Erotic

Kannibal förintelse naken

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

kvinnor stora naturliga bröst
naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

naken kannibal förintelse

Välutbildade och intelligenta idioter är däremot fullständigt livsfarliga. De kan förstöra ett helt land på nolltid.

Hel kristendom respekteras men förföljs. September gjorde jag en resa till Polen och besökte då bl a Warszawaghettot det lilla som finns kvar , förintelselägret Treblinka Treblinka II om man skall vara noggrann — i fortsättningen avser jag Treblinka II när jag skriver Treblinka samt Auschwitz I och Auschwitz II det senare, som delvis var ett rent förintelseläger, kallades också Birkenau eller Auschwitz-Birkenau — i hela Auschwitzkomplexet ingick dessutom ca 40 satellitläger.

En sådan här resa är givetvis fruktansvärt traumatisk och man kommer hem förkrossad och deprimerad över människans uppenbara förmåga till bottenlös ondska. Som tur är finns det också ljusglimtar — människan är ju en märklig blandning av gott och ont. Ondskan tar fram det allra sämsta hos vissa människor, samtidigt som den får andra att ställa sig på rättfärdighetens och sanningens sida.

När det judiska folket hade sin mörkaste stund någonsin, fanns det polacker, tyskar och andra som tog deras parti och gjorde vad de kunde för att rädda liv. Raul Wallenberg och Oskar Schindler är kanske de mest kända, på grund av att deras humanitära insatser skildrats i påkostade Hollywoodfilmer. Men det fanns också många "vanliga" människor som aktivt hjälpte judarna genom att gömma dem i vissa fall under flera år ända tills kriget var slut eller genom att hjälpa dem fly till neutrala länder etc.

Sådant gjordes med risk för eget liv. Och inte bara eget liv. Avslöjades man, kunde det hända att hela ens familj skickades till koncentrationsläger klicka här för att läsa mer om de tysta hjältar som räddade judar undan Förintelsen. En mindre känd person i sammanhanget är den polsk-judiske läkaren och barnpedagogen Janusz Korczak. Denne drev ett barnhem i Warszawas ghetto. När barnen skulle skickas till Treblinka större delen av Warszawas judar mördades i detta läger valde Korczak, som haft flera tillfällen att undkomma, att följa sin barn ca i döden.

Han ville vara tillsammans med barnen in i det sista för att ge dem trygghet så långt det nu gick. Misza Wroblewski beskriver händelsen i artikeln "O Januszu Korczaku — Wspomnienie z ostatnich lat zycia" i Nowe Widnokregi Moskva nr 8, , han var inte själv med vid barnhemmets evakuering, utan fick det berättat för sig samma dag av ögonvittnen :. Janusz Korczak är idag i det närmaste helgonförklarad hade han varit katolik, hade han definitivt kanoniserats till helgon och hans öde finns berättat i en spelfilm som bär hans namn.

En man värd all beundran och respekt! I Treblinka finns tusentals minnesstenar utplacerade. Vissa har namn på byar och städer ingraverade för att påminna om samhällen vars hela judiska befolkning utplånades i Treblinka. Ett enda personnamn finns där, och det är Janusz Korczak. Treblinkas hjälte! Judarna brukar säga att om man hjälper en enda människa, räddar man hela världen.

Det är människor som Janusz Korczak som gör det möjligt för mänskligheten att gå vidare utan att krossas av sin egen ondska. Efter min resa känner jag att jag vill dela några av de intryck som jag bär med mig. Med anledning av detta passar jag också på att översätta min tidigare artikel om Förintelsen till svenska samtidigt som jag utvidgar artikeln med nya fakta. Jag känner att det är väldigt viktigt att bemöta Förintelseförnekarnas lögner. Och jag vill dra mitt lilla strå till stacken. Förintelsen är ondska när den är som allra mest djävulsk.

När tyskarna under sitt fälttåg mot Sovjet intog Lettland, chockades till och med SS-soldaterna av letternas grymheter mot judar. Ett populärt nöje var att stoppa in en vattenslang i ändtarmen på judar man fångat och sedan sätta på fullt tryck ända tills offret bokstavligen sprack. Med all säkerhet en fruktansvärt smärtsam död. Ögonvittnen berättar hur letter stod och hånskrattade när judar plågades ihjäl.

Tyskarna å sin sida hade en helt annan inställning. Man försökte att i görligaste mån undvika att sadister blev vakter i lägren, eftersom tyskarna ville utrota det judiska folket i industriell skala — snabbt och effektivt. Om personalen på Anticimex njutningsfullt om vi nu tänker oss att de är sadister skulle slita ett ben i taget av kackerlackorna, skulle det ta en förfärlig tid och bli väldigt dyrt att sanera ett hus.

