BDSM •

Ts tara handled

2020-11-21T09:07:20
Add Comment
handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

kvinnor stora naturliga bröst
handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

handled ts tara

Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande de­ partementschefen hemställt.

I propositionen avhandlas utbildningen av lärare i de vanliga läroäm­ nena men däremot icke i yrkesämnen. Utbildningen skall för de berörda lärargrupperna omfatta dels allmänbildande studier och erforderliga fack­ studier inom vederbörande undervisningsämnen, dels en egentlig yrkes­ utbildning, innefattande teoretisk och praktisk utbildning för lärarkallet.

I den egentliga yrkesutbildningen skall ingå viss aspiranttjänstgöring. Enligt propositionen skola lärarutbildningsanstalter av ny typ inrättas till ett antal, som framdeles bestämmes. Vid dessa skola blivande ämnes- lärare, mellanskollärare och eventuellt småskollärare samt, i den mån så bestämmes, olika grupper av speciallärare erhålla egentlig yrkesutbildning.

Utbildningen av mellanskollärare skall enligt propositionen grundas på ett kunskapsmått, i huvudsak motsvarande gymnasiekurs. Den egentliga yrkesutbildningen för småskollärare åter skall efter en övergångstid bygga på en ettårig allmänbildande kurs, baserad på ett kunskapsmått i huvudsak motsvarande realexamen.

Engelska har upptagits som obligatoriskt läroämne med relativt högt timtal, tyska och franska som frivilliga ämnen. En reform av det inre arbetet påbörjades redan genom års stadga och har sedan i allt större utsträckning genomförts; den åsyftar ökad självverksamhet och friare studieformer. Samtidigt ha behö­ righetskraven för seminariernas lärare höjts.

Folkskoleseminariernas ordi­ narie ämneslärare äro numera genomgående lektorer. För småskoleseminariema har talet medfört ännu mera genomgri­ pande reformer. Vid dess början hade staten ännu icke i större utsträck­ ning tagit sig an småskollärarinneutbildningen. De flesta småskolesemina- rierna ägdes av landstingen eller hade privata huvudmän. Lärokursen be­ hövde icke omfatta mer än 8 månader.

De nuvarande småskoleseminariema äro däremot statsinstitutioner, lärokursen är tvåårig eller i ett fall treårig, inträdesfordringama ha höjts och undervisningen bestrides av adjunkter.

Den praktiska utbildningen har moderniserats. För de högre skolornas lärare har däremot den egentliga yrkesutbild­ ningen på lång tid föga ändrats i organisatoriskt hänseende. Kursen i peda­ gogikens teori och historia har visserligen flyttats över till universiteten och ingår som led i filosofisk ämbetsexamen, men prövåret är sig tämligen likt. Två sakkunnigberedningar — års skolsakkunniga och års lärar- utbildningssakkunniga — ha efter olika linjer arbetat med en reform av läroverkslärarnas praktiska utbildning, men de framlagda förslagen ha icke realiserats.

När frågan om lärarutbildningen nu återupptages, äro förutsättningarna väsentligt ändrade. Den forna splittringen inom det svenska skolväsendet är på väg att utjämnas, proposition har avlåtits om en enhetsskola, avsedd att i sig upptaga hela den mångfald av olika skolformer, som sörja för skol- pliktsåldems behov. Fn större grad av enhetlighet är både önskvärd och möjlig även på lärarutbildningens område.

Lärarutbildningen kunde läm­ nas å sido, ännu när års skolutredning utförde sin grundläggande ana­ lys av de svenska skolproblemen, men den blev en trängande uppgift för års skolkommission.

Enligt direktiven skulle skolkommissionen i bör­ jan av sitt arbete uppdraga vissa allmänna riktlinjer för frågans lösning, varefter den fortsatta utredningen borde anförtros åt en särskild sakkun­ nigkommitté.

Den förra delen av utredningsarbetet är nu fullgjord och in­ går i kommissionens i juni avgivna principbetänkande SOU 27 ; det är denna del av utredningen och därpå grundade förslag, som jag nu går att föredraga.

Det fortsatta utredningsarbetet har redan påbörjats, då en särskild delegation under ordförandeskap av undervisningsrådet Eskil Käll-. Ämneslärarna vid de allmänna läroverken tillhöra, om man bortser från rektorerna, tre med avseende på löneställning och kompetenskrav skilda lärarkategorier, nämligen lektorer, adjunkter och ämneslärarinnor.

Enligt den för innevarande budgetår gällande personalförteckningen finnas ämneslärarinne-, 2 adjunkts- och lektorstjänster. Dessutom finnas extra ordinarie och extra ämneslärarinnor och adjunkter samt timlärare. Lektorstjänster förekomma endast vid de högre allmänna läroverken. Ämneslärarinnegruppen utgöres huvudsakligen av lärarinnor, som ha genomgått högre lärarinneseminariet i Stockholm eller motsvarande privata lärarinneseminarier. Dessa utbildningsanstalter äro numera nedlagda, och ämneslärarinneinstitutionen torde komma att avvecklas, sedan de utexa­ minerade lärarinnorna erhållit placering.

