Erotic •

Vuxen mental depression

2020-08-31T02:45:15
Add Comment
mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

kvinnor stora naturliga bröst
mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

mental depression vuxen

Våra webbplatser använder cookies för att förbättra användarupplevelsen och att rikta in innehåll. Genom att fortsätta på vår webbplats godkänner du användningen av cookies. Ordet depression betecknar både en sinnesstämning och en psykisk sjukdom. Depression som psykisk sjukdom innebär att personen drabbas av långvarig minst två veckor nedstämdhet, förlust av välbehagskänsla, orkeslöshet och andra symtom som berör tankarna, känslorna, beteendet och hela kroppen.

Tillfällig ledsenhet och sänkt grundstämning är inga psykiska sjukdomar. De är normala upplevelser och behandlas inte som sjukdomar. Olika människor kan uppvisa mycket olika symtom på depression. Ibland kan de mest framträdande symtomen vara olika slags diffusa fysiska smärtor och illamående, och då kan det ta tid att ställa diagnosen.

En deprimerad person orkar ofta inte upprätthålla sociala kontakter och kan isolera sig från andra. Utifrån symtomen klassificerar läkaren depressionen som mild, måttlig eller svår. Det finns ofta ett samband mellan hur svår depressionen är och hur mycket funktionsförmågan påverkas. En person med lindrig depression kan i regel studera eller jobba, trots att funktionsförmågan är nedsatt. Av dem som drabbas av depression är över 10 procent män och över 20 procent kvinnor.

Ur folkhälsoperspektiv är depression ett stort problem. Vid sidan av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är depression den vanligaste bakomliggande orsaken till invalidpension i Finland. Statistiskt sett har antalet personer med depression ökat, och man har blivit bättre på att diagnostisera depressioner som symptom på psykisk sjukdom. Depression yppar sig på olika sätt beroende på individen. Typiska symtom på depression är följande:. Sänkt grundstämning innebär att personen är nedstämd, ledsen, avtrubbad och irriterad.

Framtiden ter sig dyster eller meningslös. Det är vanligt att personen gråter mycket mer än vanligt. Personen förlorar intresset för eller känner ingen glädje i saker som tidigare gett välbehag.

Livsglädjen är borta. Personen tycker ofta illa om sig själv, känner sig värdelös och har liten tilltro till sin egen förmåga. Personen känner sig skyldig och känner sig vara förtjänt av straff.

Skuldkänslorna anknyter mycket ofta även till saker som personen själv inte har kunnat påverka och där personen inte har handlat fel. Sömnstörningar kan ta sig uttryck i svårigheter att somna in, sömnavbrott, vakenhet på efternatten och överdrivet sömnbehov. Personen kan förlora aptiten och gå ner i vikt, men å andra sidan kan även aptiten och vikten öka.

Det kan finnas många olika orsaker bakom en depression som kräver behandling. Ofta är depression en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Man hittar sällan en tydlig bakomliggande orsak. Medfödda anlag, tidiga uppväxtförhållanden och livsomständigheter inverkar på hur känsliga människor är för depression. Sannolikheten för depression ökar om personen till exempel har haft en svår barndom och blivit utsatt för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld eller har blivit övergiven.

Svåra, sorgliga eller tunga livsomständigheter kan leda till uppkomst av depression. Ibland kan den bakomliggande orsaken vara en fysisk faktor, som minnesstörningar, nedsatt sköldkörtelfunktion eller Parkinsons sjukdom. Biverkningar av läkemedel, droger och alkoholintag kan orsaka depression hos en del individer. Depression kan också ha hormonbetingade orsaker eller bero på bristen av ljus under den mörka årstiden. Idag identifieras depression bättre än tidigare som en psykisk sjukdom, vilket är orsaken att antalet personer som lider av depression har ökat i statistiken.

Det finns ändå inga entydiga bevis på att depression har blivit vanligare. Metoderna för att diagnostisera och behandla depression har blivit bättre de senaste årtiondena. I dag förhåller man sig till depression och depressionsdiagnoser på samma sätt som till andra sjukdomar. Den drabbade ska söka och få vård i tid. Det underlättar återhämtningen och förhindrar att depressionen förvärras.

På samma sätt som det vanligen finns mer än en enda bakomliggande orsak till depression, finns det också många olika behandlingsformer. Den allmänt rekommenderade behandlingen är kombination av läkemedel och psykoterapi. Depression kan också behandlas med samtalsterapi som främst ges av sjukskötare specialiserade på psykiatri vid hälsocentralerna.

I extremt svåra fall kan det behövas sjukhusvård. Svår och psykotisk depression kan även behandlas med ECT, eller elektrokonvulsiv behandling. Det finns många olika slags antidepressiva läkemedel. De används för att påverka de fysiologiska orsakerna till depression, det vill säga förändringarna i hjärnan. Ju svårare depressionen är desto större betydelse har läkemedlen. Effekten av antidepressiva läkemedel inträder inte genast utan den ökar så småningom under loppet av 2—8 veckor. Oftast är sömnlösheten det första symptomet som lindras, medan nedstämdheten avtar långsammare.

Även när symtomen har försvunnit bör man fortsätta att ta medicinen enligt läkarens ordination från fyra månader till ett år. Att avbryta behandlingen alltför tidigt ökar risken för att depressionen återkommer. I vissa fall behöver läkemedelsbehandlingen fortsätta som så kallad underhållsbehandling ännu länge efter den sista depressionsepisoden. Psykoterapi har visat sig vara en effektiv behandlingsform vid lindrig och medelsvår depression.

