Anal

Livslångt lärande för vuxna

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

kvinnor stora naturliga bröst
vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

vuxna för livslångt lärande

Anförande vid riksdagens utbildningsutskotts seminarium på temat livslångt lärande den 26 september Anförandet finns inspelat och är tillgängligt genom att klicka här!

Jag är djupt tacksam för att ha fått inbjudan att komma hit till er, de som i detta land har valts till, och fått ansvar för, att skapa de bästa förutsättningarna för människor att växa, utvecklas och få nya chanser i livet.

Att omskola sig och ta nya kliv i livet kan för vissa vara vardagsmat, andra något stort och förunderligt, och för en del inte ens en möjlighet. Det är här politiken, NI, kommer in. Som möjliggörare och ansvariga för att människor ska kunna ta det där klivet som många gånger är så viktigt på så många plan.

Sverige har genom åren, i relation till många andra länder, byggt upp ett omfattande system för vuxna studier. Det handlar om flera delar. Komvux som en plats som kan ge människor en första eller andra chans, kunskaper som förbereder dem för samhälls- och yrkeslivet eller kanske som möjlighet till personlig utveckling.

Högskolan och yrkeshögskolan som erbjuder möjlighet till högre studier. Folkbildningen som ger människor möjlighet till kulturell, demokratisk och kompetensgivande bildning. Och inte att förglömma arbetsplatslärande och alla de möjligheter till lärande som skapas genom ett aktivt föreningsliv. Sverige är det land i världen som bland den vuxna befolkningen har en av de högsta deltagarsiffrorna per capita i olika former av studier.

Som Rubenson och Desjardin visar i följande tabell:. Att Sverige har så stort deltagande i studier i vuxen ålder är nog något som många människor inte är medvetna om.

Jag brukar till exempel fråga kollegor och studenter om vilken utbildningsform i Sverige, av gymnasieskolan och komvux, som har flest elever. De svarar nästan alltid fel. Vi kan här i tabellen se hur omfattande studiedeltagandet i dessa två utbildningsformer såg ut [1]. Som ni kan notera är det idag fler elever som deltar i komvux än som deltar i gymnasieskolan.

Det innebär att NI har ett stort ansvar att tillse att de erbjuds möjligheter till en bra utbildning som förbereder dem för både ett nutida och framtida arbets- och samhällsliv och möjligheter till personlig utveckling. Detta är något NI har fastslagit genom skollagen där det bland annat står:. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Men hur ser det egentligen ut. Hur stort allvar tycks ni lägga på dessa tre olika uppdrag som ni givit komvux? För att svara på den frågan kan vi i ett första skede vända oss till programmet för denna halvdag. I blickfånget står frågan om kompetensförsörjning. Den må vara viktig, men knyter framförallt ann till den del i skollagen som tydliggör att komvux skall förbereda för arbetslivet. Precis som i många andra sammanhang, i en rad olika offentliga texter, sätter ni som politiker, och de ni satt att utreda frågor, fokus nästan uteslutande på en del av det uppdrag ni har beslutat att komvux skall ha.

När jag för några år sedan gick igenom de då aktuella utredningarna om komvux, den om sfi och den om grundvux, båda publicerade , återkom frekvent begrepp som effektivisering, kostnadseffektivitet, flexibilitet och individanpassning.

Begreppet personlig utveckling återkom endast vid de tillfällen då skollagen citerades. Detta sätter fingret på en fråga som sällan diskuteras mer ingående och explicit i den offentliga debatten. Nämligen frågan om varför utbildning och för vad se Biesta, Och i detta fall varför utbildning för vuxna, eller varför livslångt lärande och för vad. Eller snarare, svaret frågan om varför livslångt lärande och för vad, tas för given, som något självklart och odiskutabelt. För att utveckla detta argument ytterligare, vill jag här göra en kort tillbakablick på framväxten av begreppet livslångt lärande.

Ett policybegrepp som vuxit fram under en längre tid och fyllts med olika innehåll. Föregångaren till begreppet livslångt lärande, var begreppet livslång utbildning.