Inom den numeriskt största gruppen, adjunktsgruppen, har flertalet av­ lagt filosofisk ämbetsexamen, som enligt läroverksstadgan är behörighets­ villkor för adjunktstjänster, vilka icke innefatta kristendomskunskap eller praktiskt läroämne.

Enligt stadgan för filosofiska examina skola kunskaps- fordringama i ämbetsexamen bestämmas med hänsyn till examens ändamål att vara behörighetsvillkor för ämneslärarbefattningar vid de allmänna lä­ roverken. I ämbetsexamen ingår vid sidan av de egentliga examensämnena en obligatorisk kurs i psykologi samt pedagogikens teori och historia.

Adjunktstjänst ledigförklaras i två eller tre läroämnen. Omfattar tjänst två läroämnen, fordras vanligen vitsordet Med beröm godkänd eller därut­ över i motsvarande ämnen i ämbetsexamen. Vissa skolämnen motsvaras dock av två eller flera universitetsämnen. I ett par fall har det därför an­ setts nödvändigt att för behörighet i visst skolämne föreskriva akademiska studier i två ämnen.

Så är förhållandet i fråga om modersmålet och biologi, som motsvaras av universitetsämnena nordiska språk och litteraturhistoria med poetik respektive botanik och zoologi.

Det fordras i dessa fall minst vitsordet Med beröm godkänd »2 betyg» i det ena av de nämnda universi­ tetsämnena och minst vitsordet Godkänd »1 betyg» i det andra. Omfattar adjunktstjänst tre skolämnen, fordras, utöver behörighet till adjunktstjänst i två av ämnena, att sökanden har minst Godkänd i det eller de examens- ämnen, som motsvara det tredje skoliimnet.

I läroverksstadgan angivas särskilda behörighetsvillkor för adjunkts­ tjänst i kristendomskunskap. På grund av gällande övergångsbestämmelser. Efter behörighetsförklaring av Kungl.

Maj:t ifrågakomma även lä­ rare, som med goda vitsord ha genomgått folkskoleseminarium och därjäm­ te vid universitet eller högskola förvärvat goda vitsord om genomgången prövning i ämnen, tillhörande vederbörande skolas ämneskrets. Vid prak­ tiska mellanskolor och yrkesbestämda högre folkskolor kunna även lärare, som vid teknisk högskola, handelshögskola, lantbrukshögskolan eller skogs- liögskolan ha erhållit goda vitsord i ämnen inom vederbörande skolas äm­ neskrets, bliva behörigförklarade av Kungl.

Maj:t och därefter antagna till ordinarie lärare. Extra ordinarie och extra ämneslärare vid högre kommunala skolor skola i regel ha genomgått samma teoretiska utbildning som de ordinarie ämnes- lärarna; uppkommande behörighetsfrågor prövas dock i detta fall av skol­ överstyrelsen. De ordinarie ämneslärama vid folkskoleseminarier och tekniska läroverk äro lektorer, vid småskoleseminarier adjunkter.

Lektorstjänst vid semina­ rium kan stadgeenligt vinnas även genom behörighetsförklaring av Kungl. Maj:t, varvid hänsyn skall tagas till genom vetenskapliga insikter, peda­ gogisk utbildning och föregående verksamhet ådagalagd lämplighet för tjän­ sten.

Vid de tekniska läroverken gälla i fråga om behörighet till lektorstjän- ster i teoretiskt grundläggande ämnen samma behörighetsvillkor som för motsvarande tjänster vid allmänt läroverk; för lektorat i tekniska tillämp- ningsämnen och i merkantila ämnen gälla speciella behörighetsvillkor.

Behö­ righet till adjunktstjänst vid småskoleseminarierna kan vinnas antingen på samma sätt som vid allmänt läroverk eller genom att avlägga ämbetsexa- men i tjänstens ämnen jämte folkskollärarexamen eller genom behörighets­ förklaring av Kungl. Vid folkskoleseminariema kunna sedan några år även e. Antalet ordinarie lektorstjänster vid seminarierna är innevarande budget­ år och vid de tekniska läroverken , antalet e. Adjunktstjänsterna vid småskoleseminarierna äro 46 till antalet.

Enligt stadgan angående filosofiska examina stadfäster kanslern studie­ planer för de akademiska examina. Planen för ämbetsexamen skall utgå från en normaltid av högst sju lästerminer. Det har ansetts, att denna tid skall avse en minimiexamen, som enligt examensstadgan omfattar sju be- tygsenheter och inbegriper kurs i pedagogikens teori och historia. I normal­ studietiden inräknas icke tid, som åtgår för förvärvsarbete, militärtjänst­ göring, fyllnadsprövningar efter studentexamen och dylikt eller som går förlorad till följd av sjukdom, men däremot skälig årlig semestertid.

