Femdom •

Sona hednisk sex

2021-01-22T11:59:47
Add Comment
hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

kvinnor stora naturliga bröst
hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

hednisk sex sona

Ett av de vanligaste argumenten mot att problematisera samkönat sex — men även andra sexuella handlingar som ligger utanför det monogama, heterosexuella äktenskapet — är Nya testamentets tal om Gud som kärlek se 1 Joh m fl. Tankegången brukar då vara att en kärleksfull Gud inte skulle kunna ha några invändningar mot den typ av erotisk kärlek som kan komma att uppstå mellan två samtyckande individer — i alla fall inte om de vill konkretisera sin kärlek genom att leva i trohet och överlåtelse till varandra.

Att detta är en syn som avviker från budskapet i ett stort antal bibliska texter är uppenbart. Samma sak gäller den incestuösa relation som han går till rätta med i församlingen i Korinth se 1 Kor 5. Både Jesus och apostlarna hänvisar vidare till äktenskapet som ett förbund och som den enda välsignade platsen för den sexuella gemenskapen se Matt —12; Joh ; 1 Kor ; Hebr m fl. Men den invändning som brukar resas när man ställs inför denna typ av bibeltexter är att Guds kärlek står över dessa bud och läror.

Dock finns det åtminstone tre grundläggande problem inbyggda i detta resonemang. För det första är det en felaktig återgivning av Paulus eget resonemang. Ingenstans i denna text står det alltså att budorden skulle vara ersatta av budet om nästankärlek; i stället står det att de sammanfattas i detta bud. För det andra gör resonemanget Guds kärlek till en mer grundläggande egenskap än alla andra dimensioner av hans väsen — såsom hans allmakt, hans helighet och hans rättfärdighet.

Men detta stämmer inte med den bibliska helhetsbilden. Med detta vill vi inte säga att Guds kärlek skulle vara mindre viktig — att Gud är kärleksfull är ett av Bibelns mest återkommande teman — men det visar på det orimliga i att spela ut Guds kärlek mot hans många andra egenskaper. Att göra så är helt enkelt inte förenligt med de bibliska texterna. För det tredje bygger resonemanget på en grundläggande missuppfattning av hur Bibeln faktiskt definierar kärlek.

Och här kan vi med fördel vända tillbaka till Första Johannesbrevet. Av detta kan vi dra slutsatsen att en nytestamentlig definition av kärlek handlar om sådant som överlåtelse, lydnad och offer — konkret uttryck i Jesu människoblivande och försoningsdöd för vår skull. Sammanfattningsvis uppfattar vi att den motsättning som så ofta målar upp mellan å ena sidan kärlek och nåd, och å andra sidan lydnad och sanning, är en konstruerad motsättning. Därtill är den djupt obiblisk se Joh ; , Mer än något annat handlar den i stället om att vara beredd att ge sitt liv för andra se Joh — Vi är så grundligt infekterade av samhällets syn på kärlek, att vi ofta befinner oss mycket långt från vad Gud menar.

Ordet har ju förvrängts grader: från den ursprungliga betydelsen att ge sitt liv för någon, till den känsla som uppstår när något tillfredsställer det egna livet. Men varför är då kyrkan så besatt av sexuella synder? Är det inte precis lika illa med exempelvis girighet och korruption — men det hör man minsann inte så många predikningar om i kristna sammanhang!? Det första vi vill säga med anledning av detta är att det tyvärr ligger mycket i denna anklagelse.

Vi är verkligen dåliga på att tala om syndens allvar i många av våra kyrkor. Nu är det dock inte detta som brukar vara poängen när den här typen av argument dyker upp i debatten. Snarare är det att vi generellt borde tala tyst om just de sexuella synderna. Eller ännu hellre: att vi borde skifta fokus från talet om personliga synder — alltså den enskildes snedsteg — till de mer strukturella synderna — typ västerlandets ekonomiska system.

Om vi ansluter oss till dessa och liknande förhållningssätt får vi dock en helt ny uppsättning problem på halsen. Först och främst kan vi ju konstatera att det är få saker som Jesus och apostlarna varnar för så ofta som otukten. Totalt handlar det om ca 90 ställen — i flera fall med uttryckliga varningar för att bagatellisera de sexuella synderna se 1 Kor ; 2 Kor ; Gal ; Ef ; ; 1 Thess ; Hebr m fl. Det är alltså svårt att vara trogen mot det bibliska budskapet utan att med jämna mellanrum ta upp dessa frågor till behandling.