Rapporten baserades enligt Faure på fyra antaganden:. Som den framstående utbildningsforskaren Gert Biesta skriver, är detta en anmärkningsvärt tydlig humanistisk syn på utbildningens roll i samhället, speglandes talets och talets framtidstro och tro på generell och universal utveckling. Livslång utbildning kom så småningom att ersättas av begreppet livslångt lärande. Samma år blir begreppet centralt i Jacques Delors white paper inom EU om konkurrens och ekonomisk utveckling. OECD plockar upp begreppet i sin rapport —  Making lifelong learning a reality for all  — Samma år utser europeiska kommissionen det europeiska året för livslångt lärande.

Detta skifte från livslång utbildning till livslångt lärande, är inte endast ett skifte i begrepp, utan också ett skifte i svaret på frågorna varför och för vad. Vänder vi oss till EUs memorandum om livslångt lärande kan vi se hur strategin framförallt lägger fokus på frågor om ekonomisk utveckling och konkurrens, även om social inkludering finns med på ett hörn.

Förhoppningen, som skrivs fram här är att genom individuellt anpassade utbildningar skall människor bli anställningsbara och social inkludering skall uppstå. Detta för även med sig en omdefinition av relationen mellan Staten och den enskilde medborgaren. Staten skall möjliggöra deltagande i studier genom hela livet, men det är upp till den enskilde att ta ansvar för att tacka ja till sådana erbjudanden.

Inte minst blir sådan relation tydlig i och med begreppet anställningsbarhet. Som flera forskare pekar på se t. Fejes, ; Garsten och Jacobsson, , implicerar begreppet att fullt ansvar läggs på den enskilde att bli anställningsbar.

Om så inte blir fallet har den enskilde sig själv att skylla. Som jag redan nämnt och som ni redan sett, har denna halvdag fokus på kompetensförsörjning. Detta är inte en slump, utan ligger väl i linje med hur den ekonomiskt drivna diskursen har omformats och tar sig uttryck idag.

Begreppet kompetensförsörjning tycks bli allt vanligare i olika politiska texter. Låt oss ta ett exempel från SOU rapporten om validering från Där står bland annat följande:. Brist på arbetskraft råder inom ett stort antal yrkesområden och både privata och offentliga arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. Samtidigt är arbetslösheten hög bland vissa grupper, särskilt bland utrikes födda och personer med kort formell utbildning.

Den bristande matchningen på arbetsmarknaden riskerar att hämma tillväxten. Detta är endast ett, men illustrativt exempel på hur kompetensförsörjning blivit en central del i sättet det idag talas om livslångt lärande. Sådan försörjning ses som nödvändig för fortsatt god ekonomisk utveckling.

Med andra ord, svaren på frågorna om varför livslångt lärande och för vad, blir å ena sidan explicitgjord, men å andra sidan tas de för givna. Livslångt lärande blir framförallt, och kanske nästan uteslutande en fråga om medel för att tillskapa ekonomisk tillväxt, snarare än något som skall bilda människan för samhällslivet mer bett och skapa möjlighet för personlig utveckling.

Låt oss nu gå till en annan angränsande och central fråga. Oavsett vad svaret blir på varför livslångt lärande och för vad, kan vi konstatera att vuxnas studier och lärande genom historien och även idag för er politiker lyfts fram som en viktig fråga.

Även om vikten av frågan genom åren har skiftat, åtminstone om vi ser på hur Staten finansierat denna verksamhet över tid. Den fråga jag nu kort vill beröra är på vilket sätt som ni som representanter för detta parlament, tillser att det finns goda möjligheter i detta land att skapa kunskap om de olika former av vuxnas studier och lärande som ni finansierar. För att svara på den frågan kan vi empiriskt göra några nedslag. För det första kan vi se i vilken utsträckning det svenska universitetsväsendet bidrar till att skapa kunskap om dessa typer av verksamheter.

Ett mått kan vara att se hur väl vi står oss i jämförelse med andra länder vad gäller finansiering av professurer och därtill kopplade forskningsmiljöer med fokus på vuxenutbildning och folkbildning.

Om vi först tar Finland som exempel. Där finns det idag ungefär 10 professurer med profil mot vuxenpedagogik och vuxnas lärande med lite olika benämningar. I Sverige, där vi, som jag redan nämnt, ett av världens mest omfattande deltagande i studier i vuxen ålder, har vi endast en professur i vuxenpedagogik, den jag innehar och som inrättades i Linköping Detta är anmärkningsvärt.

Men frågan är inte ny. Tidigare kollegor till er, och utredare som era kollegor utsett, har genom historien återkommande påpekat bristen på forskningsbaserad kunskap om olika sammanhang för vuxnas studier.