Den rätta terapiformen väljs från fall till fall. Målet för psykoterapin är att patienten ska återhämta sig och återfå sin funktionsförmåga. Med kamratstöd avses verksamhet där personer som varit med om i stort sett samma saker eller befinner sig i samma livssituation delar med sig av sina erfarenheter. Kamratstöd bygger på inbördes jämställdhet i en grupp där individerna blir bemötta på ett lyhört sätt och får kontakter och stöd.

Det främsta målet i kamratgrupperna är att hjälpa deltagarna att orka och återhämta sig. Kamratgruppen har vanligen en ledare som hjälper gruppen att fokusera på framtiden. I ungdomen utvecklas människan snabbt både fysiskt, psykiskt och socialt. Ungdomen är också en viktig period med tanke på den psykiska hälsan. Redan som barn kan det förekomma depressionsliknande tillstånd som yttrar sig som rastlöshet, tillbakadragenhet och uppförandestörningar.

Sannolikheten för depressionsskov ökar emellertid betydligt under puberteten och åren därefter. Under puberteten är det vanligt med starka känslor samt perioder med nedstämdhet och missmod. I motsats till vuxna är de mest påtagliga symtomen på depression hos en ung person ofta irritation eller ilska, som kan vara den dominerande känslan istället för nedstämdhet. Depressioner hos unga ger liksom hos vuxna känslan av att intresset för företeelser som tidigare gav välbehag inte längre känns meningsfulla.

Depressioner hos unga ger anledning till oro om deras beteende förändras markant jämfört med tidigare. Depressioner är vanligare hos flickor än hos pojkar, eller åtminstone diagnostiseras flickor oftare med depression. När en ung person drabbas av depression är det sociala stödet mycket viktigt.

Goda relationer till vänner och föräldrarna underlättar återhämtningen. Österbottens kriscenter Valo satsar på ett riksomfattande digitalt kriscenter för samtalsstöd på svenska, via video- eller telefonsamtal.

Pandemisituationen har visat att det finns ett behov av utökade svenskspråkiga kristjänster. Det digitala kriscentret erbjuder samtalsstöd upp till ggr vid kriser i livet och vardagen. När hjälp behövs är det viktigt att någon lyssnar. Multidimensionell familjeterapi MDFT strävar efter att hjälpa unga, med omfattande problem.

I MDFT arbetar med man samtidigt med de olika nivåerna i den ungas liv. Världshälsoorganisationen WHO beskriver psykisk hälsa som ett tillstånd där individen känner igen sina resurser, klarar livets utmaningar, samt kan engagera sig i arbete och samhället.

Målet för utvecklingsarbetet vid MIELI Psykisk Hälsa Finland rf är att främja den psykiska folkhälsan genom att förnya och stärka föreningens verksamhet.

MIELI Psykisk Hälsa Finland rf är ett förbund med över 50 lokala föreningar för mental hälsa, över 30 andra medlemsföreningar social- och hälsovårdsorganisationer, föreningar för patienter, fackföreningar och nästan individuella medlemmar. Föreningen strävar efter att den mentala hälsan ska vara grundläggande på alla nivåer i samhället och på alla livsområden. MIELI rf hjälper och stöder människor i kriser. Stöd Och Hjälp. Välbefinnandet Livsskeden Människorelationer och växelverkan Psykisk ohälsa Beroendesjukdomar Bipolär sjukdom Depression Fobier Generaliserat ångestsyndrom Paniksyndrom Personlighetsstörningar Psykoser Schizofreni Social fobi Tvångssyndrom Ätstörningar Självmord Hur hjälpa den som tänker på självmord Efter en närståendes självmord.

Symtom Depression yppar sig på olika sätt beroende på individen. Typiska symtom på depression är följande: Sänkt grundstämning Sänkt grundstämning innebär att personen är nedstämd, ledsen, avtrubbad och irriterad. Förlust av välbehagskänsla Personen förlorar intresset för eller känner ingen glädje i saker som tidigare gett välbehag. Utmattning Den deprimerade känner sig oföretagsam, viljelös och trött.

Även små saker känns övermäktiga. Förlust av självkänsla eller självuppskattning Personen tycker ofta illa om sig själv, känner sig värdelös och har liten tilltro till sin egen förmåga. Överdriven självkritik eller obefogade skuldkänslor Personen känner sig skyldig och känner sig vara förtjänt av straff. Återkommande tankar om döden, självmordstankar eller självmordsbenägenhet Deprimerade personer kan bära på tankar om döden, tänka på sin egen död och ha självmordstankar.

Känsla av obeslutsamhet eller koncentrationssvårigheter Personen kan inte koncentrera sig eller ta itu ens med saker som tidigare har känts enkla. Psykomotorisk hämning eller agitation Personens funktioner kan bli långsammare eller överaktiva på ett ångestfullt sätt.

Sömnstörningar Sömnstörningar kan ta sig uttryck i svårigheter att somna in, sömnavbrott, vakenhet på efternatten och överdrivet sömnbehov. Aptit- och viktförändringar Personen kan förlora aptiten och gå ner i vikt, men å andra sidan kan även aptiten och vikten öka.

You may also like

3 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save