Erotic •

Mammografi bröst ultraljud

2020-09-25T06:17:31
Add Comment
ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

kvinnor stora naturliga bröst
ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

ultraljud mammografi bröst

Detta val innebär att du inte ser regionalt innehåll och viktig information som gäller just din region. Vi använder Talande webb. Det är ett hjälpmedel för uppläsning av text. Läs mer här. Du kallas till en undersökning med mammografi vartannat år om du är kvinna  och mellan 40 och 74 år. Det kallas screening när många människor undersöks regelbundet på samma sätt. Syftet med de regelbundna undersökningarna är att hitta bröstcancer innan sjukdomen hunnit ge några symtom.

Bröstcancer är en av de av de vanligaste cancerformerna. Risken för bröstcancer ökar med åldern. Det finns goda möjligheter att bli frisk om cancertumören upptäcks tidigt. En röntgensjuksköterska gör undersökningen.

Röntgensjuksköterskan frågar först om du har haft några besvär i brösten eller om du tar läkemedel som innehåller hormoner. Sedan klär du av dig på överkroppen. Röntgensjuksköterskan tittar på brösten för att se om du har några synliga förändringar, som till exempel större födelsemärken eller ärr efter tidigare operationer. Sådana förändringar kan synas på röntgenbilderna och felaktigt tolkas som en cancertumör. Du står eller sitter tätt intill röntgenapparaten. Röntgensjuksköterskan hjälper dig att lägga ena bröstet på en skiva.

En annan skiva pressar sedan ner bröstet och håller fast det några sekunder. Armen håller du upp och vilar mot apparaten medan röntgensjuksköterskan tar två till tre bilder. Sedan får du göra om alltihop med det andra bröstet. Hela undersökningen tar 15 till 30 minuter, själva bildtagningen tar fem till tio minuter. Röntgensjuksköterskan pressar ihop ditt bröst för att bilden ska bli tydligare och stråldosen lägre.

Det kan kännas obehagligt och göra ont en kort stund. Efter undersökningen mår du oftast som vanligt. Ibland kan det kännas lite ömt i brösten, men det brukar ganska snabbt gå över. Två röntgenläkare granskar mammografibilderna oberoende av varandra. Om du har undersökts med mammografi tidigare jämför läkarna oftast med de bilderna. På det viset blir bedömningen säkrare. Svaret på vad mammografibilderna visar får du efter ungefär två veckor, men det kan variera beroende på var du bor.

Fråga gärna vid ditt besök om du vill veta mer om hur det brukar gå till med svaren på den mottagning där du blir undersökt. Ibland behöver du komma tillbaka för en kompletterande undersökning. Orsaken kan vara att bilderna inte blev tillräckligt tydliga. Då kan det räcka med att ta några ytterligare mammografibilder.

Återbesöket kan också bero på att bilderna visar att det finns en förändring i bröstet som behöver utredas mer. Röntgensjuksköterskan kan behöva ta fler bilder, eller ta bilder i olika vinklar. Det kan till exempel vara för att du har känt en knöl i bröstet, eller för att du tidigare har haft en knöl i bröstet, eller bröstcancer. En röntgenläkare granskar bilderna direkt. Ibland behöver läkaren också undersöka dig med ultraljud  och ta ett cellprov eller vävnadsprov från ditt bröst med en nål.

Svaret på vad undersökningarna visar ska du få i ett personligt möte med en läkare, så att du har möjlighet att få mer information och ställa frågor. Det ska ske så snart som möjligt men vad det innebär varierar beroende på var du bor.

Fråga gärna när du träffar läkaren som ska undersöka dig. Du kan undersökas med mammografi även om du är gravid eller ammar. Visserligen kan det vara svårare att hitta eller utesluta cancer med mammografi eftersom brösten är förändrade.

Å andra sidan kan det dröja länge till nästa undersökning om du inte vill röntgas därför att du är gravid eller ammar. Stråldosen från mammografin är ofarlig för fostret och påverkar inte bröstmjölken. Det är bra om du som ammar försöker mjölka ur brösten före undersökningen.