Låt oss ta några exempel. Först en motion från Birgitta Rydle från Moderaterna år Hon föreslår att en professur i vuxenpedagogik inrättas. Den satsning som sker från samhällets sida för att öka studiemöjligheterna för olika grupper av vuxna kräver också att forskning på området kommer till stånd. Dessa motioner, och en rad andra inlägg i debatten resulterade i den första, och fortfarande enda professuren i vuxenpedagogik i Sverige. Men frågan har sedan dess återkommit.

Vi ser till exempel hur Monica Åhman, Leif Marklund och Åke Selberg från Socialdemokraterna i en motion från föreslår att ytterligare professurer inrättas:.

I dag finns endast en professur i vuxenpedagogik. Ett antal nya professurer i vuxen- och yrkespedagogik skulle behöva inrättas över landet. I samband med Kunskapslyftet anförde den socialdemokratiskt ledda regeringen , i sin utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning bland annat ett behov av ökad forskning om lärandeprocesserna inom vuxenutbildningen. Forskningen inom det vuxenpedagogiska området har i huvudsak varit knuten till de pedagogiska institutionerna.

Med den breda satsningen på vuxenutbildning och i perspektivet av det livslånga lärandet finns behov av ökad forskning kring lärandeprocesserna. Men det behov regeringen identifierade tycks dock inte har åtgärdats. I den nyligen publicerade komvuxutredningen Utbildningsdepartementet, återkommer samma argument, att kunskapsproduktionen om vuxenutbildningen är begränsad.

Utredningen gör bedömningen att det bland lärosätena behövs åtgärder för att stärka resurserna för forskningen om vuxnas lärande och vuxendidaktik och öka intresset för detta forskningsområde. Även här i riksdagens kammare, väldigt nyligen, har liknande behov framförts av parlamentariker.

I en motion från Vänsterpartiet inlämnad i slutet av anförs bland annat att en stor andel av de som undervisar inom vuxenutbildningen inte har tillräcklig utbildning för att göra så, något som motionärerna menar måste åtgärdas.

Bristen på kompetens när det gäller vuxenpedagogik påverkar resultaten särskilt mycket inom svenska för invandrare SFI. Att ha rätt utbildad personal brukar inom övriga utbildningssystemet anses vara en förutsättning för att hålla en hög kvalitet på utbildningen men detta gäller inte vuxenutbildningen i dagsläget. Med andra ord har kollegor till er parlamentariker, samt utredare av olika slag, genom åren påtalat bristen av vetenskaplig kunskapsproduktion om vuxenutbildningens olika sammanhang.

Detta är kanske inte unikt för just denna fråga. Men en tydlig bild växer ändå fram.

8 Comment

  • OECD plockar upp begreppet i sin rapport —  Making lifelong learning a reality for all  — Anförandet finns inspelat och är tillgängligt genom att klicka här! Sådan försörjning ses som nödvändig för fortsatt god ekonomisk utveckling. Högskolan och yrkeshögskolan som erbjuder möjlighet till högre studier. Vuxna kan studera och avlägga samma examina vid yrkeshögskolor som unga. Utbildning för vuxna ordnas på alla nivåer i utbildningssystemet och i form av studier inom fritt bildningsarbete. Participation patterns in adult education.
  • Dette er visionen for Tilhaldið, et hverdagscenter for Torshavns ældre borgere. Nationellt register för examina. Ett antal nya professurer i vuxen- och yrkespedagogik skulle behöva inrättas över landet. Komvux som en plats som kan ge människor en första eller andra chans, kunskaper som förbereder dem för samhälls- och yrkeslivet eller kanske som möjlighet till personlig utveckling. Utbildningen är kompetensbaserad och en persons tidigare kompetens identifieras och erkänns som en del av studierna. Det säger trettio samhällspåverkare som har arbetat fram en gemensam målbild för framtidens Finland.
  • Utbildningsdepartementet Seminarium om vuxnas lärande och integration. Improve Your Life Standards by Yourself! De 27 EU statene, pluss Island og Norge, vil i dette året bekjempe fattigdom på forskjellig vis. Utredningen gör bedömningen att det bland lärosätena behövs åtgärder för att stärka resurserna för forskningen om vuxnas lärande och vuxendidaktik och öka intresset för detta forskningsområde. Samma år utser europeiska kommissionen det europeiska året för livslångt lärande.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google