BDSM •

Vuxna fria medier

2021-01-07T12:09:08
Add Comment
fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

kvinnor stora naturliga bröst
fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

fria medier vuxna

Världsdagen för pressfrihet firas den 3 maj varje år sedan , bland annat för att påminna regeringar om deras skyldighet att upprätthålla yttrandefriheten som återfinns i artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Ulla Carlsson vid JMG, UNESCO-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik, har i ett halvt sekel arbetat med kommunikations- och mediefrågor och dess betydelse för demokrati och mänskliga rättigheter.

Inför Pressfrihetens dag framhåller hon i den här artikeln, skriven i den pågående pandemin, vikten av yttrandefrihet och medier i den krissituation som världen nu upplever.

Information om möjliga åtgärder för begränsning av ett virus som covid är viktig för att människor ska kunna fatta välgrundade val när det gäller att skydda sig själva och samhället. Rätten till hälsa kan endast upprätthållas om tillgång till relevant information är säkerställd och inte minst tillgång till information på det egna språket i den egna lokala kontexten.

Men det räcker inte — medborgarna måste också kunna förhålla sig kritiskt till informationen i en tid av desinformation och påverkansaktioner. Yttrandefriheten och medierna är mer centrala än någonsin. Globalisering och digitalisering knyter samman människor, varor och pengar över stora avstånd. Men samtidigt som världen krymper blir den också mer avlägsen. Grupper försvarar sin identitet och när det gemensamma inte längre kan upprätthållas på samma sätt som tidigare befästs gränser för lokala kulturer, religioner och samhällen.

Överskridande av gränser och försvar av gränser är två sidor av samma globaliserings- och digitaliseringsprocess.

Jonsson , Något vi har fått erfara i den situation som covid har orsakat. Nationalstaten har kommit i förgrunden och internationella organisationer som FN har hamnat i bakvatten. En viktig konsekvens av covid är att nationella gränser har stängts och inskränkningar i människors fri- och rättigheter har genomförts i många länder i syfte att stävja spridningen av smitta.

Inskränkningar som kan få konsekvenser såväl inom länder som mellan regioner. Förutom vad en pandemi i sig orsakar finns en påfallande risk för ökad fattigdom och ojämlikhet — även hungersnöd. På sina håll kan inskränkningarna dessutom komma att bli bestående och än mer hämma demokratiutvecklingen på olika håll i världen. Globalisering, geopolitik, ekonomi och teknologi är viktiga faktorer när yttrandefriheten formas i dagens samhälle. Covid har onekligen  påvisat mediernas betydelse och vikten av press- och informationsfrihet — tillämpad i enlighet med internationella överenskommelser.

För inget land kan på egen hand lösa en pandemis härjningar och efterkommande effekter. Skälen för ett effektivt system för globalt samarbete och reglering kan inte underskattas i en tid som denna. Makt, jämlikhet, jämställdhet och social rättvisa bör ses i nya sociala och politiska samhällskontexter. En samhällsstyrning av god kvalitet är avgörande för en demokratiutveckling, vilket innebär välfungerande institutioner som åtnjuter stort förtroende bland medborgarna, mellanmänsklig tillit, delaktiga och aktiva medborgare — och yttrandefrihet, som ger enskilda individer rätt att uttrycka åsikter och att kommunicera med andra i offentligheten.

Det handlar om en offentlighet som i hög grad vilar på mediernas oberoende och pluralism. Rätten till yttrande- och åsiktsfrihet är stadfäst i Artikel 19 i FNs allmänna deklaration om mänskliga rättigheter. Det är en individuell rättighet — som främjar det kollektivt goda. Ofta sammanfattas dess betydelse i tre argument: försvar av sanningen, försvar av demokratin och försvar av den personliga friheten. Argument kan också formuleras som att yttrandefrihet ger medborgare och beslutsfattare underlag för att komma fram till välgrundade beslut i gemensamma frågor, möjliggör granskning av makten, bidrar till att bekämpa korruption, bidrar till ett demokratiskt jämlikhetsperspektiv; alla medborgare ges möjlighet att ge uttryck för sin uppfattning i olika frågor, och rätten att tala fritt — en inskränkning i yttrandefriheten hindrar individen från att realisera sina möjligheter i livet.

Peter Forsskål kanske ger den mest direkta definitionen redan i skriften  Tankar om borgerliga friheten —  en politisk pamflett mot översitteri, tyranni och censur. I den a och sista tesen skriver han:. Ändtelingen är ock det en wigtig rättighet i ett fritt samhälle, att fritt få bidraga till det allmännas wäl. Men skal det ske, så måste samhällets tillstånd kunna blifwa bekant för hwar och en, och hwar en fritt der om få yttra sina tankar. Der det saknas är friheten ej wärd sitt namn. Forsskåls krav var förstås orealistiska i den tid som var.