Sen har vi ju också kulturfrågan. Även i vårt sekulära samhälle finns det ett antal etiska frågor där det är någorlunda stor överensstämmelse i värderingar mellan kyrkan och svensken i allmänhet. Men just i frågor som rör sexualetik är detta inte längre fallet.

Och i kombination med att dessa frågor drivs så hårt av många aktörer i samhället, är det då ofrånkomligt att det i vissa lägen uppstår krockar. I klartext: Det är inte konservativa kristna som har valt att göra samkönat sex till en huvudfråga, utan vår sekulariserade västerländska kultur. I tillägg till detta kommer förstås frågan om hur vi ska agera i relation till homosexuell synd i den kristna församlingen.

Är det möjligt att bli medlem i en församling även om man lever i en samkönad relation? Är det möjligt att bli ledare? Och om svaret på någon av dessa frågor är nej — hur undviker vi att tillämpa dubbla måttstockar, så att vi på fel sätt graderar olika synder över varandra? Detta är dock frågor som skulle förtjäna en egen artikel, och därför ska vi inte fördjupa oss i dem här och nu.

Men förtjänar verkligen de sexuella frågorna den uppmärksamhet som de har fått i kyrkan på senare tid? Det måste väl ändå vara evangeliet om Jesus som är det viktigaste!? När invändningen formuleras på detta sätt är det nog lätt att hålla med för de flesta av oss. Och om man skulle göra en granskning av Sveriges kristenhet är det nog ytterst få församlingar som ägnar mer än en eller två av sina predikningar under ett år åt frågor som har med sex — och ännu mindre samkönat sex — att göra.

Oron för överdriven betoning av dessa frågor är alltså delvis obefogad. Men som vi var inne på under den föregående punkten är det inte i första hand den kristna kyrkan som har fört upp dessa frågor på agendan. Behovet av att formulera oss har i stället uppstått i mötet med vårt samhälles ifrågasättanden. Alternativet till att inte säga något om Bibelns syn på samkönat sex har därmed varit att okritiskt böja oss för tidsandan — vilket Bibeln gång på gång varnar oss för att göra se Matt —16; Rom —2; Jak m fl.

Och faktum är att det var likadant på Jesu tid. Ett av de främsta skälen för att Bibeln inte talar mer om samkönat sex är nämligen att det på denna tid rådde en total samsyn både bland judar och kristna om att detta inte var förenligt med Guds vilja. Något som däremot diskuterades livligt var frågan om skilsmässa, och därför kan vi läsa om hur både Jesus och Paulus kommenterar detta. Och när de gör det visar de på en princip som kan sägas gälla inte bara i fråga om skilsmässa, utan i alla sexualetiska frågor: de hänvisar tillbaka till skapelseberättelsen.

Det är där, säger de, som vi finner svaren om vi vill veta vad som är Guds syn på frågor som har med äktenskap och sex att göra — inklusive samkönat sex. Sen är det helt enkelt inte sant att frågan om hur vi i samhället och kyrkan organiserar våra relationer, hur vi bildar familj, hur vi ger våra barn en god uppväxt etcetera är att beteckna som perifer.

Snarare är det väl den här typen av frågor som har allra störst effekt både för oss själva och för samhället i stort? Jo, visst är det så. Och varje kyrka, och varje enskild förkunnare, har ett ansvar för att det är Jesus och hans nåd som framträder klarast i förkunnelsen som helhet. Något som vi för övrigt kan misslyckas av en mängd olika skäl, och oavsett teologisk tradition. Men för att delvis upprepa vad som stod redan i de föregående punkterna:. Om vi inte gör det sviker vi vårt mandat och gör i förlängningen evangeliet obegripligt.

Vad ska vi med förlåtelsen till om det inte finns någon synd att förlåta? De berör våra liv och våra samhällen på ett mycket djupgående sätt. Och inte minst viktigt: Upprättade relationer — inklusive en upprättad sexualitet — är en central del av vad evangeliet är tänkt att åstadkomma i våra liv. Till detta kan vi också lägga en fjärde dimension, som har med kallelsen att lida för Kristus att göra. Det här är förstås inte ett argument som vi ska använda på något lättvindigt sätt.

Att vara allmänt kärlekslös eller plump är inte att representera den Herre som enligt evangelierna är både nåd och sanning förkroppsligad se Joh Men i vissa lägen är det ändå ofrånkomligt att vi som kristna kommer att behöva lida för vår övertygelse.

