del av sina resurser på att omedelbart försöka säkra parningstillfällen, säger Martin Brengdahl. Forskarna tror att sambandet gäller för fler arter än bananflugan, men att det kan vara skillnad mellan djurslag hur åldrandet påverkas när resurserna begränsas.

Att hannar i genomsnitt lever kortare liv än honor verkar inte bero på att de bara har en X-kromosom. Detta enligt en ny studie gjord på bananflugor av forskare vid Linköpings universitet, som testat giltigheten hos en teori som funnits länge. Forskning i vår grupp fokuserar på två fascinerade biologiska fenomen: — åldrande och könsskillnader — och deras intressanta skärningspunkt. I vår forskning använder vi oss av modellorganismen Drosophila melanogaster. Från generna i cellen, till djur och växter, till hela ekosystem.

Forskningen inom biologi vid LiU är bred och spänner över ekologi, zoologi och genetik. Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har för första gången demonstrerat ett organiskt batteri. Det är ett så kallad redox-flödesbatteri, ett stort batteri som kan lagra vind- och solenergi och exempelvis användas som powerbank för bilar. LiU-forskare har utvecklat en unik metod för att förutse influensaepidemier genom att kombinera flera datakällor.

Prognoserna är bl a användbara vid vårdplanering, så att omfördelning av vårdresurser under epidemier kan ske på bästa möjliga sätt. Forskare vid LiU har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler och därmed reglera nervimpulser. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel. Genom att jämföra olika processer i industrin kan både företag och myndigheter öka kunskapen om möjliga energibesparingar. Potentialen är mycket stor för minskad energianvändning och, i förlängningen, lägre klimatpåverkan.

Stora hörselpriset går i år till Jerker Rönnberg som av Hörselforskningsfonden kallas en "upptäcksresande i hjärnans labyrinter". Rönnberg har byggt upp en världsledande forskning inom kognitiv hörselvetenskap, med LiU som bas. Varje år lämnar 10 sjuksköterskor Filippinerna för att arbeta utomlands. Migrationen regleras av internationella avtal som inte alltid är etiskt försvarbara och som väcker frågor om rättvisa.

Det visar Klein Fernandez i sin doktorsavhandling. Den amerikanska poeten Louise Glück tilldelas års Nobelpris i litteratur. Linköpings universitets Jesper Olsson svarar på frågor om en poet han aldrig riktigt fastnat för. Tre institutioner får nu ta emot var sin doktorand inom mobilitetsprogrammet Marie Skłodowska-Curie actions. Forskningen handlar om att tillvarata spillvärme som el, perovskiter för fotonik och rendering av datorgenererade bilder. Edwin Jagers forskning om mjuka exoskelett har fått finansiering för tre år framåt.

Linköpings universitet har nära forskningssamarbeten med japanska lärosäten inom ramen för ett brett projekt. LiU-forskare är bl. Professor Neil Lagali vid LiU har tilldelats Synskadades riksförbunds ögonvårdspris, tillsammans med docent Inger Berndtsson vid Göteborgs universitet.

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse donerar miljoner kronor till Linköpings universitet och Nationellt superdatorcentrum, NSC, för att bygga Sveriges snabbaste superdator för maskininlärning och artificiell intelligens. Med den senaste visualiseringstekniken ska Visual LIFT hjälpa företag att visa upp och kommunicera kring exempelvis produkter, produktionssystem och leveranssäkerhet.

Från förlossningsskador och tonårsflickors psykiska hälsa till beslutsfattande inom vården och barns utveckling i en digital skolvärd. Det är några av projekten som nu beviljas medel. I ett Europaunikt projekt får studenter på LiU:s lärarprogram träna undervisning i virtuella klassrum. Förhoppningen är att det ska göra studenterna tryggare i att leda undervisning.

Hälften av de undersökta företagen i en ny avhandling arbetar proaktivt med kundkännedom och innovationer. Men hälften gör det inte. Därmed är potentialen stor för företagen att utveckla verksamheten och, på sikt, nå bättre resultat. Coronapandemin satte i våras stopp för många som planerade att resa utomlands.

Antalet internationella studenter har ungefär halverats i jämförelse med förra året. Även AI ska nu användas i jakten på tvådimensionella material med helt nya egenskaper.

Andelen mutationer som kan bidra till åldrande kan vara avsevärt större än man tidigare trott, enligt ny forskning gjord i bananflugor.

Studien ger stöd för en ny teori kring vilken typ av mutationer som ligger bakom att organismer åldras. Det digitala basprogrammet om våld mot barn är nu i gång. Den lanserades med en webbsänd invigning. Hennes majestät Drottning Silvia skickade en digital hälsning och uppmanade alla yrkesverksamma som möter barn att gå utbildningen. Tillsammans med studenter vid universiteten i Twente och Stavanger ska de söka smarta lösningar för hållbara transporter. Den 1 oktober invigs centrum för medicinsk humaniora och bioetik.

I fokus står ett samtal om den pågående pandemin och betydelsen av forskning inom medicinsk humaniora och bioetik, forskning som kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvården.

Barn som lider av ensamhet på fritids försöker ofta dölja det, för att de skäms. Två LiU-forskare som har forskat om utanförskap på fritidshem föreläser för personal om hur man kan upptäcka när barn inte får vara med att leka. Professor Gerhard Andersson är psykolog och psykoterapeut samt en av världens mest citerade forskare.

Numera är han också knuten till institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper. Han lämnar därmed Karolinska institutet. Studien är på flera sätt unik. En tvärvetenskaplig forskargrupp, med deltagare från Linköpings universitet och Lunds universitet, får 9,4 miljoner kronor från Länsförsäkringar för att studera orsaker till polarisering mellan stad och land och dess konsekvenser.

I januari i år lämnade LiU vidare en anmälan om oredlighet i forskning till den nationella Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Nämnden har nu beslutat att forskaren gjort sig skyldig till oredlighet. Efter många turer blev det klart att det kommer att hållas ett högskoleprov den 25 oktober. Anmälan startar nu på fredag, den 25 september och LiU står mitt i förberedelserna till ett mycket speciellt prov.

Statsepidemiolog Anders Tegnell hamnade mitt i händelseutvecklingen när det nya coronaviruset började spridas över världen. Nu har han utsetts till Årets alumn Varje år dör omkring fyra miljoner människor i sjukdomar som orsakas av röken de andas in när de lagar mat över öppen eld.

Det här är ett problem som Årets alumn Linnea Bergman vill lösa.

0 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google