Amateur •

Kurviga afrikanska brud

2021-02-02T04:20:06
Add Comment
brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

kvinnor stora naturliga bröst
brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

brud kurviga afrikanska

Många av oss kan se ett mönster när det gäller vilka personer vi blir kära i eller tända på. Det kan handla om ett visst utseende, personlighet, etnicitet, klass eller kulturell bakgrund. Men är det bara en slump vad vi attraheras av, och kan vårt begär verkligen frikopplas från samhällsstrukturer och skönhetsnormer? Frilansjournalisten Clara Lee-Lundberg gräver djupare i diskussionen om hur intima relationer, attraktion och etnicitet kan hänga ihop.

F rågor om vem man attraheras av eller blir kär i och varför har de senaste åren diskuterats mycket i antirasistiska miljöer.

Att dejting, kärlek och relationer inte existerar i ett neutralt vakuum, fritt från stereotyper, rasism och exotifiering, blev extra tydligt i Amat Levin och Patrik Lundbergs uppmärksammade brevväxling Liggmaktsordningen i den feministiska tidningen Bang från Där beskriver de sina respektive erfarenheter av att dejta och ha relationer. Jag vet det nu och jag visste det då. Dansaren Joanna Lindgren, som beskriver sig själv som en vit medelklasskvinna, har aldrig uttryckligen sagt att hon bara gillar svarta killar, men när hon tittar på sitt relations-CV finns det ett tydligt mönster.

Många av dem är dansare eller musiker, men däremot de har haft olika social och ekonomisk bakgrund. Joanna säger att hon inte reflekterade över det här mönstret när hon var yngre, men att hon numera skäms över det ibland. Det skäms jag för, det är liksom inte alls politiskt korrekt. Vad tror du att det beror på att du har den här preferensen? Jag tror att det handlar om att jag vill vara som dem, att jag egentligen vill vara musiker och ha musik i mitt liv hela tiden.

Så om jag blir ihop med en musiker som spelar afrodiasporisk musik så kanske det spiller över lite på mig, att jag liksom maxar mina möjligheter att få vara i det kulturella sammanhanget. Att de flesta män jag har varit med är från Brasilien är kanske inte heller så konstigt eftersom jag har bott där en stor del av mitt vuxna liv, säger Joanna. Trots att hon är medveten och kritisk till sitt eget mönster menar hon också att det är konstigt att bara människor som väljer partner med annan hudfärg, etnicitet eller kulturell bakgrund ifrågasätts.

Om man som vit aldrig skulle vara intresserad av någon kulturell praktik som inte är från en vit kultur, skulle det vara bättre? Mitt svar på den frågan är nej. Vissa undrar om man alls borde bry sig om vad vi tänder på. Kan man verkligen politisera sitt begär? Det tycker journalisten och aktivisten Tanvir Mansur och hans kompis Mourad Kouri som är konstnär. De är två icke-vita heterosexuella män som har pratat mycket med varandra om sina kärleksrelationer.

Jag personligen tycker att det är problematiskt eftersom jag går in i ett invant mönster av vad jag har lärt mig är attraktivt. Det har ju med rasistiska och koloniala skönhetsideal att göra. Jag är bengal och mina föräldrar kommer från Bangladesh. Där finns det mycket colorism, alltså att ljushyade människor anses vara vackrare och mörkhyade människor anses vara fulare, säger Tanvir Mansur.

Att det skulle finnas en rasistisk eller kolonial grund till att Mourad Kouri har dragits till ett visst utseende är något han har börjat tänka på mer med åldern. Det är svårt att sätta fingret på, det känns ju på ett sätt som ett fritt val som man inte kan rationalisera. Men samtidigt känner jag, nu när jag är singel, att jag vill försöka vara mer medveten om varför jag dras till en viss typ av tjejer, säger Mourad Kouri.

Mina ex-tjejer har dessutom själva varit kritiska till den rasistiska skönhetsnormen, så vi har liksom kunnat diskutera det och sen släppa det. Jag frågar Tanvir och Mourad om de tror att man kan ändra på sitt begär, om man helt enkelt kan bestämma sig för att ändra det mönster man har när gäller vad man attraheras av?

Snarare vara medveten om det, men ändå tillåta mig själv att känna det jag känner, säger Mourad. Tanvir däremot har bestämt sig för att försöka ändra på sitt mönster. Jag tror att det beror på att jag har varit mer avslappnad bland vita människor från samma politiska, kulturella kretsar som jag, och har haft lättare att flirta med dem.

