BDSM

Cystisk fibros

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

kvinnor stora naturliga bröst
fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

fibros cystisk

Detta val innebär att du inte ser regionalt innehåll och viktig information som gäller just din region. Vi använder Talande webb. Det är ett hjälpmedel för uppläsning av text. Läs mer här. I kroppen finns ett tunt och lätt skikt med slem på slemhinnorna i bland annat luftvägarna och matsmältningssystemet. Slemmet hjälper till att hålla lungorna rena och skyddar mot bakterier. Det underlättar också matsmältningen.

Vid cystisk fibros är slemmet tjockare och segare än det ska vara. Det beror på att de körtlar som producerar slemmet inte fungerar som de ska. Det påverkar kroppen på flera olika sätt. Bland annat är det sega slemmet svårt att hosta upp ur luftvägarna och det påverkar andningen. Vissa bakterier trivs också speciellt bra i slemmet och orsakar upprepade infektioner i luftvägarna.

På sikt tar lungorna skada och fungerar sämre. Bukspottkörteln i kroppen tillverkar enzymer som hjälper till att bryta ner maten i tarmarna.

Hos de flesta med cystisk fibros täpper det sega slemmet till bukspottkörtelns gångar. Det gör att enzymerna inte når fram till tarmarna. Vid cystisk fibros blir också gallan segare än den ska vara. Gallan bildas i levern och ska hjälpa till att finfördela fettet i tarmen. Det här gör att matsmältningen inte fungerar som den ska hos personer med cystisk fibros. Då blir det svårt att ta upp näring, viktiga fettsyror som kroppen inte kan tillverka själv och de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.

Redan under det första levnadsåret brukar det märkas att ett barn har cystisk fibros. De allra flesta får sin diagnos före tre års ålder. Sjukdomen kan variera mycket i svårighetsgrad. Det gör att diagnosen ibland inte ställs förrän i ungdomsåldern eller i vuxen ålder. Det gäller framför allt för personer som har en fungerande bukspottkörtel. Hur svår sjukdomen blir och vilka organ som påverkas kan variera mycket mellan olika personer.

Det beror bland annat på vilken typ av genetisk förändring som har orsakat sjukdomen och på miljön som personen lever i. Hur den som är sjuk sköter sin behandling påverkar också. Här är följer vanliga symtom på cystisk fibros hos barn, ungdomar och vuxna.

Många av symtomen minskar med rätt behandling. Kontakta en vårdcentral om du tror att du eller ditt barn har cystisk fibros. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Du kan också ringa direkt till ett av landets fyra CF-centrum för råd och information. De kan hjälpa till att ordna en utredning om du misstänker att du själv eller någon närstående har cystisk fibros. Ring telefonnummer om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Du som har cystisk fibros kan behöva söka vård för ytterligare behandling om något särskilt inträffar eller om du mår sämre.

Det kan till exempel vara om vid något av följande tillfällen:. Ta i första hand kontakt med den mottagning där du går på regelbundna kontroller. Behöver du kontakta någon annan mottagning ska du alltid informera vårdpersonalen om att du har cystisk fibros. Då kan de kan anpassa behandlingen och vid behov ta kontakt med läkare vid ett CF-center.

Kontakta genast den mottagning där du går på kontroller eller sök vård på en akutmottagning om du har cystisk fibros och ett eller flera av följande besvär:. Berätta alltid att du har cystisk fibros om du söker vård på en annan mottagning än den där du går på dina kontroller.

Den första utredningen för cystisk fibros görs oftast på närmaste barnklinik eller lungklinik. Diagnosen cystisk fibros fastställs sedan på ett särskilt kunskapscentrum för cystisk fibros. På CF-centrumet finns ett team av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och dietist samt kurator, psykolog och sekreterare.

För att få diagnosen behöver du ha typiska symtom på cystisk fibros tillsammans med hög salthalt i svetten eller de genförändringar som kan orsaka sjukdomen. Hos läkaren får du först berätta om dina eller barnets besvär. Svetten undersökts med ett svettest. Så här går det till: Svett framkallas från barnets eller din hud med hjälp av ett svettdrivande medel som kallas pilocarpin. Medlet leds in i huden med hjälp av en apparat som avger en svag ström.

Undersökningen gör inte ont, men det kan svida eller pirra till lite under huden. Svettestet tar ungefär en timme och du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt.

Svetten samlas upp och salthalten undersöks. Oftast görs en genetisk analys för att fastställa sjukdomen.

Det görs med hjälp av ett blodprov. Cystisk fibros är en sjukdom som du har hela livet. Behandlingen går ut på att lindra dina besvär och göra så att du och dina lungor mår så bra som möjligt. Sjukdomen utvecklas olika hos olika människor.

Med tiden blir du sämre av sjukdomen, men för de flesta går det väldigt långsamt. Med en intensiv behandling kan personer med cystisk fibros leva ett aktivt liv långt upp i åldrarna.

Du som har cystisk fibros behöver både ha stöd av ett vårdteam i närheten av där du bor och få regelbundna kontroller vid ett CF-centrum. Du som bor nära ett CF-centrum går dit för kontroller, vanligtvis varje till var tredje månad.

