Amateur

Kontinuum av sexuellt våld

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

kvinnor stora naturliga bröst
våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

våld sexuellt kontinuum av

Ekonomiskt våld bör betraktas som en egen form av våld i nära relationer, vid sidan av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Det säger lektor Marie Eriksson, forskare i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö. Bakom citatet står en kvinna som har varit utsatt för våld av en partner och intervjun genomfördes i ett forskningsprojekt vid Lunds universitet och Linnéuniversitetet.

I forskningsprojektet intervjuade Marie Eriksson 19 kvinnor som varit utsatta för våld i en nära relation. Frågorna handlade om ekonomiskt våld, det vill säga våld som på olika sätt handlar om att en man utövar makt och kontroll genom att begränsa och styra över kvinnans materiella tillgångar.

Så kan man se det men då osynliggörs det specifika med det ekonomiska våldet. Vi ville ytterligare problematisera det ekonomiska våldet och våra intervjuer visade att man bör se den här typen av våld för sig, som en egen typ, säger Marie Eriksson vid Linnéuniversitetet. I studien användes begreppet våldets kontinuum som tar fasta på att våld i nära relationer ofta pågår under en längre tid, att olika former av våld utövas samtidigt och är sammanflätade med varandra. Det kan förekomma för sig själv men också parallellt med annat våld och förtryck.

Det kan även påverka kvinnor olika. Begreppet intersektionalitet har en central roll i studien. Det används för att få syn på hur våld i nära relationer påverkar individer olika beroende på hur deras livsvillkor ser ut. Om den som utsätts för ekonomiskt våld exempelvis kommer från ett annat land och saknar ett socialt nätverk kan våldet få större konsekvenser än för den som har vänner och anhöriga att vända sig till. Om kvinnan är ekonomiskt beroende av mannen är det svårare för henne att lämna relationen, och männen använder sig av det som en strategi för att utöva makt, säger Marie Eriksson.

Enligt Marie Eriksson kan även det ekonomiska våldet i sig skapa isolering och ytterligare kontroll. Den som inte har pengar att röra sig med har svårt att upprätthålla ett socialt liv.

Att bankärenden numera oftast sköts via webben har gjort att det ekonomiska våldet ser annorlunda ut i dag i jämförelse med för ett tiotal år sedan.

I intervjuerna vittnade kvinnor om att män har tagit lån i deras namn. Lånen försvårar för kvinnor för lång tid framöver, de blir skuldsatta och fattiga. Det i sin tur kan även påverka kvinnors psykiska hälsa, säger Marie Eriksson. I forskningsprojektet ställdes frågor om mötet med socialtjänsten.

Enligt resultaten har bemötandet från handläggarna varit blandat. De våldsutsatta kvinnornas berättelser har dels visat att handläggare är engagerade, dels att det finns bristande kunskaper om försörjningsaspekter på våld. Enligt Marie Eriksson finns ett behov inom socialtjänsten att öka kunskapen om ekonomiskt våld. Det ligger i systemet att handläggare ska kontrollera behovet av försörjningsstöd genom att till exempel kräva kvitton.

Men för en kvinna som utsatts för våld kan frågorna upplevas som ett misstänkliggörande, säger Marie Eriksson. Forskningsprojektet som undersökte ekonomiskt våld av forskare vid Lunds universitet och Linnéuniversitetet finansierades av Brottsofferfonden.

Marie Eriksson har tillsammans med Rickard Ulmestig publicerat två forskningsartiklar med resultat från studien. Lärande exempel i Webbstöd för kommuner om hur våldsutsatthet påverkar behovsbedömningen i Surahammars kommun. I september lanserade Barnafrid vid Linköpings universitet en webbutbildning om våld mot barn, riktad mot yrkesverksamma och studenter.

Maria Schillaci är legitimerad psykolog och programchef på Barnafrid. I tandläkarstolen triggas minnet av det sexuella övergreppet. Genom att bättre förstå patientens reaktioner kan tandvården bidra till att upptäcka våldet. Ny forskning från Malmö universitet identifierar vilka reaktionerna är, och hur de kan tolkas.

Kulturella föreställningar om invandrade kvinnor i Sverige kan leda till att de får sämre vård, särskilt om de kommer från fattiga länder. Det visar Birgitta Esséns tvärvetenskapliga forskning kring kvinnohälsa och migration.

Hon är specialist i obstetrik och gynekologi och professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård. Sedan i våras är hon NCK:s examinator. Det har skett en markant ökning av antalet fällande domar för våldtäkt efter att den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft.

Det konstaterar Brottsförebyggande rådet, Brå, som på uppdrag av regeringen har analyserat samtliga tingsrättsdomar om våldtäkt mot kvinna under Begreppet heder har använts på olika sätt under åren från slutet av talet till , enligt en avhandling från Göteborgs universitet. Dessutom visar avhandlingen att det finns en skillnad mellan hur statliga utredningar talar om heder och hur domstolar använder begreppet i praktiken. Brottet grov kvinnofridskränkning infördes Syftet var att systematiskt våld och kränkningar som utmärker våld i nära relation skulle kunna lagföras.