Förut letade jag nog mest efter någon som var olik mig, både utseendemässigt och som person. Nu är jag intresserad av att träffa någon som liknar mig när det gäller uppväxt, erfarenheter, syn på livet och världen. Jag vill inte behöva förklara för min framtida partner varför jag vill att våra barn ska ha bengaliska namn eller lära sig bengali. Jag tror att personer med en annan bakgrund än svensk rent generellt har lättare att förstå det, säger Tanvir.

Att det finns mer övergripande socioekonomiska och demografiska förklaringar till vilka människor man blir attraherad av och ihop med är något som grafiska designern, skribenten och doktoranden Maryam Fanni har tänkt på.

Hon menar att det handlar om vilka rum man rör sig i och vilka människor man träffar i dessa rum. Det beror ju helt enkelt på att de dominerar de platser jag jobbat, pluggat och bott på.

Man kan säga att jag har valt partners som är ganska lika mig, förutom det iranska, säger Maryam Fanni. Men det har inte alltid varit så. När Maryam var 12 år flyttade hon från Alby till Solna och började på Djursholms Samskola, från en av Stockholms mest mångkulturella förorter till en av Stockholms mest homogena vita skolor. Det var också vanligt med relationer där personerna kom från helt olika kulturer. Till exempel fanns det många finska kvinnor där som var ihop med afrikanska män från till exempel Zaire och Ghana.

Om jag hade bott kvar i Alby, där vita svenskfödda personer var i minoritet, så hade kanske mönstret av vilka jag blir attraherad av sett helt annorlunda ut, säger Maryam.

Hon menar att hennes eget mönster ger en väldigt tydlig bild av hur segregerat Sverige och Stockholm är. Om vi skulle ha en mer jämlik stad där vi levde mindre segregerat tror jag att det skulle få utslag i vilka personer vi skulle tända på och bli tillsammans med, säger Maryam.

Men hon tror inte att man kan styra sitt begär eller rationellt bestämma sig för att förändra sitt attraktionsmönster av politiska skäl. Jag tror att vi har begär som inte är meningsfulla att motarbeta på ett individuellt plan, utan vi måste titta på det ur ett strukturellt perspektiv. Illustration: David Olgarsson. På Frihet. Genom att surfa vidare godkänner du våra kakor. Vadå kakor? Journalisten Tanvir Mansur och konstnären Mourad Kouri. Maryam Fanni, grafisk designer, skribent och doktorand.

Du kanske också gillar Hobbybiologerna på Twitter har fel om könsskillnader Hanna Gustafsson Din julgran är inte fin nog Odessa Fardipour S i Göteborg — samtalen vände opinionen Madeleine Bengtsson, frilansjournalist. Jag förstår. Senaste från Frihet. En månad efter branden. Ledare Politiska spinndoktorer kommer inte knäcka gängen. Opinion I San Francisco syns inte solen.

Ledare Socialdemokratin tappar greppet om arbetarklassen. Opinion Paulus visar vägen — klimaträttvisa efter kollapsen.

Opinion Klimatkrisen kräver systemskifte — inte enkel populism. Opinion Digerdöd och artdöd — när kapitalet styr klimatet. Tiktok — oskyldig dans eller verktyg för spionage? Amazon kommer forma våra tankar. Från blåställ till landstingsrock — Göteborg och den nya arbetaren. Tempen tas på Tegnell. Robotar till trots — det löpande bandet är på väg tillbaka. Chromatica: en Gaga-saga. I Normala Människor upplöser sex både klass och smärta.

Skilda världar — varför ökar könsklyftan? Quizza fram din karriär! Utbilda dig digitalt med Tiden och Viskadalens Folkhögskola.

Zombie-filmen har fel — vi behöver varandra. Digitalt första maj: Är arbetarrörelsen teknikfientlig? Varför firar vi första maj? Så blir du självlärd ekonomiexpert. Vad är grejen med Animal Crossing? Vi behöver påminnas om Hasse och Tages idealism. Vi måste hjälpa varandra med kropparna. Kulturterapi: Coronaviruset. Xoxo kapitalismen. Mizeria — vasst och vackert om ortens villkor. Supertisdag: Mittenfåran vs Bernie. Motivationen är ju ALLT! Fattigsafari jagar orsakerna till arbetarklassens vrede.

Arbetarklassen luktar för äckligt. Skejtingkulturen: Vem får plats i rampen? Framtidsångest i Ånge och Ljusdal. Yrke: Surrogatmamma. Opinion Rör inte hemspråksundervisningen. Opinion Gängkriminalitet drabbar arbetarklassen. Opinion Det åriga klimatsveket. Opinion Minns John Hrons rädsla.

You may also like

0 Comment

Leave a Comment

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Save