Du som har långt till ett CF-centrum kan gå på dina regelbundna kontroller hos ett CF-team på en barnklinik eller lungklinik som finns närmare. En viktig del av behandlingen vid cystisk fibros är att lösa upp och få bort det sega slemmet från lungorna. De flesta med cystisk fibros behöver andas in luftrörsvidgande och slemlösande läkemedel varje dag. Du behöver också göra särskilda andningsövningar för att få loss slemmet och kunna få upp det.

En fysioterapeut kan hjälpa med olika typer av tekniker. Fysiska aktiviteter med mycket rörelse är det bästa sättet att bli av med slem och hålla lungorna i form.

När du rör på dig börjar du ofta hosta och slemmet lossnar. Rörelse ger dig också bättre kondition. Det gör att lungorna fungerar bättre och att du bättre orkar med förkylningar och andra infektioner. Det behöver träna både styrka, kondition, rörlighet och din hållning. Du kan behöva syrgasbehandling om du har svåra lungbesvär. I början behövs den endast vid träning eller under perioder då du mår sämre, men med tiden kan den behövas allt oftare.

Det kan finnas möjlighet att få nya lungor genom lungtransplantation, om dina lungor fungerar mycket dåligt. För att du inte ska bli undernärd eller få brist på vitaminer behöver du vara noggrann med vad du äter. Måltiderna behöver innehålla mycket energi. Du får alltid tidigt kontakt med en dietist på CF-centrum eller i ditt CF-team.

Du behöver tillskott av bukspottkörtelenzymer till varje måltid om bukspottkörteln inte fungerar. Du behöver också ett dagligt tillskott i maten av vissa vitaminer och ofta även av vissa livsnödvändiga, fleromättade fettsyror. Du som har cystisk fibros och samtidigt har svåra infektioner kan ibland ha svårt att äta all mat som krävs.

Då kan du få extra näringsdrycker. Du kan också få mat genom en slang genom näsan eller munnen direkt ner i magsäcken. Det kallas för sondmatning. Du kan också få en öppning på magen för att få maten direkt in i magen. Personer med cystisk fibros har nästan alltid särskilda bakterier i luftvägarna. De förökar sig lätt. För att förhindra att du får en kraftig infektion behöver du därför behandlas med antibiotika redan vid tidiga symtom på infektioner.

Det kan till exempel vara om du får mer hosta, blod i upphostningarna, feber eller att du känner dig trött. Du behöver oftast också göra mer av den dagliga lungbehandlingen. Du får också regelbundet lämna prover på upphostat slem. De analyseras efter tecken på infektioner. Cystisk fibros kan förvärras efter varje infektion. Därför är det viktigt att barn med cystisk fibros vaccineras enligt vaccinationsprogrammet för barn.

Eftersom infektioner i luftvägarna är särskilt besvärliga, är det viktigt att både barn och vuxna med cystisk fibros vaccinerar sig mot influensa varje år. Polyper i näsan kan i ett tidigt skede ofta behandlas med kortisonsprej i näsan. Du kan behöva en operation om polyperna är stora. Inflammation i bihålorna behöver inte behandlas om den inte ger besvär.

Du kan få avsvällande läkemedel och eventuellt antibiotika om du behöver.

6 Comment

  • Allt du behöver veta om inhalation KB. Pankreasinsufficiens medför framför allt malabsorption av fett och fettlösliga vitaminer A, D, E och K. Den osmälta maten kan inte tas upp, vilket kan medföra undernäring om inte detta kompenseras av en enorm aptit. Enstaka personer kan behöva genomgå en levertransplantation. Detta leder till två huvudsakliga konsekvenser:.
  • Varje yrkeskategori har en egen arbetsgrupp för cystisk fibros inom Sverige; läkare - arbetsgruppen för CF, som är en associerad förening till Svenska Läkaresällskapet; sjuksköterskor - sjuksköterskeråd för CF; fysioterapeuter - fysioterapeutråd för CF; dietister - referensgrupp för CF inom Dietisternas Riksförbund; psykologer och kuratorer; - psykosocialt råd för CF. Kategorier : Genetiska sjukdomar Luftvägs- och lungsjukdomar Matspjälkningssystemets sjukdomar Bukspottkörtelsjukdomar Fibros. Om gångarna täpps till kan enzymerna inte nå födan i tarmen. Det kan du till exempel få genom Riksförbundet Cystisk Fibros , RfCF, som stöder och hjälper personer med cystisk fibros och deras närstående i Sverige. Därför bör antibiotika ges frikostigt, även vid virusangrepp som vanliga förkylningar. Ågrenska arrangerar vistelser för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras familjer.
  • Vid cystisk fibros har svetten en ökad halt av koksalt. En vanlig följdsjukdom vid cystisk fibros är diabetes. Detta i sin tur betyder att ungefär var 20e människa är bärare av anlaget. L Hjelte m fl. Sjukdomen drabbar även bukspottkörteln och kan därför leda till gallstas. Den mest fruktade av dessa är Mycobacterium abscessus. Infektioner behandlas med antibiotika Personer med cystisk fibros har nästan alltid särskilda bakterier i luftvägarna.
  • Vid längre tids antibiotikabehandling är det vanligt med svampinfektion i munnen. De fettlösliga vitaminerna - A, D, E och K - kommer in i blodet tillsammans med fett. Vid proteinbrist samlas vätska i kroppen. Du kan behöva syrgas Du kan behöva syrgasbehandling om du har svåra lungbesvär. Cystic fibrosis.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google