En del mottagningar rekommenderar att du väntar med undersökningen om du ammar. Kontakta mottagningen för att få veta vad som gäller för dig. Kontakta en vårdcentral om du upptäcker en knöl i bröstet när du är gravid eller ammar. På vissa håll kan du söka specialiserad öppenvård utan att behöva remiss. Det kan vara till exempel på en bröstmottagning eller kirurgmottagningen på ett sjukhus. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Ring telefonnummer om du vill ha sjukvårdsrådgivning.

Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. De regelbundna undersökningarna med mammografi kan upptäcka bröstcancer innan du har fått några symtom. Då är risken liten att sjukdomen ska sprida sig och bli dödlig. Det kan räcka med mindre behandling. Ibland kan läkarna ha svårt att bedöma bilderna. Då kan du behöva komma tillbaka för fler undersökningar. Ibland syns inte bröstcancern på bilderna.

Det kan till exempel bero på att bröstvävnaden är så tät att den skymmer cancertumören, eller på att cancertumören växer på ett sätt som gör den svår att upptäcka.

Några personer får behandling för sin bröstcancer i onödan. De har en cancer som växer så långsamt att de skulle kunna leva med den utan att någonsin få några besvär. Men det går inte att säga i förväg vilka cancertumörer som kommer att växa så långsamt.

Därför behandlas all bröstcancer lika. Socialstyrelsen rekommenderar regelbundna undersökningar  med mammografi för kvinnor i åldrarna 40 till och med 74 år. Alla regioner följer den rekommendationen.

Från det år du fyller 40 år till och med det år du fyller 74 år får du en kallelse hem med 1,5 till 2 års mellanrum. Variationen beror på var du bor eller hur gammal du är. I kallelsen står var undersökningen ska ske, när du ska komma och hur du gör om du har frågor eller vill boka om tiden. Du kan bli undersökt i en annan region, om du vill det.

Då gäller samma villkor för dig som för alla andra som bor i den regionen. Kontakta en mammografimottagning eller vårdcentral och säg till om du är år, men inte får någon kallelse. Du som är över 74 år kallas inte längre. Det beror på att det saknas studier som visar att regelbundna undersökningar ökar överlevnaden då. Se till att bli undersökt av läkare om du själv upptäcker en förändring i dina bröst. Läs mer i kapitlet Mammografi om du själv upptäcker en förändring.

Du får ingen kallelse om du lever med skyddad identitet. Kontakta en mottagning för mammografi så får du en tid för undersökning. Kontakta mottagningen om du har fått en kallelse men inte vill komma till undersökningen och inte vill ha fler kallelser. Personalen kan be dig att skriva ett brev där du bekräftar att du inte vill bli kallad. Ofta är en knöl eller annan förändring i bröstet godartad, men se ändå till att bli undersökt.

Kontakta en vårdcentral så snart det går om du själv upptäcker en knöl eller förändring i dina bröst. Du kan också kontakta kvinnohälsovården eller den speciella bröstmottagning som finns på en del större sjukhus, så bokar de en tid åt dig. Du kan söka vård på  vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning  du vill i hela landet.

En läkare känner noga igenom dina bröst och avgör om du behöver undersökas med mammografi. Då får du en remiss. Röntgenläkaren kan också behöva undersöka dig med ultraljud och ta ett cellprov eller vävnadsprov.

Resultatet av undersökningarna skickas till läkaren som remitterade dig. Den läkaren ska kontakta dig för ett möte där du får svar på om du har bröstcancer eller om besvären beror på något annat. Vårdpersonalen ska se till att du förstår informationen  som du får.

Det är för att du ska kunna vara så delaktig som möjligt i din vård. Ställ frågor. Du kan be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Du har rätt att få  information på ditt eget språk  om du inte talar svenska.

Du har rätt att få  tolkhjälp om du har en hörselnedsättning. Täta bröst innebär att du har mycket bröstkörtelvävnad. Du kan ha täta bröst oavsett ålder.

Röntgenläkarna som granskar bilderna bedömer alltid hur täta brösten är.

You may also like

4 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save