Amateur

Bröstcancer hospice

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

kvinnor stora naturliga bröst
hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

hospice bröstcancer

Vård i livets slut är centralt i palliativ vård och innebär lindrande vård för de svårast sjuka och döende. Palliativ vård har en tidig fas som ofta är lång och en kort sen fas. Tidig palliativ fas ses vid till exempel spridd långsamväxande cancer i bröst eller prostata, svår hjärtsvikt, obotlig neurologisk sjukdom, eller demens under ibland flera år.

I tidig palliativ fas ges kemoterapi, specifik läkemedelsbehandling och strålning. Det görs också undersökningar för att upptäcka svåra följder av sjukdom i syfte att förlänga liv. Man vill minska obehag och svåra symtom och hjälpa den sjuke att leva så aktivt och normalt så länge som möjligt.

Sen fas av vård i livets slutskede varar dagar till enstaka månader. Målet i sen fas är bästa möjliga livskvalitet den korta tid som finns kvar. Sen fas är ibland svårare att känna igen vid demens, hjärt- och lungsjukdomar och neurologiska sjukdomar än vid cancer eftersom den nedåtgående sjukdomsutvecklingen oftare sker i etapper med perioder av återhämtning som inte alltid finns vid cancersjukdomars sista fas. Vanliga symtom i sen fas av vård i livet slutskede är smärta, ångest, muntorrhet, illamående, andnöd, hosta, rosslighet, orkeslöshet, förstoppning, diarré.

Smärta bör graderas och analyseras för bästa behandlingseffekt. Syftet med palliativ vård är att främja välbefinnande, livskvalitet och ge god symtomlindring vid livshotande sjukdom. Det är viktigt i vården av döende patienter att tillgodose de grundläggande behoven och att omvårdnaden är personcentrerad och baseras på ömsesidig respekt och förståelse för patientens: självkänsla och vilja, delaktighet och engagemang, relationen mellan patient och vårdpersonal.

Samtal och lyssnande är viktiga delar i omvårdnaden och kommunikation är ett centralt begrepp inom palliativ vård där en god kommunikation kan påverka symtomkontroll, förståelse av information, delaktighet i beslut och skapa möjlighet att hantera situationen. Omvårdnadsåtgärder för att lindra olika symtom kan vara lägesförändring för att underlätta andnöd eller smärta, en handfläkt eller ett öppet fönster kan lindra andnöd, förmedla trygghet och lugn genom samtal och personlig närvaro.

God hygien kan förebygga trycksår och annat lidande. Munvård är viktigt i livets slutskede då patienten ofta sover med öppen mun och munvård kan vara en möjlighet för närstående att göra något praktiskt om de vill. Aktivitet i livets slutskede bör inriktas på att bibehålla de funktioner som finns så länge som möjligt. Vid sväljningssvårigheter kan morfin subkutant eller fentanyl i plåsterform användas. Ångest kan ibland bero på underbehandling av smärta och illamående.

Benzodiazepiner i tablettform som oxazepam eller lorazepam är vanligast men vid sväljningsbesvär är midazolam subkutant ofta effektivt för ångestlindring. Målen är att lindra plågsamma symtom och ge patienter och närstående psykologiskt stöd under vårdtiden och i sorgen och hjälpa patienter att leva så aktivt som möjligt, var de än vårdas, tills döden inträffar. God palliativ vård bygger på fyra hörnstenar: 1. Den första handlar om lindring av svåra symtom som smärta, illamående och oro.

Den andra hörnstenen markerar betydelsen av teamarbete mellan olika professioner, allt efter patientens behov. Hörnsten tre betonar kontinuitet i vården och bra kommunikation mellan sjuka, närstående och vårdpersonal oavsett huvudman. Den fjärde hörnstenen understryker att närstående får tillräckligt stöd eftersom vård i livets slutskede ofta bygger på stora insatser från närstående. Vården ska därför ges i samverkan med dem och deras önskemål så mycket som möjligt.

