Femdom

Asiatisk siren com

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

kvinnor stora naturliga bröst
siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

siren com asiatisk

Siren, Osvald, f 6 april i Hfors, d 12 juni i Lidingö. Föräldrar: assessorn Bruno S och Sigrid Leopold. Studentex vid Kejserliga Alexanders-univ, Hfors, 15 maj 97, FK 15 april 99, disp 14 nov 00, FL 15 dec 00, FD 8 okt 02, allt vid Alexanders-univ, inflyttad till Sverige 99, e o amanuens vid NordM febr-juli 00, vid NM 10 okt 00—10 april 07, sv medborgare 13 febr 03, föreläsare vid StH 05—06, prof i de bildande konsternas teori o hist där 5 febr tilltr 1 mars, k fullm 6 mars april 23, attaché honoraire avec le rang de conservateur vid Musée Guimet, Paris, 24—25, intendent vid NM o chef för dess måleri- o skulpturavd 15 okt 26—30 april 44, generalsekr för Skandinaviska teosofiska samf 38— S studerade konsthistoria i Hfors med J J Tikkanen som lärare.

Till ämne för sin doktorsavhandling, som publicerades i Sthlm, valde han den sv talsmålaren Pehr Hilleström d ä bd Förslaget kom från Oscar Levertin bd 22 , professor i litteraturhistoria vid StH. Redan i detta verk kom S:s intresse för de "okända" motiven i konsthistorien fram.

Han talar i slutordet om sin förhoppning att studien skall lyfta målaren till hans rätta plats inom den sv konsthistorien. Denna tanke att vidga forskningsområden och uppvärdera konstyttringar utanför den västerländska konstens guldålder låg till grund för många andra av S:s studier. I Italien, som var resans huvudmål, blev S bekant med den amerikanske konstforskaren Bernhard Berenson, som hade slagit sig ner i närheten av Florens.

Dennes nya vetenskapliga attityd till konstforskningen fick stort inflytande på S, som tog till sig viktiga delar av hans stilkritiska metod, ursprungligen introducerad av Giovanni Morelli på talet. Ganska snabbt flyttade S tyngdpunkten i sina forskningar till italienskt måleri.

Han började med de välkända renässansmästarna och skrev om Leonardo da Vinci. S ansåg att forskningen borde börja med de viktigaste och mest berömda mästarna: från deras verk kunde forskaren härleda de objektiva kriterier som han behövde som grund för sin analys. Så småningom rörde sig emellertid S bakåt i tiden. Sina största intryck fick han vid studier av de s k italienska primitivistiska mästarna och deras temperamålningar från och talen. I dessa verk fann han uttryck för den religiösa känsla som han hade sökt.

S:s position inom sv konsthistoria blev etablerad, när han utnämndes till professor i de bildande konsternas teori och historia vid StH.

Pehr Hilleström d ä var inte det enda sv forskningsobjekt som intresserade honom. Han publicerade viktiga studier om bl a den karolinska arkitekturen. Sin egentliga livsgärning gjorde S dock inom forskningen om kinesisk konst, och han anses allmänt vara en pionjär med stark position speciellt vad gäller studiet av måleri och skulptur i Kina: "It was Osvald Siren — travelling tirelessly through the East, Europé and America, photographing, cataloguing, describing — who laid the foundations for a systematic study of Chinese painting in a series of volumes published between and " Sullivan, s 5.

Ross spelade en betydelsefull roll för utvecklingen av den asiatiska samlingen i Boston Museum of fine arts. Att S överflyttade sin forskning till den kinesiska konstens historia var ett utflöde av hans sökande efter det essentiella i religiös renhet. En första resa till Asien hade Japan som mål, och han vistades en längre tid i Kina — Då hade S överträtt sin tjänstledighet från StH så länge att han nödgades begära avsked. Hans samling av kinesisk konst, förvärvad under vistelsen i Kina, var utställd på Musée Cernuschi.

Inom kinesisk konsthistoria koncentrerade sig S först på arkitektur och skulptur och under dessa år utgavs hans viktigaste undersökningar på dessa områden. Dessa publikationer har även ett dokumentariskt värde: En stor del av de byggnader och buddhistiska statyer som S fotograferade på talet i Kina har senare förstörts eller bitvis importerats till Japan och USA. Sedan S utnämnts till intendent vid NM och chef för dess måleri- och skulpturavdelning blev måleri hans centrala forskningsområde.