Därför måste Anticimex arbeta rationellt. Tyskarna hade grundläggande samma inställning. Av detta skäl utvecklade man dödsmaskineriet i förintelselägren även i andra läger, t ex arbetsläger, fanns gaskammare och krematorier, men där dödade man "bara" de fångar som inte orkade arbeta längre eller som var uppstudsiga.

Givetvis slank en hel del sadister igenom anställningsprocessen, vilket ledde till vidrigheter som lampskärmar av människohud och liknande perversiteter.

I dödslägret Treblinka II var medellivslängden ca 2 timmar efter det att man klivit av tåget på perrongen. För att det hela skulle gå smidigt fanns en orkester med judar som på detta sätt förlängde sina liv med några månader vilken spelade lugnande musik och längs perrongen fanns en mur med en stor Davidsstjärna för att judarna skulle tro att de kommit till ett judiskt arbetsläger.

Vissa judar tvingades, innan de fördes till gaskamrarna, att skriva vykort till de vänner och släktingar som fanns kvar i ghettona, och berätta om hur bra de hade det i sitt "arbetsläger". Allt för att invagga de judar som fanns kvar i ghettona i falsk säkerhet.

Varje tåg förde med sig tusentals människor, och en så stor folkmassa i panik är givetvis svår att handskas med även för beväpnade soldater. Skulle de tvingas skjuta ihjäl alla på perrongen, skulle det ta många, många timmar innan man röjt upp och kunde ta emot nästa tåg, vilket skulle försinka utrotningsprocessen. Alltså måste allt flyta så smidigt som möjligt, så att man fick en kontinuerlig folkström till gaskamrarna. I Treblinka mördades som mest 18  människor per dygn.

Detta var endast möjligt om judarna ända in i det sista trodde att de hamnat i ett arbetsläger och därför frivilligt gick in i gaskammaren. Från plattformen fördes judarna längs en väg som delvis var nedgrävd i marken, dels kantades av höga murar.

Det enda man såg var murarna och himlen. Nazisterna kallade den för "Himmelsvägen" med tanke på att den "ledde till himlen" via de rökmoln som steg upp från krematorierna.

Läsaren känner säkert till hur fångarna fick veta att de skulle få duscha innan de fick komma till de barracker de skulle bo i. De klädde av sig i ett särskilt rum och fick tillsägelse att komma ihåg var de lagt sina kläder så att de lätt skulle hitta dem efter duschen.

Och också att av samma skäl knyta ihop sina skor med skosnörena. Detta för att lugna eventuellt oroliga fångar, vilka kanske hade en vag misstanke om att allt inte stod rätt till.

För att ännu mer förstärka illusionen fanns i omklädningsrummet skyltar med detaljerade instruktioner på flera olika språk om hur duschandet skulle gå till. Sedan fördes den grupp som skulle gasas in i gaskammaren i utrotningslägren tog man i de större gaskamrarna in flera tusen personer åt gången.

Judarna män, kvinnor och barn fick ibland tvålar med sig in som i själv verket var stenar som såg ut som tvålar för att ytterligare förstärka intrycket av att de skulle duscha. I taket fanns duschmunstycken som inte var kopplade till något vattenledningsrör. Tanken var att offren så sent som möjligt skulle inse att det inte handlade om att duscha, utan om att dö. Plötsligt stängdes dörrarna och låstes från utsidan med starka reglar.

Sedan släcktes ljuset gaskamrarna låg delvis under jord, för att skriken inte skulle höras till de fångar som väntade på sin tur och gasen började strömma in. Den gas som användes i Treblinka var kolmonoxid och genererades av diesel- eller bensinmotorer. Senare kom man att i andra läger, som t ex Auschwitz, använda det betydligt mer effektiva preparatet Zyklon B som rent kemiskt är cyanväte. Efter en stund kontrollerade en SS-läkare, via ett titthål, att alla var döda.

Sedan startades kraftiga evakueringsfläktar som sög ut överblivna gasrester och därefter skickade man in Sonderkommandot för att ta ut kropparna Sonderkommandot bestod av judiska fångar som fick göra grovarbetet — dessa fick på så sätt leva lite längre, men då och då gasade man också dem, eftersom man inte ville ha några överlevande vittnen. Från gaskammaren transporterades liken med hissar och spårbundna vagnar till det intilliggande krematoriet där de brändes i Treblinka brändes liken över öppna gropar.