Samtidigt förebådar han den moderna förståelsen av en offentlighet där medierna kommer att spela en avgörande roll som förvaltare av yttrandefriheteten. Fria och oberoende medier förmodas ge tillgång till information, granska makten och erbjuda plats för en öppen och saklig debatt där olika idéer och intressen närmar sig varandra i enlighet med demokratins grundtanke.

Ett offentligt rum som bejakar förmågan att lyssna på varandra, tillåta konfrontation och konflikt, trots olika intressen och värderingar. En insikt om att sakskäl måste prövas och argument brytas mot varandra.

Arendt , Mouffe , Rønning, Det är denna viktiga roll som har motiverat samhällets stöd till medierna grundad i föreställningen att marknaden och innovationer inte ohämmat får styra medieutvecklingen. Men yttrandefriheten är komplicerad — både goda och dåliga argument kan användas för att begränsa den.

Nu liksom tidigare i historien säger sig alla vara för yttrandefrihet — och mänskliga rättigheter — så länge det inte kostar vare sig obehag, makt eller pengar.

Covid pandemin har också med all önskvärd tydlighet visat att med rättigheter följer även skyldigheter. För att kunna utnyttja rätten till yttrandefrihet, och andra rättigheter, måste medborgarna ha grundläggande utbildning och god hälsa. Men det har inte alla människor ­— ofta en följd av sociala orättvisor, könsdiskriminering, etnisk och religiös diskriminering, arbetslöshet, etc. Bristande tillgång till information och kunskap följer i spåren.

Optimismen var länge stor om de möjligheter som internet kan erbjuda när alla kan vara såväl producenter och distributörer som konsumenter av innehåll — även av journalistiskt innehåll.

Problem har med tiden blivit uppenbara med konsekvenser för demokratin. Inte minst gäller det hoppet om ökat medborgarengagemang och deltagande. Den pågående digitaliseringen har förändrat såväl mediernas funktioner som strukturer avseende styrning och marknad. Transnationella bolag har intagit marknaden — de dominerar såväl dagens kommunikationsstruktur som innehåll, bl. Det är fråga om digitala plattformar som från början sågs som teknologiska konstruktioner men som med tiden har blivit såväl ekonomiska som socio-kulturella fenomen.

En omsvängning som i grunden har förändrat relationen mellan teknologi, kapital, innehåll och användare Karppi , Zuboff Infrastrukturens beskaffenhet bestämmer i stor utsträckning tillgång till och användning av information och kommunikation. Koncentration av makt hos ett fåtal kommunikationsföretag liksom koncentration i tillgången till information i olika regioner i världen har betydande konsekvenser för yttrandefrihet, mediefrihet och jämlikhet i ett medborgarperspektiv.

En ständig kamp pågår för ett öppet, rättvist, etiskt och säkert internet i hela världen — mot övervakning, kontroll, desinformation, censur, propaganda, hot och hat. Allt oftare framförs i demokratiska samhällen krav på regleringar och andra åtgärder framförda av såväl politiska som civila samhällets organisationer.

I andra länder används internet och sociala medier av auktoritära regimer som anledning till inskränkningar i yttrandefriheten och ökat förtryck. Många stater har offensiva och defensiva cyberoperationer för att attackera eller skada andra länders datorer eller informationsnätverk. Ryssland, Kina och andra auktoritära regimer har investerat tiotals miljarder dollar för att kunna manipulera, snedvrida och censurera den globala informationsmiljön Lucas Motiven kan skilja sig åt men de använder ofta samma taktik.

Påverkansoperationer och informationsstölder blir allt vanligare och allt mer utstuderade — det gäller i hög grad under covid pandemin. Dagens mer omfattande medieutbud med diversifierade källor får till följd att skillnaderna ökar mellan olika grupper rörande användningen av medier och inte minst nyheter.

Risken för att bli desinformerad eller manipulerad kan inte underskattas. Kunskaps- och deltagandeklyftor tenderar att öka med minskad social sammanhållning och tilltagande klasskillnader. Donsbach , Hirdman , Norris , Robinson et al. Det innebär att det offentliga rum som oberoende medier i ett pluralistiskt medielandskap förväntas erbjuda begränsas.

Marknaden för information och kunskap har i flera avseenden förvandlats till ett verktyg för olika typer av maktutövande — även antidemokratiska sådana. Couldry et al.

Mediernas integrering i och påverkan på människans livsmiljö, har förändrats och den offentliga sfären har transformerats. Balansen mellan säkerhet, personlig integritet och yttrande- och informationsfrihet i den digitala världen är en kritisk fråga.

