Anal •

Kvinnors bröst struktur

2020-12-13T16:28:18
Add Comment
bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

kvinnor stora naturliga bröst
bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

bröst struktur kvinnors

Bröstcancer har redan länge varit den vanligaste cancerformen hos finländska kvinnor. Årligen insjuknar omkring 5 kvinnor i bröstcancer och nästan var åttonde kvinna drabbas av sjukdomen. Hos män är bröstcancer sällsynt. Cancerorganisationernas rådgivningstjänst är avsedd för alla som drabbas eller har drabbats av cancer. Du kan kontakta rådgivningstjänsten och fråga till exempel om cancersjukdomen, behandlingen, rehabiliteringen och ärftligheten.

Bli medlem i en regional cancerförening eller en rikstäckande patientorganisation. Som medlem får du information, stöd och olika förmåner. Medlemmarna delta i Cancerorganisationernas viktiga arbete. Bröstcancer uppkommer när de friska och godartade cellerna i bröstvävnaden börjar ombildas till elakartade.

Förekomsten av bröstcancer Nordcan. Risken för bröstcancer ökar med åldern. Cirka hälften av bröstcancerfallen upptäcks hos kvinnor över 60 års ålder, cirka en fjärdedel mellan 25 och 49 och en fjärdedel mellan 50 och 59 års ålder.

Bara några kvinnor yngre än 25 år insjuknar årligen i bröstcancer. I bröstet finns 15—20 körtelsegment lobulus som avgränsas från varandra av bindväv. Körtelsegmenten förenas av små mjölkgångar ductus. Den vanligaste typen av bröstcancer utgår från mjölkgångarnas celler och kallas därför duktal.

Största delen av bröstcancrarna är duktala. Den typ som förekommer i körtelsegmenten kallas lobulär. Bröstcancer som utgår från andra vävnadstyper tubulär, mucinös, medullär och papillär, inflammatorisk och Pagets sjukdom är sällsynta. Sjukdomsfas, differentiering och spridningsgrad av cancer. Prognosen för bröstcancer har blivit bättre eftersom cancerfallen upptäcks tidigare och behandlingsmetoderna har utvecklats. För närvarande är nästan 90 procent av bröstcancerpatienterna vid liv fem år efter att sjukdomen har konstaterats.

Bröstcancerscreening har som målsättning att upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Kommunerna i Finland ordnar vartannat år kostnadsfri screening för kvinnor i åldern 50—59 och för de kvinnor i åldern 60—69 som är födda eller senare.

Den kostnadsfria bröstcancerscreeningen utvidgas stegvis i alla kommuner till kvinnor i åldern 60— Vid screeningen används mammografi, det vill säga röntgenbilder av brösten. Screening av bröstcancer.

Bröstens storlek, form och fasthet varierar med åldern, men också under menscykeln och vid graviditet och amning. Det är lättare att upptäcka förändringar och symtom i brösten om man följer med dem regelbundet.

Det rekommenderas att man själv regelbundet undersöker brösten. Man känner inte ännu till alla orsaker till bröstcancer. Det man vet är att hormonella faktorer påverkar uppkomsten av bröstcancer.

Om menstruationerna har börjat vid tidig ålder eller om klimakteriet kommer sent är risken för bröstcancer något förhöjd. Barnlöshet eller första förlossning först efter 30 års ålder ökar risken för bröstcancer. Hormonsubstitutionsbehandling mot klimakteriebesvär ökar risken för bröstcancer, speciellt om den räcker mer än fem år och om man använder både östrogen och gulkroppshormon progestin.

Det är allt skäl att noga överväga insättandet av hormonsubstitutionsbehandling. P-piller tycks inte påverka risken att insjukna. Också övervikt, riklig alkoholanvändning och strålbehandling på bröstkorgens område vid ung ålder ökar risken att drabbas av bröstcancer. Patienter som har fått strålbehandling på bröstområdet rekommenderas vanligen uppföljning av brösten. Uppföljningen omfattar oftast ultraljuds- eller magnetundersökning eller mammografi med ett till två års intervall.

Cancerförebyggande Utan cancer. Vad förorsakar cancer? Det har uppskattats att 5—10 procent av bröstcancerfallen beror på ärftlig benägenhet. Bröstcancerns ärftlighet har varit föremål för livlig forskning under de senaste åren.

Dessutom har bärare av dessa genmutationer 20—40 procents risk att få cancer i äggstockarna. Det är allt skäl att närmare överväga möjligheten av ärftlig benägenhet för bröst- eller äggstockscancer om patientens föräldrar, syskon eller barn har dessa cancerformer.

Det kan också vara fråga om ärftlig benägenhet om bröstcancern har upptäckts vid mycket ung ålder eller om samma patient har både bröst- och äggstockscancer. Ärftlig benägenhet innebär inte att man nödvändigtvis får bröstcancer, utan risken att insjukna är större än vanligt.

Ärftligheten av cancer. För cancersläkter rekommenderas årlig uppföljning. Mammografi och ultraljuds- eller magnetundersökning görs vanligen med ett års och läkarundersökning med 6—12 månaders intervall.