Och det intressanta är att när detta händer, kommer det i påfallande hög grad att handla om just sådant som vi säger nej till. Med Magnus Malms ord:. Identitet handlar alltid om både ja och nej. Ja: vad vi är. Nej: vad vi inte är. Om denna gränsdragning är oklar, blir också identiteten oklar. Om en människa inte vet vad hon ska säga nej till, krävs ingen djupare psykologisk insikt för att hon har problem med sin identitet. Alltså inte av vad hon säger nej till utan bara av vad hon säger ja till.

Fornkyrkan hade uppfattat detta som kvalificerat nonsens. Det räcker med att läsa något av de många kvarlämnade rättegångsprotokollen mot kristna i romarriket för att se att de aldrig fälldes för vad de sa ja till. Huruvida de trodde på Jesus eller Zeus brydde sig myndigheterna inte om, folk trodde bokstavligen på allt mellan himmel och jord i den antika världen. De fälldes för vad de sa nej till.

Som exempel på vad fornkyrkans martyrer sa nej till nämner Magnus Malm sådant som kejsarkulten och sedvänjan att sätta ut oönskade barn i skogen. Detta är den en av de främsta angreppspunkterna i Jesper Svartviks bok Bibeltolkningens bakgator , med underrubriken Synen på judar, slavar och homosexuella i historia och nutid.

I boken ges ett stort antal negativa exempel på hur kristna företrädare har agerat i relation till det judiska folket, till slavar och till homosexuella, men också på hur kyrkan efterhand har kommit att svänga i dessa frågor. Grundtesen är att en mer tillåtande hållning i samtliga dessa frågor är en fråga om mognad och andlig utveckling. Följaktligen är det bara en tidsfråga innan kyrkan som helhet behöver acceptera också samkönat sex. Det finns inte utrymme att på djupet gå in i dessa av frågor här och nu.

Men låt oss ändå få göra två iakttagelser:. Både Gamla och Nya testamentet innehåller därtill förbud mot människorov — alltså att kidnappa människor för att sälja dem som slavar se 2 Mos och 1 Tim När det gäller synen på kvinnliga präster och pastorer, så är detta en fråga där olika kyrkor fortfarande har olika synsätt — och orsaken till detta är just att bibelmaterialet kan sägas peka i så olika riktningar när det gäller detta jämför t ex Rom 16 med 1 Tim — Borde inte detta förhållningssätt innebära att vi i dag kan inkludera även homosexuella i den kristna gemenskapen?

Men inte heller detta är något exegetisk hållbart argument. Visserligen ska vi som församling vara beredda att inkludera alla tänkbara typer av människor i vår gemenskap — oavsett sexuell läggning. Men detta har aldrig varit samma sak som att bejaka allt som dessa människor gör — lika lite som Jesus bejakade tullindrivarnas eller de prostituerades livsstil. Det är fortfarande genom omvändelse och tro som man får full delaktighet i den kristna församlingen.

Men om nu frågan om samkönat sex hade varit så viktig, borde inte Jesus själv ha kommit in på detta tema? Innan vi tar oss an denna fråga kan det vara viktigt att tydliggöra att en kristen syn på Skriften innebär att Jesu Ande talar inte bara genom evangelierna, utan också genom brevtexterna — och genom Bibeln som helhet jfr 2 Tim Men om vi ändå tar frågan för vad den är skulle man kunna besvara den på följande sätt:. Det var helt enkelt så självklart att man som jude motsatte sig samkönat sex att Jesus inte såg någon anledning att ta upp frågan.

You may also like

3 Comment

  • Söndags reporter blev inbjuden till en swingersklubb, Par i hjärter, där vi träffar värdparet Martin och Amanda som tar oss med till en värld både med — och utan — gränser. Kvinnor är mycket tryggare i sin sexualitet än de var förr i tiden. Vilka konsekvenser får det att vi lever i en fallen värld? Calle är också historieberättare, och har alltid något nytt kul att förmedla. Historiskt har kyrkan behandlat homosexuella väldigt illa — nu måste vi kompensera detta genom en bejakande hållning Detta är en vanlig retorik i vår tid, och det gäller inte bara vårt förhållningssätt till hbtq-rörelsen. Ylva: Hur förmedlar man det här rent praktiskt? Och varje kyrka, och varje enskild förkunnare, har ett ansvar för att det är Jesus och hans nåd som framträder klarast i förkunnelsen som helhet.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save