Digitaliseringen har skapat en komplex medieekologi. Utmaningarna för den fortsatta utvecklingen av digitala medier är många men särskilt kan urskiljas: ett växande hot mot mediernas frihet och oberoende journalistik globalt, och en nedgång i den traditionella affärsmodellen för medieföretag, vilket resulterar i problem med finansieringen av en kvalificerad journalistik.

Mediesystemets funktioner som en gång sågs som styrkor — som konkurrens, öppenhet och rättvisa — har visat sig ha svagheter. Om själva essensen i principen om yttrandefrihet ska kunna vidmakthållas — att alla medborgare ska kunna hålla sig väl informerade i syfte att bidra till ett upprätthållande av demokratin — borde de traditionella medierna och inte minst public service, s k mainstream medier, mer än någonsin fungera som drivkraft för ett öppet och inkluderande offentligt samtal.

En journalistik som kan erbjuda en informerad och rättvisande dialog om politiska, ekonomiska och sociala förhållanden. I en studie av yttrandefrihetens gränser i Sverige anser en majoritet av befolkningen att medierna brister i respekt för människors privatliv och hälften visar tveksamhet för mediernas opartiskhet i nyhetsförmedlingen. Nästan lika många menar att kontroversiella åsikter inte ges utrymme. Resultaten kan endast tolkas som kritik av mediernas sätt att fungera i dagens samhälle.

Medborgare ska kunna förlita sig på en trovärdig, verifierad och kontextualiserad information för att ha möjlighet att fatta rimliga beslut på politiska, kulturella och sociala arenor. Journalistikens koppling till sin publik och demokratiska värden kommer därför att vara avgörande för mediernas framtid.

Medborgarskap och demokratiskt styrelseskick saknar mening om fakta och information för att förstå samhället — och ett kritiskt förhållningssätt hos medborgarna — saknas. Något som har blivit uppenbart under covid pandemin. Att säkerställa dels den oberoende och undersökande journalistiken, dels medie- och informationskunniga medborgare ställer krav på vilja till förnyelse, kunskapsutveckling och fungerande regelverk hos såväl medierna själva som samhället.

Alternativa finansieringsformer för undersökande journalistik behöver kompensera för hotet mot rådande affärsmodell. Detta kan inte ske utan samhällets stöd. När ett samhälle präglas av snabba förändringar kommer samhällsförtroende i fokus. Det är utmärkande för idag då förutsägelser om framtiden har blivit allt osäkrare.

De problem som vi står inför är komplexa och ofta sammankopplade: klimat- och miljöförändringar, ekonomisk och social ojämlikhet, korruption, våld, krig, konflikter och fattigdom med stora flyktingströmmar och migration, växande nationalism och populistisk politik, och nu en pandemi — ofta med kränkningar av mänskliga rättigheter.

En påtaglig oro för politisk turbulens och ekonomisk instabilitet kan förmärkas runt om i världen. Ett föränderligt politiskt, socialt och ekonomiskt landskap med tilltagande ojämlikhet gör att många institutioner idag möter utmaningar, vilka leder till att de inte i samma utsträckning som tidigare kan svara mot medborgarnas behov.

Allt färre engagerar sig i politiska partier och mer debatt synes pågå i sociala medier än inom partier. Polarisering och extremism blir typiska nyckelord. Den sociala sammanhållningen, som är en bärande kraft i en demokrati, tenderar att minska. Berman , Donsbach , Lee et al.

Det är fråga om processer som väcker frågor om vad demokrati är och vad demokrati ska vara med prövning av honnörsord som deltagande, inkludering, jämlikhet, jämställdhet, yttrandefrihet och i pandemins spår inte minst solidaritet.

Medie- och kommunikationskulturen måste ses i förhållande till sådana politiska, sociala och ekonomiska förändringar.

Enligt flera demokratiindex går demokratiutvecklingen i världen bakåt.

You may also like

8 Comment

  • Global Media Monitoring Project Donsbach, W. Sverige var det första landet i världen som lagstiftade om tryckfrihet - och det redan år Media Literacy Project Blog En journalistik som kan erbjuda en informerad och rättvisande dialog om politiska, ekonomiska och sociala förhållanden. Varifrån kommer bilderna?
  • Donsbach , Hirdman , Norris , Robinson et al. Berman , Donsbach , Lee et al. A Question of Democracy. Democratization , 14 4 Utan kvinnors grundläggande rättigheter har inget land lyckats bli en fullvärdig demokrati Dietz , Inglehart et al. Kom gärna med ett exempel. Gallagher, M.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save