De resor han företog till Östasien och var viktiga för utvecklingen av museets kinesiska samlingar. Vid hemkomsten från Fjärran Östern medförde han ett tal kinesiska skulpturer och ett mindre antal målningar. Bland skulpturerna finns exempel från de viktigaste stilepokerna. Förvärven till målerisamlingen var väl planerade: huvudintressen var Ming- — och Qing- — dynastiernas konst.

S:s verksamhet har varit av stor betydelse för den växande uppskattningen av dessa dynastiers måleri. S anpassade stilanalysen som metod vid bildtolkning också till sina undersökningar av kinesiskt tuschmåleri.

I verket Chinese painting: leading masters and principles 1—7, —58 summerade han sina resultat som forskare på detta område. Det är dessutom ett grundläggande arbete för forskning om kinesiskt måleri. När S skrev om detta ämne betonade han betydelsen av de kinesiska kritikernas analyser och använde dem som grund för sina tolkningar.

Hans åsikt var att den information om tuschmåleriets estetiska grunder som där förmedlades var mer värdefull än vad som kunde utläsas ur målningar vilkas ursprung ofta var okända.

Stilanalys har allmänt ansetts som den mest ändamålsenliga metoden vid attribution av målningar. Problemet med S:s analyser är dock att de är subjektivt obestämda. Han använde ett begrepp som är vanligt i den kinesiska estetiken men som är svårt att överföra till andra språk, nämligen det för tolkningar öppna qi. Ordet betyder livskraft, och att fånga livskraftens rytmiska harmoni var enligt de kinesiska kritikerna den viktigaste uppgiften för en kinesisk konstnär.

Redan på talet började dock forskare söka efter mera objektiva kriterier som grund för sina stilanalyser.

S, liksom många andra samtida konsthistoriker, verkade hela sitt liv som expert och hjälpte handlare och samlare när det gällde att bedöma konstverks autenticitet. I Finland gav han råd till Paul Sinebrychoff och senare kontaktade många samlare i både Sverige och utomlands honom för att få hans åsikt beträffande dateringar och äkthet.

S hade en egen konstsamling, men den var inte statisk. Han köpte konstverk men sålde dem senare för att kunna köpa någonting annat. I detta förhållningssätt följde han ett gammalt kinesiskt mönster: I Kina samlade den verkliga konstkännaren för att lära om konst, inte för att äga dyrbara konstverk.

S:s bostad på Lidingö var inredd med kinesiska möbler och andra kinesiska dekorativa detaljer. I sin trädgård tillämpade han idéer som han hade tillägnat sig då han skrivit om kinesiska trädgårdar eller vandrat i japanska trädgårdar. S:s livsåskådning var grundad på teosofi, men senare blev han alltmer intresserad av zenbuddism och astrologi. Under en period fungerade han som generalsekreterare för Skandinaviska teosofiska samfundet.

Intryck av teosofiska tankar kan skönjas i hans konstuppfattning, speciellt i bedömningsgrunderna. Han betonade betydelsen av konstnärens inre värld vid tillkomsten av ett konstverk och han uppskattade sådana målningar där konstnären hade lyckats ge en uttrycksfull form åt sina emotioner.

En rytmisk användning av formelement var en livgivande kraft i bildkonsten. S:s romantisk-idealistiska attityd manifesterades i hans dikter, som publicerades i två samlingar: Accord och Stilla stunder med naturen I hans verk i allmänhet finns tankar som anknyter till tysk romantik, men det är svårt att klarlägga i vilken utsträckning S inspirerats från detta håll och hur mycket som kommer från teosofin.

Teosoferna öste från samma mystisk-filosofiska tradition som präglade romantikens litteratur och konst. S målade inte själv med pensel men man kan säga att han "målade" med ord, och också med kameran.

Redan tidigt utnyttjade han fotograferingens möjligheter som ett medel både för att dokumentera och för att fånga subjektiva impressioner. Tillbaka Osvald Sirén Start. Gå till den ordinarie sidan. Svenskt biografiskt lexikon.

0 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google