Även med dessa preciseringar blir dock begreppet normaltid tämligen obestämt, emedan studietiden för en viss kurs i hög grad beror av den en­ skilde studentens begåvning. Sådant tillstånd medgives numera i regel lärarkandidater med minst 8 terminers lärartjänstgöring. Antalet högre allmänna läroverk med prov­ årskurs är för närvarande 11 och antalet provårsseminarier 4. Antalet lärar­ kandidater uppgick höstterminen till Under den sist förflutna femårsperioden avslutade omkring 20 procent av lärarkandidaterna prov­ året på en termin.

Provåret skall i regel omfatta tre läroämnen men kan även begränsas till två eller med skolöverstyrelsens tillstånd utsträckas till fyra läroämnen.

Ansökan om provår skall bland annat åtföljas av läkarbetyg angående fri­ het från sjukdom och lyte, som gör sökanden olämplig för lärarkallet, av­ fattat enligt av medicinalstyrelsen fastställt formulär. Skolöverstyrelsen för­ delar lärarkandidaterna på de läroanstalter, som ha provårskurs. Därvid skall beaktas, i vad mån de lärokurser, som genomgås vid läroanstalten och de vid densamma anställda lärarkrafterna kunna vara ägnade att främ­ ja lärarkandidatens utbildning i vederbörande läroämnen.

Tvåterminsprov- år kan fullgöras med en termin vid läroverk och en termin vid seminarium. Provåret innefattar praktiska övningar, diskussioner och föreläsningar rörande pedagogiska frågor. Därjämte anordnas för lärarkandidaterna kur­ ser i skolhygien och muntlig framställningskonst, inbegripet talteknik. De praktiska undervisningsövningarna torde vanligen omfatta omkring 80 lektioner för tvåterminskandidater och något mindre för enterminskan- didater.

Undervisningen fördelas på serier, förlagda till olika stadier. En serie förberedes med att lärarkandidaten i klassen åhör den undervisning han skall övertaga.

Under seriens lopp och vid dess slut anordnas samman­ träde med lärare och lärarkandidater för behandling av metodiska frågor i samband med övningsundervisningen. Vid folkskoleseminariema skola lärarkandidaterna även i lämplig utsträckning åhöra elevernas undervis- ningsövningar samt deltaga i den därmed förbundna behandlingen av me­ todiska frågor.

Lärarkandidaterna åhöra vidare i rätt stor utsträckning föredömliga lära­ res undervisning. Där så anses möjligt och lämpligt böra de beredas tillfälle åhöra undervisning vid andra läroanstalter, om detta kan vara av betydelse för deras utbildning. Antalet åhörda lektioner kan för tvåterminskandida- terna uppskattas till i medeltal , för enterminskandidaterna till omkring Varje termin skall provårsföreståndaren eller annan lämplig person hålla sammanträden med lärarkandidaterna för behandling i form av föredrag, referat eller diskussion av allmänt pedagogiska och metodiska frågor; där­ vid förekomma även föreläsningar om skolorganisationen och skollagstift- ningen.

Antalet föreläsningar kan växla, bland annat emedan de metodiska frågorna i vissa ämnen kräva mer tid än i andra. Skolkommissionen uppger, att för de lärarkandidater, som läsåret —47 gingo provår i moders­. De blivande teckningslärarna erhålla även utbildning i välskrivning. Största delen av välskrivningsundervisningen vid de högre skolorna bestri- des av teckningslärare.

Lärarna i musik utbildas vid musikhögskolan. Lärare i musik vid allmänt läroverk skall ha avlagt musiklärarexamen, lärare i musik vid seminarium dessutom högre organistexamen. För inträde i musikläraravdelningen ford­ ras realexamen eller motsvarande kunskaper; därjämte måste sökande un­ dergå inträdesprov, som avser att utröna, huruvida han besitter den musi­ kaliska begåvning och förbildning, som erfordras för att tillgodogöra sig studierna.

Utbildningstiden för musiklärarexamen är fyra år, antalet elever på musikläraravdelningen för närvarande Årsproduktionen av musik­ lärare ligger omkring 15, inräknat privatister.

Eleverna erhålla tillfälle till övningsundervisning i skola och beredas i samband därmed tillfälle åhöra undervisning i läroanstalter, som högsko­ lans direktör efter förslag av skolöverstyrelsen anvisar.

Lärarna i gymnastik med lek och idrott skola ha genomgått fullständig gymnastiklärarkurs vid gymnastiska centralinstitutet. I allmänhet ha de före inträdet vid institutet avlagt studentexamen. Kurstiden är två år. Undervisningen bör ordnas så, att varje elev erhåller 5 till 6 timmars under­ visning dagligen med lämplig fördelning mellan teoretiska och praktiska ämnen. Antalet studerande på gymnastiklärarlinjen är för närvarande

You may also like

1 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save