Under de senaste tio åren har såväl antalet anmälda brott, som antalet personuppklaringar och lagföringar minskat. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, beror minskningen av anmälda brott på att polisen har ändrat sitt arbetssätt. På Stockholms universitet pågår ett forskningsprojekt som kommer att resultera i den första större svenska studien som specifikt handlar om våld bland unga. Webbkursen ger grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och kan också fungera som ett stöd i att vidareutveckla den egna verksamheten.

Det finns stora skillnader i sexuell hälsa mellan kvinnor och män. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Kvinnor är mer utsatta för sexuellt våld och trakasserier och utsatthet för sexuella trakasserier är nu så vanligt att det enligt myndigheten är ett folkhälsoproblem.

Unga som säljer sex i Sverige gör det av olika anledningar. Många mår mycket dåligt och fler än var femte som säljer sex gör det som en form av självskadebeteende. Det visar ny forskning från Linköpings universitet. Polisen har små möjligheter att bedöma risken för upprepat våld i nära relation genom att använda riskbedömningsverktyg.

Det visar en avhandling från Malmö universitet som har utvärderat två verktyg som anställda inom Polisen använder. Resurscentra för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck planeras nu i fyra län i Sverige. Tanken är att erbjuda samlad hjälp från en rad olika aktörer på ett och samma ställe. Det handlar om pilotverksamheter som i ett senare skede kan spridas till fler platser i landet. Alla som utsätts för våld har rätt att få stöd och skydd.

Det är samhällets ansvar att se till att de får det, men så är det inte alltid. Länsstyrelserna lanserar nu ett metodstöd som ska stärka arbetet för ett jämlikt skydd.

Det råder en osäkerhet om vad som uttrycks på nätet som är brottsligt och hur överträdelser bör hanteras. I synnerhet sådana kränkningar som kvinnor utsätts för. Dömda förövare av hedersrelaterat våld och förtryck har ofta en historia av annan brottslighet bakom sig. Det är dessutom vanligt att de har hälsoproblem som kan kopplas till stressrelaterade faktorer. Det är några resultat av en studie som gjorts av Kriminalvården.

Våldsutsatthet upptäcks inte, tidiga riskbedömningar saknas ofta, ansökningar om kontaktförbud avslås och dessutom fungerar inte samordningen mellan olika samhällsaktörer.

Att utsättas för våld ger svåra och långsiktiga konsekvenser för brottsoffret. Våldet innebär också stora ekonomiska förluster för individen och samhället. En ny studie beräknar kostnaden för ohälsa och den ökade risken för självmord hos ett våldsbrottsoffer till motsvarande 1,5 miljoner kronor.

Arbetet behöver få finansiering av staten och bli tydligt reglerat. Samhället har brustit i att ta ansvar för barn i skyddat boende. Det anser Fredrik Lundh Sammeli som utrett frågan på uppdrag av regeringen.

Ett sätt att råda bot på det menar han är att barnen får ett eget placeringsbeslut av socialnämnden. Hur kan polisen förebygga upprepat partnervåld? Hur arbetar polisen i andra länder med att få våldsutövare att upphöra med sitt våldsamma beteende? Skulle polisen i Sverige kunna använda metoder som används utomlands? Barn och unga med dålig tandhälsa kan även ha varit utsatta för eller upplevt olika former av våld.

Det visar en avhandling av tandläkaren och forskaren Therese Kvist som kom förra året. Det här är en av ett fåtal svenska studier inom området. Rådets expertgrupp Grevio har nu fått en första redovisning av Sverige som visar hur konventionen implementeras här. Manliga förövare av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer är oftare äldre, har oftare sysselsättning och har mer sällan haft tidigare kontakt med rättsväsendet än andra förövare av dödligt våld.

Det är en bild som presenteras i en avhandling från Karolinska Institutet. Män som drabbas av sexuellt våld och våld i nära relationer påverkas starkt men har ofta svårt att få hjälp för sina problem.

Det visar en genomgång som gjorts i Norge där bland annat Claes Ekenstam, svensk idéhistoriker och psykoterapeut, intervjuat utsatta män. Släktingar och andra vuxna ingriper sällan när barn upplever våld i nära relationer. Hur de vuxna agerar beror mycket på hur barnen uppfattas.

De som kan tala för sig får mest hjälp, det visar ny forskning från Linköpings universitet. Och om det finns bilder kan övergreppet uppfattas som ännu värre än vid fysisk kontakt. Det säger Linda Jonsson, universitetslektor på Barnafrid vid Linköpings universitet. Brottsoffermyndigheten hjälper just nu landets förskolor att lära barn sätta gränser och att prata om känslor. Och det är bilder tecknade av illustratören Stina Wirsén som startar samtalen.

Borde inte offer för könsrelaterat våld även kunna ses som offer för hatbrott? Det är en fråga som upptagit Görel Granström, docent i rättsvetenskap vid juridiska institutionen på Umeå universitet.

Sedan är hon även en av ledamöterna i NCK:s vetenskapliga råd. Infogeneratorn är ett nytt, webbaserat verktyg som hjälper kommuner med information på olika språk till personer som utsatts för våld.

Verktyget lanseras den 13 februari och är helt kostnadsfritt att använda. Bemötandet från polisen kan vara avgörande när en kvinna gör sig fri från en våldsam man.

0 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google