De närstående måste känna att de får information och att deras närvaro och medverkan är betydelsefull. Närstående bör i tid informeras om Försäkringskassans närståendestöd för att kunna vara mer med den sjuke. Länk till information om Försäkringskassans närståendestöd finns i Relaterad information. Läs mer om närstående, information och avsked i Vårdhandbokens texter om dödsfall, åtgärder inom hälso- och sjukvård.

Allmän palliativ vård bedrivs inom alla vårdformer som sjukhus, primärvård, hemsjukvård och vård- och omsorgsboende av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård. Specialiserad palliativ vård utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård. Specialiserad palliativ vård kan ges inom en specialiserad palliativ verksamhet, eller genom att allmän palliativ vård får stöd från palliativa konsultteam.

För att förbättra vården i livets slut finns ett nationellt palliativt kvalitetsregister Svenska Palliativregistret som är till för alla som vårdar människor i livets slut men också för patienter, närstående, allmänhet, tjänstemän och politiker.

Här finns de ovan nämnda kvalitetskriterierna i jag-form: "JAG Riksdagen har från en etisk plattform bestämt vad som ska prioriteras i vården. Människovärde, behov och solidaritet samt kostnadseffektivitet, i den ordningen, är etiska principer som styr prioriteringarna. Vård i livets slut finns i grupp 1 av 4 i riktlinjerna om vårdens prioriteringar. Vård i livets slut är alltså högt prioriterad vård.

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs. Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd. Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling. Denna webbplats använder cookies  för att ge alla besökare en ökad funktionalitet och service. Till sidans huvudinnehåll Du är här: Start Vård och behandling Dödsfall och vård i livets slutskede Vård i livets slutskede och dödsfall Översikt.

Omvårdnadsbehandling Syftet med palliativ vård är att främja välbefinnande, livskvalitet och ge god symtomlindring vid livshotande sjukdom. Läkemedelsbehandling Om inte paracetamol eller NSAID räcker bör opiater som morfin eller oxikodon i tablettform väljas.

Kvalitetskriterier för palliativ vård Allmän palliativ vård bedrivs inom alla vårdformer som sjukhus, primärvård, hemsjukvård och vård- och omsorgsboende av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård. Vård i livets slutskede och dödsfall Översikt Förhållningssätt och handledning Vårdplanering Dödsfall Referenser och regelverk Relaterad information Testa dina kunskaper.

Basala hygienrutiner och arbetskläder Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs. Patientens rättsliga ställning Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Avvikelse- och riskhantering Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Dokumentation För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

8 Comment

  • Plats finns att skriva personligt brev på sidan 2 av Cancerhjälpens ansökningsblankett. Tack från Västmanlands sjukhus. Det är ändå viktigt att den som är sjuk försöker få i sig energi- och proteinrik mat. Hörnsten tre betonar kontinuitet i vården och bra kommunikation mellan sjuka, närstående och vårdpersonal oavsett huvudman. Vid ansökan om närståendepenning ska ett läkarutlåtande bifogas där det bland annat framgår att sjukdomen är livshotande. Har fokus då legat på patientens tungandning fortsätter man att koncentrera sig på det. Det finns olika sätt som du kan få stöd och hjälp, här är några exempel: Det finns olika sorters avlastning, till exempel växelvis vård.
  • Ibland behövs professionell hjälp av till exempel en psykolog eller kurator. Observera — ett önskemål per ansökan. Vi på Cancerhjälpen är fullt medvetna om att uppgiften i inkomstdeklarationen inte alltid stämmer överrens med sökandes situation i detta nu. Den specialiserade palliativa vården är organiserad på olika sätt och heter olika saker beroende på var du bor i Sverige. Läkaren samråder med dig och eventuella närstående om du är i livets slutskede, vad det innebär och hur de symtom du har kan lindras.

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google