Askan maldes i vissa fall till pulver och spreds sedan ut på åkrar som gödsel eller begravdes i stora gropar eller tippades i närmaste flod i Auschwitz-Birkenau tippade man normalt askan i floden Vistula. Man kan fundera över vilket som är värst. Sadistiska letter som hatiskt och njutningsfullt plågade ihjäl judar eller iskalla tyska ingenjörer som helt logiskt hade tänkt ut hur man så effektivt som möjligt skulle utrota ett helt folk.

Vissa gaskammare var t ex klädda med plåt på insidan. När man designade dessa gaskammare hade man gjort en kalkyl över huruvida man skulle ha galvaniserad plåt eller rostfri plåt. Den rostfria var mycket dyrare men skulle hålla ända tills alla judar var utrotade, medan man skulle få byta plåt flera gånger innan Förintelsen var klar, om man valde galvaniserad plåt. Det gällde att räkna ut vilket som blev billigast. Jag kommer inte ihåg vad man kom fram till, men det är under alla förhållanden djävulskt i all sin känslokyla.

Ondskan kan ta sig många uttryck. Både i hat och raseri och i iskall logik. Det var inte lätt att göra uppror eller fly. I Auschwitz I som ursprungligen var en polsk militärförläggning och senare utvidgades med lämpliga tillbyggnader omgavs lägret med dubbla, 3 m höga taggtrådsstängsel. Trådarna var strömförande med högspänning det var alltså inget vanligt elstängsel utan kom man emot trådarna dog man omedelbart och stängslet gick en meter ner i marken för att man inte skulle kunna gräva sig ut givetvis var det inte strömförande under marken.

På båda sidor och mellan de dubbla stängslen var all vegetation borttagen och marken var helt slät. Det gick således inte att gömma sig någonstans vilket ju alltid är möjligt i filmens värld. Nattetid belystes området runt och mellan stängslen med starka lampor. Dessutom fanns kulspruteförsedda vakttorn med jämna mellanrum ca var e meter, på vissa ställen tätare. På insidan, ca tre meter från det inre, elektrifierade stängslet, fanns ett enkelt stängsel med vanlig ståltråd och som var så lågt att man kunde kliva över det.

Dels fungerade detta som skydd för att man inte av misstag skulle komma för nära det livsfarliga, elektrifierade stängslet, dels definierade det en otillåten zon som skulle försvåra rymningar.

Gick man innanför skyddstängslet, sköts man omedelbart från vakttornen. Ibland roade sig vakterna med att kommendera fångar att gå in i den otillåtna zonen. När man byggde Birkenau Auschwitz II utrymdes 40 polska byar genom att invånarna fördrevs.

Hela området, vilket kom att kallas "Auschwitz Interessengebiet" Auschwitz intresseområde , omfattade en area av 40 kvadratkilometer. Byarna jämnades sedan med marken, all vegetation togs bort och marken gjordes plan. Lägren omgavs således av stora områden av barmark där det inte fanns någonstans att gömma sig. Vakterna hade dessutom hundar, vilket gjorde varje rymningsförsök nästan hopplöst redan från början. Förutom att det fanns tätt med vakttorn längs själva stängslet fanns också en yttre ring av vakttorn, flera hundra meter från stängslet.

Till saken hör att lägren helt och hållet byggdes av fångar de som byggde gaskammare och krematorier dödades när arbetet var klart — man ville inte ha några vittnen till Förintelsen. Två gånger om dagen räknades fångarna.

7 Comment

  • I så fall talar de mot välkända historiska fakta. Man kunde ha bombat gaskammare och krematorier eller järnvägarna på vilka fångarna transporterades för att få stopp på dödandet eller i varje fall minska omfattningen. Detta var antagligen medvetet uträknat av de psykiatriker som varit med och planerat Förintelsen. Ett experiment som varenda skolelev varit med om. Varje tåg förde med sig tusentals människor, och en så stor folkmassa i panik är givetvis svår att handskas med även för beväpnade soldater.
  • Deodato skapade massiv kontrovers i Italien och över hela världen efter släppandet av Cannibal Holocaust , som felaktigt hävdades av vissa att vara en snusfilm på grund av de alltför realistiska goreeffekterna. Previous article Next article. Fanns det ingen Förintelse, fanns det ju inget att be om ursäkt för! Gick man innanför skyddstängslet, sköts man omedelbart från vakttornen. Ungefär vid samma tid togs ytterligare bilder över samma område av andra spaningsplan, och på en av dessa kan man se hur det ryker från ett skogsområde utanför själva lägerområdet.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google