Uppföljningen inleds vanligen vid 25—30 års ålder eller 5—10 år tidigare än den yngsta släktingen har insjuknat. Det lönar sig inte att inleda uppföljningen före 25 års ålder.

Det är inte möjligt att förebygga bröstcancer, men motion, amning och att undvika övervikt minskar risken. Nu för tiden upptäcks cirka var fjärde bröstcancer vid mammografiundersökning utan att kvinnan själv har märkt något speciellt.

Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet. Största delen av bröstknölarna är ändå godartade, till exempel vätskeblåsor cystor.

Ibland kan det första symtomet vara en knöl i armhålan. Vanligen är cancern smärtfri, men den kan också orsaka smärta eller stickningar i bröstet. Lär känna dina bröst Utan cancer. Ett symtom på bröstcancer kan ibland vara klar eller blodig vätska som utsöndras ur bröstvårtan. Hos var tionde kvinna ligger bröstcancer bakom detta symtom.

Rodnad och svullnad i bröstet beror vanligen på inflammation i bröstkörteln mastit. Den behandlas med antibiotika. I sällsynta fall beror dessa symtom på cancer så kallad inflammatorisk bröstcancer och då går inflammationen inte om med antibiotika.

Hudutslag på vårtgården kan vara symtom på Pagets sjukdom, och då kan det finnas områden med cancervävnad eller förstadier till cancer i bröstvårtan. Nu för tiden är det rätt sällsynt att bröstcancer upptäcks först när den är utspridd och har skickat metastaser. Metastaserna ger olika symtom beroende på var de befinner sig. Metastaser i skelettet ger till exempel smärta i de stora benen medan metastaser i levern ger fyllnadskänsla, aptitlöshet, illamående och avmagring.

Om det finns en knöl i bröstet undersöker läkaren bröstet och skickar patienten på en röntgenundersökning som kallas mammografi. Om mammografin ger anledning att misstänka cancer görs vid behov en ultraljudsundersökning.

I specialfall kan bröstet undersökas med magnetkamera. I samband med dessa undersökningar tas vid behov ett nålprov eller vävnadsprov från knölen, som säkerställer om det är fråga om en elakartad förändring. Om någon av undersökningarna väcker misstanke om cancer eller visar att det är cancer hänvisas patienten till operation.

Om läkarundersökningen, mammografin, ultraljudsundersökningen och nålprovet tyder på en godartad förändring följer man upp patienten. I praktiken görs undersökningarna och palpation att känna med handen av bröstet med 1—2 års intervall. Undersökningarna tidigareläggs om det uppkommer nya symtom eller förändringar i bröstet. Den bästa metoden för att konstatera godartade cystor är ultraljudsundersökning.

Vanligtvis undersöks cystan också med mammografi eftersom det ibland kan förekomma cancer i samband med cystor.

Cystavätskan undersöks med mikroskop. Om cystan ger symtom töms den med en nål. Orsaken till klar eller blodig vätska från bröstvårtan utreds genom att spruta in kontrastmedel i mjölkgången. Undersökningen kallas galaktografi eller duktografi. Genast efter insprutningen tas mammografi som kan avslöja en tumör inne i mjölkgången. Hur cancer konstateras och undersöks. Valet av behandling av bröstcancer och patientens prognos beror i första hand på hur utbredd tumören är, vilket anges av den så kallade TMN-klassificeringen.

I TMN-klassificeringen anger T tumor hur tumören har trängt in i omgivningen, N node spridning till närliggande lymfkörtlar och M metastasis eventuella metastaser. Lymfkörtlarna är små bönliknande filter som lymfvätskan strömmar igenom. Det förekommer tidiga så kallade in situ -former av bröstcancer, där de elakartade cellerna inte har trängt djupare in i bröstvävnaden utan finns bara inne i mjölkgången eller körtelsegmentet.

Förstadium till cancer i mjölkgången kallas duktalt carcinoma in situ DCIS , medan förstadium till lobulär bröstcancer kallas lobulärt neoplasia in situ LIN. Förstadium till bröstcancer skickar inte metastaser och deras prognos är god.

Vid sidan av utbredningen inverkar också cancercellernas grad av differentiering gradus på valet av behandling och på behandlingsresultatet. Differentieringen beskriver hur mycket tumörcellernas sätt att växa, deras utseende och celldelning avviker från den normala bröstvävnaden. Bröstcancer indelas i tre differentieringsgrader gradus 1—3 enligt det mikroskopiska fyndet. Ju bättre differentierad cancercellen är — alltså ju mera den liknar den normala cellstrukturen — desto långsammare växer cancern vanligen och desto senare skickar den metastaser.

Gradus 1 är en typ med god prognos som ligger närmare normalvävnaden och gradus 3 en typ med rikligt med celler som delar sig. Gradus 2 är en mellanform.

Innan behandlingen inleds klassificeras bröstcancern enligt biologiska prognosfaktorer och hur utbredd den är. Behandling och rehabilitering av cancer.

You may also like

3 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save